Ekonomi Krönika
S mörkar en kommande skattehöjning
Till Dagens Industris läsare säger Magdalena Andersson att det inte blir några förändrade 3:12-regler om hon vinner valet. Men den som läser partiets budgetar och riksdagsmotioner finner det motsatta budskapet. Smedjans Henrik Dalgard reder ut vad Socialdemokraterna egentligen vill.
Det är svårt att vinna ett val på höjda skatter. Det vet både Moderaterna och Socialdemokraterna. Moderaterna tar nu därför varje chans att tala om den skattechock som man menar skulle vänta om vänstersidan vann valet.
Men Socialdemokraterna slår ifrån sig, utmålar talet om skattehöjningar som skrämselretorik. ”Vi vill inte alls höja den skatten” börjar snart bli en del av partiets vallöften. Den som exempelvis går in på partiets hemsida för att läsa om dess ekonomiska politik finner att en av punkterna man stolt ställer sig bakom är ”nej till en fastighetsskatt”.
På onsdagen (17/6) i Dagens Industri fortsatte Magdalena Andersson på samma spår. Några förändrade 3:12-regler behövde tidningens läsare inte oroa sig för om sossarna vann valet.
Men vilken retorik partier har i en valrörelse mot potentiella väljargrupper, och vilken politik partier faktiskt driver kan ibland skilja sig åt. Framför allt hos Socialdemokraterna. Under den gångna mandatperioden har partiet och dess företrädare ständigt signalerat att man vill göra precis det Magdalena Andersson nu säger sig inte vilja göra: förändra 3:12-reglerna.
Förenklat sett syftar 3:12-reglerna till att särskilja beskattningen av arbetsinkomster och kapitalinkomster i fåmansbolag. I praktiken är regelverket till för att förhindra en för stor inkomstomvandling, det vill säga att företagare tar ut all sin inkomst till den lägre beskattningen som gäller för utdelningar och kapitalinkomster. Samtidigt är inkomstomvandling i bolag inte något som man helt vill motarbeta, det underlättar återinvesteringar och skapar flexibilitet i företags planering och utveckling.
Anledningen till att det krångliga systemet gång på gång kommer upp i den politiska debatten är för att det berör så många – hälften av anställda i privat sektor jobbar i de 1,5 miljoner företag som berörs av skattereglerna.
Socialdemokraternas vaga tal pekar mot höjd skatt för 1,5 miljoner företag.
De förenklade 3:12-regler som regeringen genomfört, och som träder i kraft i år, är därför en av den gångna mandatperiodens mer näringslivsvänliga reformer. I korthet har det nya regelverket infört ett gemensamt gränsbelopp som används för att beräkna hur stor andel av ett företags vinster som kan beskattas enligt de lägre kapitalskattesatserna.
Men S är skeptiska, i alla fall om man får tro partiets egna skuggbudgetar och riksdagsmotioner. I höstens skuggbudget välkomnade man ett förenklat regelverk men oroade sig samtidigt för att de nya reglerna skulle innebära en skattesänkning för de som tjänar mest. Man oroade sig även för den potentiellt ökade inkomstomvandlingen, att personal från välfärden skulle lockas till den privata sektorn för att det nu blivit för enkelt och gynnsamt att driva aktiebolag. Istället ställer man sig bakom en förenkling som ska ske enligt den något vaga formuleringen ”offentligfinansiellt neutralt sätt”.
I höstas lämnade även de socialdemokratiska riksdagsledamöterna Adrian Magnusson och Niklas Sigvardsson in en motion som var kritisk till regeringens förenklingar, beskrev hur det ”spär på inkomstskillnader och ojämlikhet i beskattning mellan olika inkomstslag”. Därför förordade man att se över möjligheterna att ändra regelverket.
Den som går ännu längre tillbaka i tiden, till förra valrörelsen, kunde höra hur Magdalena Andersson i SVT:s utfrågning slog fast att man skulle genomföra det förslag som partiet utredde redan 2017: en höjd skatt på kapitalinkomster inom 3:12-regelverket.
Den som tyder signalerna kan med andra ord se vad Socialdemokraternas vaga tal om förändrade och förenklade 3:12-regler pekar mot – höjd skatt för 1,5 miljoner företag. Men det kan man ju inte säga mitt i en valrörelse, framför allt inte till läsarna av Dagens Industri.