Samhälle Essä
Digital tidningsekonomi driver gräv över gränsen
Journalistiken har förändrats i grunden tack vare digitaliseringen, inte minst syns detta hos de lokala redaktionerna. Mats Olin identifierar riskerna i en förändrad tidningsbransch.
Ibland går mediegräv över gränsen för det medieetiskt acceptabla. Medieombudsmannen MO Caspar Opitz problematiserade företeelsen med lokala gräv i sin årsrapport för 2022. ”En trend var att lokalmedier ibland går för långt i uppföljningen av grävjobb”, skriver MO i årsrapporten.
I Sveriges Radios Medierna i P1 konstaterarade han att grävande medier ibland överskrider de medieetiska reglerna, att det blir skadligt för den som blir uthängd och att ökningen av denna typ av övertramp är en tydlig trend. Han fick även frågan om vad han tror att det beror på:
”Det här är framför allt lokaltidningar. Det går inte längre att bara ha returinformation eller att publicera refererat. Man måste ha egna vinklar, man måste ha egna intervjuer, man måste ha egna scoop och gräv och granskningar. Och när man väl har en granskning så krämar man ur den för långt.”
Drivkraften är ekonomi, menade Caspar Opitz. Man behöver locka prenumeranter och man behöver unika vinklar. Caspar Opitz lyfte värdet av lokal granskande journalistik, och menade att även om det är en trend med anmälningar av lokalgräv till MO så är de medieetiska övertrampen undantag.
Man behöver locka prenumeranter och man behöver unika vinklar.
I MO:s årsrapport ges inga specifika exempel på den här typen av gräv. Men man kan gissa att det handlar exempelvis om fällningen av medieföretaget i Trollhättan/Vänersborg TTELA:
TTELA klandras för granskning av veterinär. I en granskande artikelserie om en veterinärs behandlingsmetoder har denne inte i tillräcklig utsträckning i sak fått bemöta påståenden om felbehandling från djurägare.
NMI har genom åren uppmärksammat fall som skulle kunna ligga inom kategorin, exempelvis i Piteå-Tidningen och i Upsala Nya Tidning (i båda fallen friade Mediernas Etiknämnd). Nyligen gavs ytterligare ett exempel: Norrköpings Tidningars ”grävgrupp” gav sig på en lokal grundskola, och NMI kunde konstatera att rapporteringen sammantaget var missvisande.
Att regionaltidningar som Norrköpings Tidningar (NT) har en grävgrupp är en ny företeelse. Visst har det alltid funnits viss grävande journalistik i regional- och lokalmedia, kanske för lite, men nu är det en annan skala. NT anställde fyra personer till sin grävgrupp. Det föranleds av behovet av att skapa ”originaljournalistik” för att motivera läsare att betala digitalprenumerationer.
NT:s chefredaktör Fredrik Lagerqvist intervjuades av tidningen Journalisten:
Den digitala läsaraffären är mycket mer krävande än vad papperstidningsaffären är eftersom läsarna hela tiden ger oss betyg som är mätbara. För att minska churn (kundomsättning, red. anm.) när vi får nya prenumeranter så behöver vi vara ruskigt duktiga hela tiden på att producera egna nyheter. Att avdela fyra av cirka 40 tjänster på redaktionen till gräv är då ett sätt.
Min uppfattning är att NT gick för långt i det aktuella grävet om Norrköpingsskolan Nordic International. Vinkeln drevs hårt genom att välja bort fakta som, om de hade publicerats, helt hade förändrat den bild av läget på skolan som läsarna serverades. Kanske är det så att NT inte har den erfarenhet och kompetens som de större redaktionerna har när det gäller balans och faktakontroll. Klart är att NT kämpar med sin ekonomi.
Digitaliseringen har gynnat polariserande journalistik.
Norrköpings Tidningar ingår i koncernen Öst Media AB som de senaste åren har gjort stora förluster. Den sammanlagda förlusten (rörelseresultat) de senaste fem åren är mer än 230 miljoner kronor. Satsningen på grävande journalistik ska ses i ljuset av denna ekonomiska kris.
Öst Media har kunnat ta förlusterna genom att moderkoncernen NTM tillskjutit drygt 200 miljoner kronor i kapital (vilket är samma metod som företaget som driver Norrköpingsskolan använt och som kritiseras hårt i NT:s artiklar). I NTM ingår förutom en rad andra tidningar runt om i landet även en reklambyrå och en bredbandsleverantör.
En kompletterande förklaring till varför journalistiken förändrats är att digitaliseringen gynnat polariserande journalistik. När tidningarna finansierades av annonser var journalistiken mer oberoende av sina läsare, menar den amerikanske journalisten Andrey Mir på konservativa City Journal. Han påpekar att journalistiken påverkas av mediehusens affärsmodeller och intäktsströmmar. Skiftet från en tidningsekonomi baserad i hög grad på annonsintäkter till en ekonomi baserad på digitala läsarprenumerationer har skapat en ny relation mellan redaktionerna och deras publik. När intäkterna i större utsträckning kommer från digitala läsare tenderar journalistiken att inriktas på ett samspel med aktivister i sociala medier, menar Mir. Det har lett till att redaktionerna blir en del av den polarisering som man kan se på till exempel Twitter och Facebook.
Mir diskuterar frågan i en amerikansk kontext, men kanske finns det paralleller till Sverige. Att NT försöker nå ut i sociala medier är uppenbart. Men den här gången protesterade läsarna, både på Facebook och i tidningen. ”NT ger en felaktig bild av Nordic International school” skrev tio lärare på skolan.
Så det finns kanske hopp om att läsardialogen också leder till att journalistiken granskas mer ingående. Det är i vart fall viktigt att inse att en tidning som NT är en del av ett företag som måste gå med vinst för att långsiktigt överleva. Det påverkar journalistiken.