Den totala marginalskatten ligger på 75 procent

I rapporten Världens högsta marginalskatt visar Alexander Fritz Englund och jag att den effektiva marginalskatten på höga inkomster i Sverige är 75 procent och att det är högst av de 31 länder vi undersöker. Den effektiva marginalskatten är den totala skatten på den sist intjänade kronan när man räknar in både arbetsgivaravgifter och skatter på konsumtion, förutom inkomstskatten.

Många är förvånade över att den effektiva marginalskatten är så hög som 75 procent. Jag har fått många mejl och telefonsamtal med frågor om hur vi har räknat. Det tänkte jag beskriva i den här artikeln. Vi tänker oss att en person som tjänar mellan 54 000 och 125 000 kronor i månaden, till exempel en läkare eller jurist, får en löneökning med 100 kronor. Hur hög är den effektiva marginalskatten?

1. Arbetsgivaravgifter

Arbetsgivaravgifterna är 31,42 procent av lönen, alltså 31 kronor på en hundralapp. Trots namnet är det löntagaren som i slutändan betalar arbetsgivaravgifterna, inte arbetsgivaren. Högre arbetsgivaravgifter gör att arbetsgivaren inte kan betala lika höga löner. Både ekonomisk teori och empirisk forskning visar att arbetsgivaravgifterna tas från löneutrymmet.

Detta betyder att den egentliga lönen inte är den som står på lönebeskedet, utan arbetsgivarens kostnad, där arbetsgivaravgifterna ingår. Om lönen på lönebeskedet ökar med 100 kronor ökar alltså den egentliga lönen med 131 kronor.

Arbetsgivaravgifterna finansierar delvis inkomstrelaterade förmåner som pension, a-kassa och sjukförsäkring. Detta påverkar hur mycket arbete lönar sig på marginalen. För månadsinkomster över 41 000 kronor i månaden, som är taket för pensionsgrundande inkomst, får man dock inga ökade förmåner vid en löneökning. För höga inkomster är alltså arbetsgivaravgifterna inte förknippade med några ökade förmåner utan är en ren skatt.

2. Inkomstskatt

I en genomsnittlig kommun är kommunalskatten 32 procent. Dessutom tillkommer statlig inkomstskatt på 25 procent (varav 5 procent är värnskatt) för personer som tjänar mer än 54 000 kronor i månaden. Nytt sedan 2016 är dessutom att personer som tjänar mer än 50 000 kronor i månaden förlorar tre kronor i jobbskatteavdrag för varje hundralapp man tjänar. Detta höjer marginalskatten med ytterligare tre procentenheter. Vid 125 000 kronor i månaden är jobbskatteavdraget helt utfasat och marginalskatten sjunker tillbaka. Men för inkomster lägre än så (men högre än 54 000 kronor) är alltså marginalskatten totalt 32 + 25 + 3 = 60 procent.

3. Konsumtionsskatter

Pengar har ett värde eftersom man kan köpa saker för dem. Även om man sparar en del av sin inkomst är syftet att någon gång kunna använda pengarna till konsumtion. En inkomstskatt som halverar alla inkomster efter skatt eller en konsumtionsskatt som dubblerar alla priser skulle få precis samma effekt på löntagarens köpkraft. Alltså måste vi även beakta skatter på konsumtion, som moms, bensinskatt, elskatt och alkoholskatt, när vi räknar ut den effektiva marginalskatten.

Vi har räknat med en genomsnittlig konsumtionsskatt på 19 procent av priset. (Detta motsvarar ett påslag på priset före skatt på 23,5 procent.) I denna genomsnittliga konsumtionsskatt har vi räknat med att momsen är lägre på vissa varor, som mat och böcker, och att viss konsumtion, som hyror och finansiella tjänster, är helt momsbefriad. Dessutom ingår punktskatter på alkohol, tobak, energi, bensin och diesel. 19 procent är snittet för hela befolkningen. Vi antar alltså att höginkomsttagare betalar samma konsumtionsskatt som befolkningen i genomsnitt.

Det finns viss osäkerhet i vår siffra och hur hög konsumtionsskatten är beror lite på hur man räknar. Mycket tyder på att 19 procent är försiktigt räknat. Peter Birch Sørensen  räknar till exempel med en konsumtionsskatt på 25 procent av priset (motsvarande ett påslag på före skatt-priset på 33 procent). I så fall är den högsta effektiva marginalskatten 77 procent. Denna skattenivå har jag räknat med i några tidigare rapporter, men i ”Världens högsta marginalskatt” räknar vi alltså med 19 procent.

Av hundralappen i löneökning återstår 40 kronor att konsumera för när inkomstskatten är dragen. 19 procent av detta är 8 kronor.

Effektiv marginalskatt

Nu kan vi räkna samman alla skatterna för att få fram den effektiva marginalskatten. Om lönen ökar med 100 kronor ökar arbetsgivaravgifterna med 31 kronor, inkomstskatten med 60 kronor och konsumtionsskatterna med 8 kronor. Totala skatter är alltså 99 kronor. Detta ska ställas i proportion till arbetsgivarens kostnadsökning – den egentliga löneökningen – på 131 kronor. 99 kronor av 131 är 75 procent.