Idéer Essä
Den perfekta traktorn finns inte
Historien om mekaniseringen av jordbruket visar att det går inte att förutse de bästa innovationerna. Patrik Strömer har läst Neil Dahlströms bok Tractor Wars, och skriver om marknadens förmåga att föra fram smarta tekniska lösningar.
Boken Tractor Wars (Matt Holt Books 2022) skrevs före Rysslands attack på Ukraina och har inget med traktorer som bogserar stridsvagnar eller pansarfordon att göra. I stället handlar den om hur jordbruket mekaniserades i USA för drygt hundra år sedan, och hur olika tillverkare kämpade med tekniska och kommersiella problem. Lärdomen är att det inte på förhand går att veta vad som är bäst, och att marknadens sökprocess är överlägsen för att åstadkomma utveckling.
Mekaniseringen av jordbruket är en spännande historia. Hur gick det till när bönderna övergav sina hästar och köpte maskiner i stället? Och vad hade hänt om det inte blivit världskrig precis när utvecklingen började ta fart? Just de frågorna får inte något tydligt svar i Tractor Wars av Neil Dahlstrom, men annars är det faktaspäckat så det förslår. Kanske rentav för mycket, för det är inte alltid lätt att hålla reda på de olika nyckelpersonerna vars klokhet, mod, beslutsförmåga och ibland fåfänga kom att styra den tidiga utvecklingen. Då har inte alla de traktormodeller, som lanserades och förevisades vid stora publikdragande plöjningstävlingar i USA och som ständigt utvecklades, nämnts.
Med marknadens frihet kan flera aktörer pröva sig fram och olika alternativ testas
En fråga som borde vara ganska lätt att svara på är ”Varför gjorde inte företagen bättre traktorer redan från början?” För att de inte visste! Hur ska man på förhand kunna veta vad som är den bästa lösningen på ett problem om det inte finns möjlighet att pröva idéer, och låta konsumenterna genom sina val vägleda producenterna? Även den på pappret tekniskt bästa lösningen kan ha kommersiella nackdelar som för högt pris eller att det är svårt att hantera produkten. Med marknadens frihet kan flera aktörer pröva sig fram och olika alternativ kan testas, varav de flesta förkastas.
I boken får vi följa tre stora amerikanska företag som tillverkade traktorer: Ford, John Deere och International Harvester. Ford är givetvis namngivet efter Henry Ford, kanske mest känd för bilen Modell T, och för att revolutionerat industriproduktion genom att föra in det löpande bandet som gjorde att betydligt fler exemplar kunde tillverkas till lägre kostnad. Hans filosofi återges med citatet: ”If a job could be done more simply, that was the way it should be done”. I det aktuella fallet att ploga med hjälp av en traktor i stället för med en eller flera hästar.
Sekelskiftet mellan 1800-tal och 1900-tal innebar en fortsatt stark urbanisering. Från nybyggarnas mindre gårdar hade yngre generationer börjat flytta in till de växande städerna. Hur skulle jorden kunna mätta fler munnar om färre arbetade inom lantbruket? Hälften av befolkningen bodde på landet, men andelen minskade. Mekanisering blev svaret. Maskiner som drevs av diesel, fotogen eller i vissa fall elektricitet.
International Harvester började som tillverkare av utrustning till lantbruket där plogar, tröskverk och såningsmaskiner utgjorde en del av utbudet. Men då färre personer arbetade med jorden skulle den marknaden komma att krympa. Turligt nog var bönderna pigga på att pröva nya produkter som kunde spara slit och möda. John Deere som var konkurrent började 1895 att trycka tidningen The Furrow som riktade sig till lantbrukare. År 1912 trycktes den i tvåfärgstryck och nådde 4 miljoner läsare. Så spreds idéerna om nya metoder och produkter till dem som skulle göra jobbet.
