Utblick Krönika
Din guide till det argentinska ödesvalet
Mellanårsvalet i Argentina är ett ödesval mellan Javier Mileis liberaliseringar och en återgång till peronismen. Rutger Brattström guidar Smedjans läsare med bakgrund och en valkompass.
Den 26 oktober går Argentina till val. Det första stora testet för president Javier Mileis regering och en möjlighet för väljarna att utvärdera dess arbete. 127 av 257 platser i underhuset och 24 av 72 platser i senaten ska väljas.
Mileis parti, La Libertad Avanza (LLA), har de senaste två åren varit mycket svagt i båda kamrarna, 10 procent i senaten och 15 i underhuset. LLA har bara deltagit i ett val som nationellt parti och eftersom inte alla platser väljs vid varje val har de inte haft samma möjligheter att få sina kandidater valda. Det innebär dock att nästan inga av deras platser är uppe till omval.
LLA:s främsta politiska motståndare är peronisterna, Fuerza Patria (FP). Peronisterna dominerar i dag parlamentet med 34 av 72 senatorer och 99 av 257 platser i underhuset. Frågan är om de kan behålla sin starka position.
För att regeringen ska kunna fortsätta bedriva sin politik måste LLA vinna åtminstone tillräckligt många platser för att upprätthålla vetot.
En avgörande pusselbit är presidentens möjlighet att använda sitt veto mot lagförslag som klubbas i parlamentet. Milei har de senaste två åren använt vetot flera gånger för att hindra kostsamma förslag och försvara statens budgetbalans. Men parlamentet kan upphäva vetot om båda kamrarna samlar två tredjedels majoritet, vilket börjat ske när valet kommit närmare. I en serie omröstningar i september upphävdes presidentens veto och lagar som kraftigt ökar anslagen till universitet, offentliga sjukhus och provinsregeringar klubbades.
För att regeringen ska kunna fortsätta bedriva sin politik måste LLA vinna åtminstone tillräckligt många platser för att upprätthålla vetot. För att slippa regera med osäkra dekret behövs dock ett klart starkare valresultat. För att en mycket välbehövlig skattereform ska kunna bli av behövs majoritet i parlamentet.
De flesta ser mellanårsvalet som en nationell folkomröstning om president Mileis chockterapi och avregleringsagenda. Resultatet avgör om regeringen från mandaten att fördjupa och cementera sina reformer, som hittills mest utförts genom presidentdekret, eller om oppositionens vilja och förmåga att blockera stärks.