Smedjans sommarredaktion
Under sommaren förvandlas Smedjan från magasin till ledarsida, där våra sommarsmeder dagligen kommenterar svensk, europeisk och global politik i kortare texter. Välkommen att läsa! Läs mer
Ekonomi Ledare
När makten blir viktigare än sakpolitik
Mikael Dambergs artikel om en ny skattereform ger en tydlig signal om hur Socialdemokraterna vill forma den ekonomiska politiken efter valet. Det viktigaste budskapet handlar inte om enskilda skatteförslag, utan om vem som ska ha makten över dem, det skriver Tilda Andersson.
Mikael Damberg bjuder på DN debatt den 2 juli in till blocköverskridande samtal om en ny skattereform, om Socialdemokraterna vinner valet. Redan i artikelns inledning avslöjar Damberg vilken ekonomisk idévärld S vill placera sig i:
Grunden för att vi ska klara detta gemensamma åtagande är en ekonomi med hög tillväxt och låg arbetslöshet. Därutöver krävs en ansvarsfull användning av skattemedel och ett effektivt system.
Han betonar vikten av tillväxt, effektivitet och konkurrenskraft och lägger mindre vikt vid omfördelning. Det är flera formuleringar som lika gärna hade kunnat återfinnas i en borgerlig budgetmotion.
Den bilden förstärks när Damberg väljer den historiska skattereformen på 90-talet som ett positivt exempel. Han pekar inte bara på reformens innehåll – bredare skattebaser, lägre marginalskatter och ett mer neutralt skattesystem – utan också på metoden. Då gjorde Socialdemokraterna upp med dåvarande Folkpartiet om den viktigaste ekonomiska reformen på decennier. Nu är budskapet att det går att göra igen.
Damberg signalerar att de mest avgörande delarna av den ekonomiska politiken bör förankras över blockgränsen.
Det är svårt att inte läsa det som en markering mot delar av det tilltänkta regeringsunderlaget. Vänsterpartiet har länge drivit på för högre kapitalbeskattning, större omfördelning och fler riktade skattehöjningar. Miljöpartiet spenderar numera i princip lika friskt som V. Damberg går i motsatt riktning när han varnar för att ett alltför stort fokus på styrning genom skattesystemet riskerar att öka komplexiteten och minska effektiviteten.
Det intressanta är inte att Socialdemokraterna vill reformera skattesystemet, utan att Damberg redan före valet signalerar att de mest avgörande delarna av den ekonomiska politiken bör förankras över blockgränsen. Hur en blocköverskridande ekonomisk politik ska förenas med ett regeringsunderlag där Vänsterpartiet kan bli avgörande lämnar Damberg obesvarat.
Nu uppstår frågan om vilka delar av Socialdemokraternas ekonomiska politik som egentligen är förhandlingsbara.
Det finns goda argument för breda skatteöverenskommelser. Skatteregler mår ofta bättre av långsiktighet än av tvära kast mellan mandatperioder. Men sådana uppgörelser bör bygga på att partierna först söker väljarnas stöd för sin egen ekonomiska politik. Nu uppstår frågan om vilka delar av Socialdemokraternas ekonomiska politik som egentligen är förhandlingsbara. Är de skattehöjningar som redan presenterats vallöften, eller en utgångspunkt inför förhandlingar över blockgränsen?
Dambergs artikel handlar på så sätt mer om makt än om skattepolitik.
Dambergs artikel handlar på så sätt mer om makt än om skattepolitik. Socialdemokraterna försöker förskjuta den ekonomiska politiken från det egna regeringsunderlaget till blocköverskridande uppgörelser. Det viktigaste budskapet är att mittenväljare inte ska vara rädda för en skarp vänstersväng – en klok strategi för den som vill vinna regeringsmakten. Men frågorna det väcker är följande: vilket värde har då de besked som Socialdemokraterna ger före valet? Och kan vi verkligen lita på att Vänsterpartiet tänker lägga sig platta inför en blocköverskridande skatteuppgörelse?