My Pohl: Vänsterpartiet sprider hat i Malmö Pride

Vid huvudentrén till Folkets park längs Amiralsgatan samlas Prideparadens deltagare i en kärlekshyllande fest efter att ha dansat genom staden. Deltar gör såväl privatpersoner som företrädare för riksdagspartier och myndigheter. Vår liberala demokrati är konkret. Värden om jämställdhet och tolerans är inte bara idéer, utan lagstadgade rättigheter som hela vår statsapparat står bakom. Det är både glatt och färgglatt. Men intill ingången står några kristna motdemonstranter med plakat som radar upp synder, däribland homosexualitet. Runt dem står en handfull poliser och håller situationen under uppsikt. På behörigt avstånd väntar ytterligare två polishästar, redo att gripa in och skingra folkmassan om en hotfull situation skulle uppstå.

Ett av de deltagande riksdagspartierna är Vänsterpartiet. I deras del av tåget hörs budskapet ”Hela Malmö hatar polisen” skanderas. Det har med rätta väckt stor uppmärksamhet och kritik. När Sydsvenskan ställer Tove Karnerud, ordförande för Vänsterpartiet i Malmö, till svars förklarar hon att budskapet misstolkas. De protesterar bara mot rasism och homofobi inom Polismyndigheten. Hon vidareutvecklar och berättar att hon inte upplevde vare sig rasism eller homofobi i dagens parad, men att polisen gett tillstånd till och vaktar homofoba demonstranter, och att det kan vara problematiskt. På nationell nivå skriver Jonas Lindberg, ledamot i V:s verkställande utskott, att det är ett klart olämpligt sätt att uttrycka sig, och att de ska se till att det inte upprepas.

Det finns flera saker att anmärka på här. Givetvis får Vänsterpartiet, och alla andra, kritisera Polismyndigheten när den missköter sig. Som en myndighet vars uppdrag är att upprätthålla landets inre säkerhet, med våldsmonopolet till sitt förfogande, bör den granskas och kritiseras extra hårt vid missförhållanden. Men det är inte det Vänsterpartiet ägnar sig åt. De riktar inte in sig på någon enskild händelse, utan försöker underminera förtroendet för Polismyndigheten som helhet.

Den tolerans och de liberala värderingar som genomsyrar det svenska samhället förutsätter ytterst att de backas upp av staten och dess våldsmonopol.

Det som Vänsterpartiet inte verkar förstå är att utan polisens närvaro hade lördagens Prideparad troligen inte ägt rum över huvud taget. Den tolerans och de liberala värderingar som genomsyrar det svenska samhället förutsätter ytterst att de backas upp av staten och dess våldsmonopol. Försvarsmakten är duktig på att förmedla att dess uppdrag går ut på att försvara vår frihet och våra sätt att leva, med kampanjer som ”Vi kommer kämpa till sista hen” och ”We don’t always march straight”, något som även gäller polisen.  

Att polisen bevakar exempelvis de kristna motdemonstranterna är inte problematiskt, utan en förutsättning för en trygg parad och en konsekvens av att även de omfattas av yttrandefriheten. Hela poängen med yttrandefriheten är att den är universell. Man har rätt att vara dum i huvudet och göra andra införstådda med det.

Den svenska polisen förtjänar respekt och tacksamhet, inte hat. De utför ett arbete som kommer oss alla till gagn och som ibland kan kräva livet som insats. Det blev inte minst tydligt dagen innan Malmö Pride då en svensk polis miste livet i Köpenhamn. Tajmingen för Vänsterpartiets agerande är därför särskilt osmaklig. Att arbetet som polis är både farligt och psykiskt påfrestande behöver man inte ha sett Tunna blå linjen för att förstå.

Ännu en gång visar Vänsterpartiet att de saknar de demokratiska ryggmärgsreflexer som förväntas av ett riksdagsparti.

Ännu en gång visar Vänsterpartiet att de saknar de demokratiska ryggmärgsreflexer som förväntas av ett riksdagsparti. Det är en påminnelse om varför de aldrig suttit i regering, och om varför de inte borde göra det efter höstens val heller. Stanna kvar på Kulturbolaget i Malmö, långt från Rosenbad.