Samhälle Essä
Energipolitiken har hunnit ifatt Europas regeringar
Europa har drabbats av en energikris med dramatiskt stigande elpriser. Europeiska politiker måste ta ansvar för att säkerställa tillgången till stabil, fossilfri el. Annars riskeras både konkurrenskraft och klimatomställning, skriver Simon Wakter.
Runtom i Europa eldar stigande fossilgaspriser på elpriserna i en utveckling som saknar motstycke sedan oljekriserna på 1970-talet. Att det hela inträffar under september, innan de kalla vintertemperaturerna slår till, är ett starkt skäl att ta situationen på mycket stort allvar. Här krävs frågor både kring hur vi hamnat här och hur illa det egentligen kan komma att gå.
Elområde 4 i Sverige, södra Götaland, har aldrig haft ett högre genomsnittspris än hittills under september 2021. Men det är inte bara i Sverige som det görs nya högstanoteringar för elpriset.
Rekordpriser på el och gas har utlöst omfattande protester.
I Spanien, Italien, Grekland, Frankrike, Tyskland och Storbritannien har rekordpriser på el och gas utlöst omfattande protester och lett till att regeringar i flera av länderna börjat agera för att sänka konsumenternas kostnader. Ett grovt överslag ger att en fördubbling av elpriset från 50 öre/kWh till 100 öre/kWh, vilket precis inträffat för franska och tyska elpriskontrakt för 2022, innebär att elkostnaderna för europeiska konsumenter kan komma att öka med omkring 1 500 miljarder kronor.
***
Allvarligast är läget i Storbritannien. Under onsdagskvällen förra veckan noterades ett nytt rekord för elpriset, 30 kronor per kWh, efter att två stora kabelförbindelser fattat eld. En vintermånad med sådana priser skulle innebära att en villaägare måste betala cirka 90 000 kr för en månads elförbrukning. Även om det inte är troligt att priser på 30 kronor per kWh håller i sig någon längre tid får höga elpriser snabbt stor påverkan på ekonomin bland både hushåll och industrier.
Energikrisen har blivit förstasidesnyheter i alla de största brittiska tidningarna. Efter att gaspriserna på kort tid tredubblats till rekordnivåer har sju brittiska energibolag gått i konkurs. Nu varnas för att färre än 10 av dagens 49 brittiska elhandlare kanske finns kvar efter vintern. Det brittiska elpriset, som efter långvarig utbredd stiltje och därmed minskad vindkraftsproduktion, drivs upp av ökade kostnader för gaskraftverk, steg under måndagen till över 15 kronor per kilowattimme (kWh). Det är ändå bara hälften av vad elen kostade under onsdagskvällen.
***
Den italienska regeringen lägger nu fram åtgärdspaket på motsvarande 35 miljarder kronor för att skydda konsumenter. Även i Frankrike och Grekland vidtas olika åtgärder för att sänka eller subventionera energikostnaderna. Många europeiska länder brottas med hög energifattigdom, där människor sitter fast i så kallade ”heat or eat”-dilemman – och tvingas välja mellan uppvärmning och mat. Andelen människor i energifattigdom ligger strax under 10 procent för Europa som helhet men varierar mellan länder, från två procent i Finland till över 10 procent i Storbritannien och hela 30 procent i Bulgarien.
I Spanien har staten beslutat om sänkt skatt och moms på el. Regeringen har dessutom lagt fram ett förslag för att tvinga kraftbolag att återbetala motsvarande cirka 30 miljarder kronor, som regeringen anser vara otillbörliga vinster, för ägare av framförallt vattenkraft och kärnkraft. Höga priser på koldioxidutsläpp och fossilgas har gett dessa fossilfria kraftslag en skjuts efter att tidigare ha kämpat med lönsamheten. Den spanska kärnkraftsbranschen har sagt att det utgör en röd linje för staten att beslagta vinster och varnat för att man kommer att lägga ned samtliga sju reaktorer om inte lagen tas bort innan den träder i kraft.
***
De höga energipriserna har börjat orsaka ringar på vattnet. I Storbritannien meddelade CF Industries, en av världens största producenter av konstgödsel, att de stoppar produktionen vid två av deras fabriker. Det ger i sin tur följdverkningar för livsmedelsindustrin som är beroende av koldioxid, en biprodukt från tillverkningen av konstgödsel. Koldioxiden används för att bedöva djur innan slakt, för paketering och för att tillverka torris för kylning och transport. Knappt 48 timmar efter CF Industries gick Yara, en annan av världens största tillverkare av konstgödsel, ut med att man stoppar 40 procent av sin europeiska produktion.
De höga energipriserna har börjat orsaka ringar på vattnet.
En potentiellt förvärrande omständighet i sammanhanget är att inköpare av konstgödsel, inte helt olikt el- och gashandlare, har skjutit på sina inköp. Handlare av konstgödsel har hoppats på att kunna täcka inköp för 2022 senare till lägre priser. För livsmedel liksom för energi riskerar det att få rejäl påverkan på priserna längre fram.
Utöver livsmedelsindustrin har även Europas största kopparproducent Aurubis AG och kemikaliejätten BASF SE varnat för konsekvenserna av de rekordhöga elpriserna.
***
I centrum för debatten om energikrisen står den nya gasledningen Nord Stream 2 och Europas beroende av fossil gas. Gasledningen blev nyss färdig men behöver ett antal godkännanden innan den kan tas i drift. Framförallt måste Tyskland och EU-kommissionen certifiera gasledningen som oberoende – på samma sätt som för handel och överföring av elektricitet ska handel och överföring av gas skötas av separata, oberoende bolag. Den tyska myndigheten BNetzA har nu till mitten av januari på sig att formulera ett utlåtande till kommissionen. Därefter kan ett slutligt beslut komma att dröja till mitten av 2022.