En produkt som bönderna fick läsa om på tidningens sidor var just traktorn: ”Den är lika kraftfull som fem hästar, uthållig som sju, kostar mindre än fyra, behöver mindre omvårdnad än en häst, tar mindre plats än en häst och äter bara när den arbetar.” Men tiden fram till första världskriget var mödosam och modellerna utvecklades så snabbt att de aldrig riktigt hann etableras på marknaden. Investerare förlorade pengar i hopp om att i framtiden vara delägare i det företag som lyckades. Henry Ford ledde personligen utvecklingen av en traktor, Modell B, som lanserades i samband med en plöjningstävling i Fremont, Nebraska.
Läs också:
Kriget i Europa medförde livsmedelsbrist. De soldater som slaktades i skyttegravarna i Flandern hade lämnat sina dalar och gårdar, något som fick efterfrågan på traktorer att stiga i Storbritannien. Det var en efterfrågan Ford reagerade på, både med direkt export och sedan genom att etablera fabriker i Irland, England och Skottland. Samtidigt var efterfrågan stark i USA. År 1917 fanns det 135 olika tillverkare av traktorer, de flesta i tämligen små upplagor.
Efter en fräck kupp där en annan person med efternamnet Ford använts som målvakt för att starta ett annat traktorföretag, blev Henry Fords motdrag att grunda Fordson, dedikerat åt traktorer. Fordson blev en succé och kom att tillverkas i 500 000 exemplar fram till 1925. Denna traktor var inte först med någon av de egenskaper som fanns hos konkurrenterna, men det fanns ett återförsäljarnätverk och ett konkurrenskraftigt pris. Samtidigt bidrog Fords envishet till att han bara ville tillverka den perfekta traktorn, och då den redan fanns i hans egen regi stagnerade Fordson när konkurrenterna fortsatte innovera och ta marknadsandelar.
Efter kriget kom den stora depressionen. Innan läget stabiliserats rådde det priskrig på traktorer, vilket ökade tillverkarnas förluster och slog ut de flesta mindre företag från marknaden. Samtidigt rådde det ingen tvekan om att bondgårdar skulle använda traktorer i högre utsträckning – även om The Horse Association of America ifrågasatte om traktorer verkligen var bättre än hästar.
Sex procent hade rinnande vatten och avlopp. 30 procent hade en traktor
Statistik från 1924 visar en ögonblicksbild av utvecklingen. I Illinois hade 80 procent av bönderna en egen bil, tolv procent av gårdarna hade el och sex procent rinnande vatten och avlopp. 30 procent hade en traktor.
Traktorerna var mer än maskiner som ersatte hästen på åkern. Flera av tillverkarna experimenterade med konstruktioner som skulle göra det möjligt att tröska säden eller utföra andra jordbrukssysslor. Tiden som sparades för att producera en skäppa (bushel) vete om 35 liter hade gått från tre timmar för hand till 10 minuter med maskiner. Utan tekniken hade inte fyra miljoner människor kunnat lämna gårdarna för ett liv i staden.
I slutet av 1920-talet hade International Harvester blivit den största traktortillverkaren med en marknadsandel på 60 procent, medan John Deere stod för en fjärdedel av alla nya traktorer. I efterhand är det lätt att se vad som var framgångsrikt, och att sitta med facit i hand gör det lätt att missa hur omständligt framsteget i verkligheten är. De flesta som kritiserar marknadens sökprocess för att vara ineffektiv tänker nog ungefär som Henry Ford – det är väl bara att göra den bästa traktorn så billigt som möjligt så blir alla nöjda. Problemet är att människor kan ha ytterst olika uppfattning om vad som är bäst just för deras behov. Utan den ständiga viljan till förbättring, och konkurrensens krafter för att åstadkomma den, skulle hela samhället stagnera. Tractor Wars visar med ingående detaljer hur nyfikenhet, konkurrens och investerares krav på avkastning i praktiken ledde till små och ständiga förbättringar.