Samhälle Krönika
Here comes the sun
Alla stora innovationer bemöts med skepsis och tvekan. När solceller nu säljs på Ikea visar det att teknikens genombrott både är fullständigt och något som bäst överlåts till marknaden. Det skriver Jonas Grafström, aktuell med boken "Allt du behöver veta om sol- och vindkraft" på Timbro förlag.
Envar som installerar solceller ger fingret åt Moskva. Och många svenska fingrar har sträckts upp mot himlen. Det är som i en Petra Marklund-låt — Händerna mot himlen: ljuset tänds, och vardagens oro löses upp. Fast här är festen politisk. Hundratusentals tak har förvandlats till små kraftverk och många husägare till egenföretagare i energibranschen.
Under de senaste fem åren har svenskar köpt och installerat en kvarts miljon solcellsanläggningar, där varje solpanel speglar både solen och viljan att stå fri från ryckiga elpriser eller framtida strömavbrott. Majoriteten utgörs av småskaliga installationer på villatak och mindre företag. Den installerade effekten har ökat från omkring 0,8 GW till närmare 4,8 GW och stod under 2024 för cirka 2,4 procent av Sveriges elproduktion, motsvarande en produktion på 4,1 TWh.
Det går fort, ibland är det vilda västern på marknaden, men snart har varje villaägare en granne att gå till om strömmen bryts och mobilen behöver laddas. Vägen för solcellerna till att bli det billigaste sättet, globalt, att producera elektricitet har visserligen varit lång. Men om tre år är det förmodligen ytterligare 30–50 procent jämfört med i dag vilket gör solenergin lönsam i en ännu större del av Sverige.
Snart har varje villaägare en granne att gå till om strömmen bryts och mobilen behöver laddas.
När solcellen uppfanns på 1950-talet betraktades tekniken som ett tekniskt genombrott utan praktisk potential. Kostnaden per producerad kilowattimme låg flera storleksordningar över fossila alternativ, och användningsområdena var begränsade till rymdteknik och specialiserade militära tillämpningar. Både statliga aktörer och energibolag såg solenergi som en marginell teknologi som aldrig skulle kunna konkurrera med kol, olja och senare kärnkraft. Effektiviteten var låg, lagringsmöjligheter obefintliga och de institutionella strukturerna för storskalig produktion och distribution saknades.
Trots detta inleddes under 1970- och 80-talen en serie småskaliga experiment med solceller i avlägsna områden där tillgång till elnät saknades. Dessa nischer skapade en embryonal marknad som tillät teknikutveckling och gradvisa kostnadsreduktioner. De så kallade feed-in tariff-system som många länder introducerade under början av 2000-talet accelererade spridningen dramatiskt. Subventionerna fungerade som ett temporärt skydd för teknologin och gav tillräcklig efterfrågan för att privata företag skulle investera i produktion, standardisering och skalekonomier. Jag ogillar delar av politiken som tog oss dit, men gillar där vi är i dag.
***
Centralt för solenergins spridning är att marknaden löste flera av de problem som tidigare betraktades som strukturella. Det finns många saker kvar att lösa, hur de kommer lösas vet jag inte men oro känner jag inte. Allt nytt börjar med skepsis och tvekan. Elektriciteten gick från farlig kuriositet till självklar infrastruktur när marknaden byggde elnät och standarder. Telefonen betraktades som en leksak tills privata bolag och nätverkseffekter skapade ett behov. Bilen sågs som opraktisk tills konkurrens, massproduktion och bensinstationer gjorde den billig och användbar. Persondatorn ansågs onödig, men marknaden skapade en komponentindustri och mjukvaruekosystem som gjorde den vardaglig. Internet var ett forskarnätverk utan kommersiell potential, tills entreprenörer utvecklade tjänster och affärsmodeller som skapade värde. Smartphonen var en nischprodukt tills marknaden skapade app-ekonomin som gav tekniken mening.
För solenergin skedde en rad ändringar som ledde till en ny dags gryning. Produktionskostnaderna pressades ned genom global konkurrens, framför allt via asiatiska tillverkare som uppnådde stordriftsfördelar. De kinesiska företagen är inte lönsamma, men priserna pressas och konsumenterna får billiga anläggningar. Det uppstod kompletterande innovationer (som bilens bensinmack), såsom växelriktare, smarta elnät och batterilagring, som ökade teknikens värde i decentraliserade system.
Från att solenergi har varit ett exempel på ”teknisk idealism” blev det därmed ett exempel på marknadsdriven anpassning. Teknologins spridning följde en klassisk S-formad kurva där initiala nischmarknader övergick till exponentiell tillväxt när prisnivån nådde paritet med konventionell elproduktion. Priset har länge gått ner med 20 procent varje gång den globala installerade effekten har fördubblats.
Vi har nu nått en punkt där solenergi inte längre är en ingenjörsfråga utan en konsumentprodukt (och snälla, snälla politiker, ge inte en subventionskrona i någon form till detta). Att Ikea säljer kompletta solcellslösningar visar hur tekniken förskjutits från industriell innovation till detaljhandelns logik. När ett globalt möbelföretag marknadsför solpaneler bredvid kök och soffor syns det att energimarknaden har kommersialiserats på en helt ny nivå – produkten har standardiserats, riskerna minskat och kundresan förenklats. Att bokhyllan Billy fått en solcellsmotsvarighet signalerar att solenergin trätt in i sin konsumtionsfas: marknaden har inte bara löst kostnadsfrågan, utan också gjort tekniken kulturellt och institutionellt självklar.
Varje sålt solcellspaket representerar inte bara fler kilowattimmar förnybar el, utan också en tyst men tydlig marknadssignal: individen, inte staten eller stormakten, verkar definiera ett hörn av framtidens energiförsörjning. I den meningen blir Ikeas solcellspaket, eller andra företags för den delen, en konkret form av vardagsmotstånd och beredskapshandling – en massproducerad möjlighet att, bokstavligt talat, ge fingret åt Moskva.
Here comes the sun (doo doo doo doo)
Here comes the sun, and I say
It’s all right
Jonas Grafström är aktuell med boken Allt du behöver veta om sol- och vindkraft som ges ut på Timbro förlag. Smedjans läsare har 20 procents rabatt med koden SMEDJAN20.