Smedjans sommarredaktion
Under sommaren förvandlas Smedjan från magasin till ledarsida, där våra sommarsmeder dagligen kommenterar svensk, europeisk och global politik i kortare texter. Välkommen att läsa! Läs mer
Ledare Ledare
Xi Jinping väljer återigen partiets väl framför folkets
Kinas kommunistpartis tredje plenum var ytterligare en missad chans att ge det kinesiska folket hopp om en ljusare ekonomisk framtid. Xi Jinping valde i förra veckan återigen kommunistpartiet fortsatta styre framför folkets väl, skriver Marcus Björk.
Förra veckan höll Kinas kommunistparti sitt tredje plenum sedan partikongressen 2022. Dessa möten, sju till antalet, är en form av arbetsmöten mellan partikongresserna som hålls vart femte år. Plenum hålls bakom stängda dörrar och närvarar gör de 205 medlemmarna i centralkommittén, med sina 171 ersättare – det högsta beslutande organet inom kommunistpartiet mellan kongresserna.
Första, andra och sjunde plenum brukar av tradition fokusera på maktövergången till den nytillträdda, respektive den avgående, centralkommittén i samband med partikongresserna. Fjärde och sjätte fokuserar på partiets ideologi, medan det tredje i årtionden fokuserat på långsiktiga ekonomiska reformer. Femte plenum är förknippat med överläggningar om Kinas ekonomiska femårsplaner.
Det var under tredje plenum i december 1978 som Kinas ledare Deng Xiaoping tog initiativ till de ekonomiska reformer som kommit att kallas “reform och öppning”. Dessa förvandlade Kina från ett fattigt land med planekonomi till världens näst största ekonomi.
Tidigare hade marknadskrafternas roll i den kinesiska ekonomin bara betecknats som “grundläggande”.
Xi Jinping tillträdde som Kinas högste ledare 2012. Under tredje plenum 2013, Xis första som ordförande, annonserades en rad vaga löften om bland annat militär modernisering, ökade utländska investeringar i Kinas kuststäder och stärkt arbete mot korruption (se: Xi Jinpings antikorruptions-kampanj). En skrivning om att marknadskrafter skulle tillåtas ha en “avgörande” betydelse för resursallokering i den kinesiska ekonomin väckte även stora förhoppningar i västvärlden om att Xis era skulle präglas av marknadsliberala reformer. Tidigare hade marknadskrafternas roll i den kinesiska ekonomin bara betecknats som “grundläggande”.
Vid tredje plenum 2018 uteblev däremot det ekonomiska fokuset. I stället diskuterades konstitutionella frågor och ett förslag att avskaffa begränsningen till två mandatperioder för Kinas högste ledare.
2024 års tredje plenum är det första att ta sig an rent ekonomiska frågor sedan 2013. Till skillnad från 2013 års plenum beskriver årets i högre utsträckning vad Peking vill ska hända, men i stor utsträckning utan att förklara hur målen ska uppnås. Målet från 2013 om att ge marknaden en “avgörande” roll i den kinesiska ekonomin sägs också ha “uppnåtts”.
Mandatperiodens tredje plenum fokuserar även på det koncept som Xi Jinping introducerade under förra året om en “ny kvalitativ produktionskraft” och som är ett avsteg från Kinas tidigare policy. Tidigare låg fokus på att komma ikapp västvärlden inom nyckelindustrier. Nu hoppas istället Kina kunna leda utvecklingen inom en rad nyckelteknologier i absolut vetenskaplig framkant, med disruptiv potential. Exempel på dessa tekniker finns inom det som ibland kallas för den “nya trion”: elbilar, batterier och solceller.
Kinas ledarskap tycks ha bestämt sig för, trots vikande efterfrågan, att fortsätta storsatsa på tillverkningssektorn och export. Detta låter sig göras med enorma statliga subventioner till utvalda industrier av strategisk betydelse. Frågan är hur långsiktig denna industripolitik är, som för tankarna till statens omfattande ekonomiska stöd till bland annat varvsindustrin i Sverige under 1970- och 80-talet.
Detta låter sig göras med enorma statliga subventioner till utvalda industrier av strategisk betydelse.
Årets plenum tjänade även som påminnelse av att Xi Jinpings syn på statsmakten, politisk ekonomi och fria marknader ligger fast och utom debatt. Denna riktning har blivit allt tydligare sedan 2015-16, men läggs nu fram helt oförblommerat. Det är kommunistpartiet som styr kapital, talang och innovation i syfte att säkra partiets ställning i en värld som man upplever som allt mer fientlig. Introduktionen av ett “nytt nationellt system” för att stärka kontrollen av kapital och resursallokeringen till industrier av strategisk betydelse, vittnar även det om hur säkerhet överordnas ekonomin allt mer.
Årets tredje plenum var en missad chans att ge det kinesiska folket hopp om en ljusare marknadsekonomisk framtid. Men för ett kinesiskt ledarskap som är allt mer besatt av säkerhet och geopolitik var det nog tyvärr hela poängen. Med kommunistpartiet, inget nytt Kina.