Kritisera vårdköerna, inte nätläkarna
I sin granskning av den digitala sjukvården förbiser SVT orsaken till nätläkarnas popularitet. Det är den ordinarie vårdens misslyckande med köer och dålig tillgänglighet som ligger i grunden för de digitala vårdbesökens popularitet.
Den 17 december publicerade SVT en granskning av digitala vårdbesök. I artikeln fick Elin Karlsson, ledamot i Läkarförbundets styrelse, möjlighet att uttrycka sin kritik mot nätläkare och flera av hennes påståenden fick stå oemotsagda.
Ett sådant påstående var att de digitala besöken inte avlastar den ordinarie sjukvården. Någon källa angavs inte och SVT ställde inte någon följdfråga. Inte heller när det digitala vårdföretaget Kry ombads kommentera kritiken i en separat artikel ställdes det några frågor om vilken påverkan digitala tjänster har på vårdköerna.
Det är inte första gången fokus i SVT:s bevakning ligger på hur de digitala vårdgivarna dränerar den vanliga sjukvården på resurser. Sällan ställs frågan vad alternativet hade varit för de patienter som söker sig till nätläkarna.
Faktum är att det finns en hel del som tyder på att digitala besök har en avlastande effekt på vårdköerna. Man kan börja med att fråga: Vart skulle de 550 000 patienter som SVT nämner i sin granskning ha sökt sig om de inte hade kontaktat den digitala vården? Insinuationer om att drygt en halv miljon patienter är inbillningssjuka faller på sin egen orimlighet. Visst finns det hypokondriker som söker vård i onödan, men det problemet återfinns även inom den fysiska vården. Man bör även beakta de patienter som är sjuka, men inte har tid att vänta dagar eller veckor på att få tid hos en vårdcentral. Vårdapparna skapar onekligen ett värde för dessa patienter.
Dessutom visar statistik från Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) att antalet fysiska läkarbesök i primärvården har sjunkit i takt med att digitala läkarbesök har ökat.
Och viktigast av allt: SKL:s statistik visar att antalet läkarbesök i primärvården har sjunkit på totalen under senare år, även när man räknar med de digitala besöken.
Enligt SKL har antalet patienter som väntat mer än 90 dagar på behandling fördubblats sedan 2014.
Vidare säger Karlsson att ”Vi har en gemensam säck med pengar som ska räcka till all sjukvård som bedrivs i Sverige.” Det är naturligtvis riktigt och just därför är det viktigt att framhålla att digitala läkarbesök gynnar skattebetalarna (och därmed patienterna). Detta eftersom digitala läkarbesök får ungefär en fjärdedel av ersättningen som det kostar att producera ett fysiskt läkarbesök. Landstingens kostnader för digital vård har visserligen ökat i snabb takt, men hade de 550 000 besöken som gjorts digitalt i stället varit fysiska hade kostnaden givetvis varit ännu större.
Fler digitala vårdbesök kan frigöra resurser så att den fysiska vården får mer utrymme för utförligare undersökningar och mer komplicerade sjukdomsfall. Vad som framför allt behöver utvecklas inom såväl den fysiska som den digitala vården är triageringen (sorteringen) av patienter, så att patienter kan slussas till rätt instanser och att de som behöver söka fysisk vård också gör det.
Denna triagering, och digital vård överhuvudtaget, kommer att bli mer effektiv i takt med den tekniska utvecklingen. Redan i dag har dock exempelvis det digitala vårdföretaget Min Doktor en sorteringsfunktion med urvalsfrågor för att säkerställa att patienter hamnar på rätt vårdnivå. (Digitala vårdföretag får inte någon ersättning för patienter som triageras vidare.)
Samtidigt aktualiserar debatten om nätläkarna frågan vilket system som levererar mest vård för pengarna. Den svenska sjukvården präglas av hög medicinsk kvalitet, men också av bristande tillgänglighet. Den bristande tillgängligheten har en rad orsaker: föråldrad administration, att primärvården får en liten del av sjukvårdens budget, att resursbristen växer i takt med en åldrande befolkning, med mera. Enligt SKL har antalet patienter som väntat mer än 90 dagar på behandling fördubblats sedan 2014.
Det som bör angripas är anledningen till varför nätläkare blivit så populära – vårdköerna.
Det är också en förklaring till varför vårdapparna blivit så populära: de finns tillgängliga även när vårdcentralerna inte gör det. En annan metod att försöka ”komma förbi” köerna har varit att allt fler patienter söker sig till akuten. Det bidrar både till ohållbara arbetsvillkor på landets akutmottagningar och skenande sjukvårdskostnader.
En uppskattning för Region Skåne visade att 16 procent av de tillfrågade sökt sig till akuten någon gång de senaste tre åren för åkommor som egentligen borde tagits omhand på en vårdcentral. Dessa onödiga akutbesök kostar regionen 300-500 miljoner kronor per år. I jämförelse var regionens kostnader för digitala vårdbesök knappt 20 miljoner kronor. Digitala besök borde vara att föredra framför fler onödiga akutbesök alla dagar i veckan.
Om dagens sjukvårdssystem inte förändras kommer människor att hitta sätt att komma runt det. Det är just därför vårdapparna blivit så populära. Den kritik av nätläkartjänster som SVT ger uttryck för missar denna aspekt.
Ett alternativt system som skulle öka tillgängligheten är en modell med obligatoriska försäkringar, med subventioner för låginkomsttagare och högkostnadsskydd. Om problemet med nätläkartjänster är att storstadsbor överkonsumerar vård är det fullt rimligt att de också själva ska bära den kostnaden. Det som bör angripas är anledningen till varför nätläkare blivit så populära – vårdköerna – inte nätläkarna i sig.
Dagens system får inte bli en helig ko som stoppar utvecklingen av digital vård och andra sätt att förbättra tillgängligheten. Sveriges sjukvårdssystem är i stora delar föråldrat och vi bör uppmuntra all typ av nytänkande och innovation som använder privata tillgångar för att hitta bättre sätt att tillvarata patienternas intressen. Vården ska finnas till för patienternas skull, inte för landstingens.