Det finns dock goda skäl att inte godkänna Nord Stream 2 som oberoende, exempelvis mot bakgrund av Gazproms och den ryska statens inblandning.
Samtidigt med certifieringen inleder Ryssland militärövningen Zapad-21, den största övningen på 40 år med omkring 200 000 man. Dessutom har Ryssland ökat trycket genom ett uttalande om hur ett snabbt godkännande av Nord Stream 2 skulle sänka de höga energikostnaderna i Europa.
Uttalandet har lett till anklagelser att Ryssland använder gashandeln som ett vapen.
Uttalandet har lett till anklagelser att Ryssland använder gashandeln som ett vapen. Att det finns mer kapacitet tillgänglig i gasledningar genom Ukraina stärker den argumentationen. Ryssland vill dock inte använda den kapaciteten. Enligt en analys från Sberbank finns inga ekonomiska skäl som motiverar bygget och även utan Nord Stream 2 finns tillräcklig kapacitet. Flera analytiker menar därför att Nord Stream 2 framförallt innebär att Ryssland kan kringgå Ukraina helt – utan att provocera EU genom minskade gasleveranser.
Läs också:
Samtidigt ligger de ryska gasleveranser i linje med de kontrakt som tecknats för 2021. Jämfört med genomsnittet under perioden 2011–2020 ligger leveranserna till och med i överkant.
Det finns en rad andra faktorer som också bidrar till energikrisen, men för politiker som ställs till svar kan externa parter som Ryssland, eller höga koldioxidpriser, bli tacksamma ursäkter för det som egentligen är energipolitiska misslyckanden.
***
Kraftslag som vind och solkraft är avgörande verktyg i klimatomställningen, inte minst för att nå de volymer av fossilfri el som krävs. Men det utbredda beroendet av väderberoende kraftproduktion på europeisk nivå har nu blivit ett problem som inte kan ignoreras.
Tanken att det alltid blåser någonstans har visat sig vara naiv.
Tanken att det alltid blåser någonstans har visat sig vara naiv. Europa har regelbundet situationer med utbredda högtryck och stiltje. Vid sådana tillfällen producerar endast enstaka procent av vindkraften på kontinenten. Produktionen har vid flera tillfällen sjunkit till mindre än 20 GW av de totalt 220 GW som installerats.
Utbredd stiltje förstärker också effekterna av de höga kol- och gaspriser. Europeiska gaspriser har stigit över 40 procent sedan början på september och för första gången någonsin överstigit 70 EUR/MWh. Ett omfattande beroende av fossil gas både för uppvärmning och elproduktion eldar på de redan höga priserna i Europa.
Europeiska och amerikanska gaslager är på rekordlåga nivåer. Höga priser och tidigare brist har lett till att man skjutit på inköp för att fylla upp lagren, men nu börjar vädret bli kallare och Europa bränner redan kolossala mängder gas. Samtidigt pågår en internationell budstrid med framförallt Asien för att säkra LNG-leveranser.
Samtidigt har justeringen av utsläppssystemet fungerat väl, vilket drivit upp kostnaden för klimatskadliga utsläpp till nivåer på över 60 euro per ton koldioxid. Utsläppsrätterna står nu för mer än hälften av produktionskostnaden för tysk kolkraft och för ungefär en femtedel av den totala ökningen av elpriset.
Även magasinfyllnadsgraden för nordisk vattenkraft är avsevärt under genomsnittet för september. Den lilla tillrinning som finns räcker inte för att fylla magasin utöver det som används för att driva turbinerna. Utan blött och milt väder finns en risk att magasinen inte återfylls till normala nivåer.
Men den sista, och kanske viktigaste, faktorn är den förtida nedstängningen av befintlig fossilfri kraftproduktion. I länder som Tyskland, Schweiz, Frankrike, Belgien, Spanien och Sverige har stora mängder kärnkraft stängts, eller kommer att stängas inom kort. Detta sker både som konsekvens av direkta utfasningsbeslut och genom kraftig beskattning.
***
En kall vinter med ett utbrett högtryck riskerar att utlösa en mycket omfattande energikris.
I Tyskland varnar Socialdemokraternas kanslerkandidat Olaf Scholz att det är viktigt att inte gå för snabbt fram i klimatfrågan.
En större upprepning av Les gilets jaunes, de gula västarna, riskerar också att snabbt omkullkasta de steg som hittills tagits bort från fossila bränslen. Flera framstående europeiska politiker varnar redan för kostnaderna. I Tyskland varnar Socialdemokraternas kanslerkandidat Olaf Scholz att det är viktigt att inte gå för snabbt fram i klimatfrågan. Polens premiärminister, Mateusz Morawiecki, säger att kostnaderna för EU:s klimatarbete håller på att löpa amok och har därför beordrat polska energibolag att specificera hushållens räkningar med den exakta kostnaden för varje klimatåtgärd.
***
Utvecklingen vi ser nu är konsekvensen av att europeiska politiker i årtionden ignorerat fysiska, verkliga förutsättningar för kraftsystemet för att istället favorisera enskilda kraftslag. Framförallt har ingen tagit ansvar för långsiktig driftsäkerhet och försörjningstrygghet.
Risken är nu stor att ökande energikostnader eroderar stödet och grunden för klimatomställningen. Nu krävs att alla tar ansvar för en stabil tillgång till billig, fossilfri el. Annars riskeras både konkurrenskraft och klimatomställning.