Du använder en utdaterad webbläsare som inte längre stöds. Vänligen uppgradera din webbläsare för en bättre upplevelse av timbro.se

Samhälle Intervju

Gårdsförsäljning hotar (tyvärr) inte Systembolaget

Meningarna går isär kring vad gårdsförsäljning av alkohol skulle innebära för Systembolagets ställning. Men vad säger egentligen EU-rätten? Carl Albinsson har bett Jörgen Hettne, som är professor i handelsrätt vid Lunds universitet, att reda ut frågan.

I snart två decennier har frågan om gårdsförsäljning av alkohol diskuterats i svensk politik. Foto: Björn Lindgren/TT

Frågan om gårdsförsäljning av alkohol har närmast fått ett symboliskt värde för den del av borgerligheten som törstar efter frihetsreformer från den nya regeringen. Men frågan väcker även en intressant sakpolitisk debatt om EU-rätt och alkoholpolitik. 

Kritikerna menar att förslaget hotar Systembolagets ställning, medan förespråkarna hänvisar till att flera tunga remissinstanser har givit grönt ljus till utredningens förslag. 

För alla oss som inte är experter på EU-rätt har det inte varit helt enkelt att följa med i debatten och värdera tyngden i de olika sidornas juridiska argument. Hur kommer det sig till exempel att Systembolaget och IOGT-NTO är så säkra på att det inte går att kombinera gårdsförsäljning med ett bevarat monopol, samtidigt som såväl Svenska institutet för europapolitiska studier (Sieps) som Konkurrensverket har givit grönt ljus till förslaget i sina remissvar?

I hopp om att bena ut rättsläget vände jag mig till Jörgen Hettne som är professor i handelsrätt vid Lunds universitet och senior rådgivare vid just Sieps. Han var även expert i 2010 års utredning om gårdsförsäljning. Tidigare i år skrev Jörgen en intressant debattartikel i Svenska Dagbladet där han menade att en fortsatt debatt om de rättsliga förutsättningarna för gårdsförsäljning är bortkastad tid. I stället borde Sverige nu ta förslaget till EU-kommissionen.

Det är ett resonemang som jag bad honom utveckla.

– Jag menar att det är dags att ta frågan vidare genom en anmälan till kommissionen. Då får regeringen argumentera för varför förslaget inte strider mot EU-rätten och är i linje med vår generella alkoholpolitik. Därefter ger kommissionen ett besked. Det viktiga nu är att regeringen förbereder goda argument inför anmälan, inte att vi fortsätter med en inrikespolitisk debatt som aldrig tar frågan vidare, säger Jörgen Hettne.

Men det är inte kommissionen som avgör frågan i slutändan, det är ju EU-domstolen. Är ett godkännande från kommissionen verkligen tillräckligt för att gå vidare?

– Nej, men kommissionen är i detta fall en slags obligatorisk europeisk remissinstans, en del i beredningen. Att ha kommissionen på sin sida i en prövning i EU-domstolen är dessutom en stor fördel. Det är ingen garanti, men helt klart fördelaktigt. Får vi med oss kommissionen denna gång är vi i samma läge som när vi fick Systembolaget ”godkänt” efter inträdet på 90-talet. Sverige förhandlade inte fram något undantag för Systembolaget, men förde en dialog med kommissionen inför medlemskapet och gjorde vissa anpassningar.

Anser du att Systembolagets ställning hotas om regeringen skulle gå vidare med utredningen om gårdsförsäljning?

Om man tittar på hur EU-domstolen har hanterat den här typen av frågor tidigare så gör man en uppdelning av prövningen. I exempelvis Franzéndomen från 90-talet godkände man vissa delar av vårt alkoholmonopol, men underkände andra enligt andra bestämmelser i EU:s fördrag än de som gäller själva monopolet. Samma sak gäller för Rosengrendomen som gällde privatimport. Monopolets existens hotades inte, men andra delar av vår alkoholpolitik justerades. Gårdsförsäljning kommer sannolikt att prövas på liknande sätt, vilket även prövningen av den finska ordningen visar, så nej Systembolagets ställning hotas inte av utredningens förslag.

Så Systembolaget försvinner inte över en natt om EU-domstolen underkänner förslaget?

– Nej. Däremot kan det behövas vissa anpassningar till en eventuell dom och då får man justera regelverket. Precis så som skedde med apoteksmonopolet, där en dom från EU-domstolen krävde en ganska enkel anpassning, men man valde politiskt att ta bort monopolet i stället. Om en prövning av gårdsförsäljningen blir aktuell, skulle det bli fråga om eventuella justeringar i reglerna för gårdsförsäljning.

Skulle du säga att det svenska EU-inträdet 1995 var ett större hot mot Systembolagets monopol än nuvarande förslag om gårdsförsäljning?

– Ja absolut. Det var ju en mycket större fråga då. Väldigt många var väldigt skeptiska till att det skulle gå att rädda Systembolaget, men det gick. Domstolen kom fram till att detaljhandelsmonopolet kunde upprätthållas av alkoholpolitiska skäl.

Hur lång tid tror du att det tar att införa gårdsförsäljning om regeringen bestämde sig för att anmäla detta till kommissionen imorgon?

Jörgen Hettne är professor i handelsrätt och var expert i 2010 års utredning om gårdsförsäljning. Foto: Lunds universitet

– Det tar nog ett år från och med nu. Först ska kommissionen behandla frågan och inför riksdagsbeslut ska det skrivas proposition och Lagrådet ska höras. Så minst ett år från och med nu, tror jag. Det är därför det är så konstigt att regeringen bara väntar när beredningen av ärendet ännu inte är färdig.

Som expert på EU-rätt, tycker du att det är kul att den här debatten har fått sådan fart i Sverige?

– Ja, det är kul att man diskuterar EU-rätt. Men jag kan irritera mig på att de juridiska argumenten är politiskt färgade. Framför allt är Systembolagets agerande och tvärsäkra argumentation märkligt, konstaterar Jörgen Hettne.

***

Precis som Hettne påpekar i slutet av intervjun väcker Systembolagets agerande kring gårdsförsäljningen frågor. Att ett statligt monopolbolag driver en politisk kampanj och hyr in jurister för att argumentera mot ägaren, det vill säga staten/regeringen, är märkligt. Systembolaget är ett statligt bolag med ett särskilt uppdrag, inte en alkoholpolitisk tankesmedja, och bör således inte ge sig in i sakpolitiska debatter på det här sättet.

Det mesta talar för att Jörgen Hettne har rätt i sitt resonemang om att en fortsatt inrikespolitisk debatt om gårdsförsäljning är lönlös. För att frågan ska få en lösning krävs helt enkelt att regeringen vänder sig till kommissionen för att få ett klargörande.

Först när så har skett kan vi få klarhet i om den senaste utredningen uppfyller alla krav och accepteras i Bryssel. Just därför är det också så märkligt att socialminister Jakob Forssmed (KD) drar ut på frågan. Inget blir ju bättre av att han sitter på händerna. 

Personligen vill jag se att gårdsförsäljning införs så fort som möjligt. Även om jag gärna ser att Systembolaget avskaffas, tror jag tyvärr inte att det färdigutredda förslag, som just nu ligger och samlar damm i en byrålåda på socialministerns kontor, kommer att få monopolet på fall.