Företag behöver inte bolagsskatt för att ”göra rätt för sig”

”Corporations are people, my friend”, utbrast den republikanske presidentkandidaten Mitt Romney under kampanjen inför valet 2012 som svar till en häcklare som krävde högre skatter på bolag. Motståndarsidan tog uttalandet som intäkt för att Romney var ”out of touch” med vanliga amerikaner. Men den Harvardutbildade juristen hade förstås helt rätt. Aktiebolag är bara ett sätt för människor att gå ihop och driva affärsverksamhet tillsammans. Ett bolag är inte en ondskefull ande som svävar över människorna.

Trots detta ganska självklara faktum pågår det en tidvis både högljudd och förvirrad debatt om bolagsskatten där utgångspunkten är att bolag ska ”göra rätt för sig” som vore de fysiska personer. Nu för tiden måste storföretagen bidra som ”goda samhällsmedborgare” – ”och det gör man genom att betala bolagsskatt”, skrev SVT-reportern Jan Nylander i en analys angående att Volvo nu betalar bolagsskatt efter att tidigare ha nolltaxerat. Det framställs som om Volvos aktieägare inte betalat någon skatt alls på sin investering.

I själva verket har aktieägarna betalat inkomstskatt (och deras arbetsgivare arbetsgivaravgift) när pengarna en gång tjänades in och investerades i aktier. När vinsten sedan delas ut till aktieägarna utgår kapitalinkomstskatt med 30 procent. Slutligen måste aktieägaren betala moms och eventuella punktskatter när pengarna ska konsumeras. Pengarna kommer alltså att ha beskattats i flera led innan investeraren kan ha glädje av dem – oavsett om företaget betalar bolagsskatt eller inte.

Den stora kraft som läggs på att diskutera hur räntesnurror och andra typer av bolagsskatteupplägg kan motverkas blir ännu märkligare när man betänker att bolagsskatten drar in relativt lite skattepengar i jämförelse med exempelvis momsen. Bara var sjuttonde skattekrona kommer från bolagsskatten, eftersom företagsvinster utgör en mindre del av ekonomin i förhållande till exempelvis löner.

Många ekonomer argumenterar till och med för att det inte borde finnas någon bolagsskatt över huvud taget. Ett viktigt skäl är att bolagsskatten innebär dubbelbeskattning. Som nämnts ovan måste aktieägarna betala kapitalinkomstskatt på 30 procent när de får utdelning från bolaget. Tillsammans med bolagsskatten på 22 procent innebär det att totalt 45 procent går i skatt om vinsten utdelas direkt.

Den som väljer att bedriva näringsverksamhet på annat sätt än som aktiebolag, exempelvis som enskild firma eller handelsbolag, slipper bolagsskatten. Detsamma gäller den som lånar ut pengar till ett bolag i stället för att köpa aktier. Räntan på lånet är avdragsgill för bolaget och belastas därmed inte med bolagsskatt.

Denna icke-neutralitet medför att investeringar inte sker där de gör mest nytta. Sørensen (2010) beräknade att skillnaderna i beskattning av olika företags- och finansieringsformer orsakade en samhällsekonomisk kostnad på över 10 miljarder kronor 2008.

Ibland hävdas att det är ett privilegium att bedriva aktiebolag eftersom ägarna skyddas från personligt ansvar för företagets skulder. Det är dock oklart varför det skulle vara skäl för att ha en bolagsskatt. De som drabbas vid en konkurs är framför allt företagets fordringsägare. I vissa situationer går staten in och betalar lönegaranti till anställda vars arbetsgivare gått i konkurs eller städar upp förorenade områden när det ansvariga företaget inte finns kvar längre, men dessa utgifter uppgår till sammanlagt drygt 2 miljarder per år och kan knappast motivera 114 miljarder i bolagsskatteintäkter.

Det är hög tid för en mer sofistikerad debatt om bolagsskatten, utan den fördummande retoriken om de ondskefulla storföretagen. Energin borde läggas på att sänka och förbättra bolagsskatten i stället för att delta i en katt-och-råtta-lek med de företag som försöker undgå denna dåliga skatt.