Den svenska välfärdsstaten förstör arbetsmoralen
Den svenska välfärdsstaten uppmuntrar normer som gör oss latare och mindre arbetsvilliga.
Den svenska välfärdsstaten uppmuntrar normer som gör oss latare och mindre arbetsvilliga.
Trots att välfärdsstaten ska finnas som ekonomisk trygghet riskerar den att göra oss mindre ekonomiskt motståndskraftiga vid kriser.
Även i offentlig sektor behövs kreativ förstörelse.
Den stora etanolsatsningen byggde på på framtvingad efterfrågan, strafftullar och offentligt stöd.
Självkörande fordon och drönare kommer att förändra vårt transportsystem. Är politiken redo?
Inte en skattehöjning till förrän politiker gjort allt i sin makt för att stoppa skatteslöseriet.
Kommissionens försök att öka statsstödet och subventionerna är djupt problematiskt.
Ekonomerna djupdyker i vad forskningen faktiskt säger om den ekonomiska "ojämlikheten" i Sverige.
Politiska beslut, regleringar och förbud slår ofta fel.
Ska verkligen svenska staten syssla med att ställa ut spelautomater på pizzerior?
Välfärdsstatens utveckling och de senaste decenniernas pedagogiska inriktning har bidragit till kulturella förändringar som försvagat arbetsmoralen.
Det är inte wokekulturen som kommer göra framtiden bättre för kvinnor, HBTQ-personer och invandrare.
Tvärtemot hur det brukar låta från socialdemokratiskt håll är det inte de som har det sämst ställt som tjänar på höga skatter.
Femårsplaner får oss att tänka på brödköer och Trabanter. Men varför tillåts dessa idéer fortfarande styra svensk forskning?
En kraftfull ekonomisk återhämtning krävs för att bryta utanförskapet och otryggheten som breder ut sig i Sverige. Förutsättningarna för en vändning är goda, men risken är att återhämtningen hålls tillbaka av dålig politik, skriver Smedjans krönikör David Ahlin.
En av höstens stora kulturdebatter handlar om dejting och ”kanske-män”, som inte på allvar vill binda sig i en relation. Eva Forslund tar nationalekonomins klassiker till hjälp för att redan ut vad debatten om ”kanske-männen” egentligen handlar om.
En ohelig allians av flygbolag på Arlanda och rödgröna flygmotståndare firar att en nedläggning av Bromma flygplats återigen aktualiserats. I själva verket är frågan om Bromma flygplats en utmärkt illustration av public choice-skolans idéer om hur företag försöker tillskansa sig vinster genom politiskt agerande, skriver Erik Lakomaa.
Än en gång har svenska och danska skattebetalare räddat flygbolaget SAS, men till vilken nytta? Staffan Heimerson skriver om en bransch i skriande behov av det som nationalekonomen Joseph Schumpeter beskrev som kreativ förstörelse.