Du använder en utdaterad webbläsare som inte längre stöds. Vänligen uppgradera din webbläsare för en bättre upplevelse av timbro.se

Samhälle Granskning

Ny mätning: Väljarna står inte bakom regeringens bidragspolitik

Med bara någon vecka kvar till valet är utanförskapet och bidragsberoendet centrala frågor. I en opinionsundersökning som Timbro beställt kan vi visa att väljarna vill se den stramare linje i bidragsfrågor som oppositionen går till val på. Även traditionella vänsterväljare vill se en mycket tuffare arbetslinje: mer motkrav för att få bidrag, fler åtgärder mot fusk och mer kvalificering till välfärdssystemen, skriver Benjamin Dousa, vd, Timbro.

Statsminister Magdalena Andersson (S). Foto: Henrik Montgomery/TT

Redan 2006 gick Alliansen till val på att bryta utanförskapet. En halv miljon människor var förtidspensionerade, 300 000 personer levde på a-kassa eller var i arbetsmarknadsåtgärder och många med arbetsförmåga levde ändå på sjukpenning; de flesta svenskfödda med svenskfödda föräldrar. Statsminister Göran Persson (S) försökte dölja arbetslöshetssiffrorna i olika socialförsäkringssystem, men det slog tillbaka och Fredrik Reinfeldt blev statsminister. Arbetslinjen lanserades. 

Sedan dess har utanförskapets karaktär förändrats. Nu är det framför allt invandrare och personer med utländsk bakgrund som inte jobbar. Inför valet 2006 var utanförskapet geografiskt utspritt. Nu är det i stor utsträckning isolerat till utanförskapsområden. Enligt samma definition som Alliansen använde och SCB fortsatt använder befinner sig 800 000 människor i utanförskap.

Svenska folket vill se en tuffare socialbidragspolitik.

Forskning visar att bidragsberoende går i arv och leder till sämre skolresultat och högre brottslighet. Arbetslinjen behöver därför vidgas till att även gälla försörjningsstödet, tidigare kallat socialbidrag. I en färsk opinionsundersökning med 2 447 svar gjord av Demoskop kan vi visa att svenska folket vill se en tuffare socialbidragspolitik.

Läs också:

Mätningen visar att 92 procent av alla väljare vill se krav på motprestation för att få socialbidrag. Det innebär att den som får socialbidrag exempelvis behöver delta i en praktik, studera svenska eller på annat sätt höja sin kompetens för att kunna få bidraget. En del kommuner ställer redan den typen av krav, men långt ifrån alla och det är vanligare med motkrav i borgerligt styrda kommuner än S-styrda. Exempelvis har S-kommunerna Malmö, Sundsvall, Karlskrona, Örebro, Mjölby, Trollhättan, Jönköping och Kalmar inga motkrav överhuvudtaget.

Inställning till motkrav för att få socialbidrag. Källa: Demoskop.

Det intressanta är att även en majoritet av väljarna på vänstersidan vill se motkrav: 90 procent av S-väljarna, 67 procent av MP-väljarna och 63 procent av V-väljarna.

Även en majoritet av väljarna på vänstersidan vill se motkrav

Sverige har ett stort problem med bidragsfusk. Vi har en mängd olika välfärdssystem med komplicerade regler och undantag, vilket leder till gott om kryphål. Enligt en statlig utredning betalas mellan 11 och 27 miljarder kronor ut i felaktiga bidrag varje år.

Förutom motkrav är hembesök en effektiv metod för att upptäcka och motverka bidragsfusk. I Sundbyberg ledde en fjärdedel av socialtjänstens hembesök till indragna bidrag 2018. Den vanligaste orsaken till att bidragen drogs in var att personen inte bodde på adressen som han eller hon hade uppgivit. Trots detta gör bara drygt hälften av Sveriges kommuner hembesök hos socialbidragstagare.

Inställning till hembesök hos socialbidragstagare. Källa: Demoskop.

Även när det kommer till hembesök finns det ett starkt folkligt stöd. Nästan nio av tio väljare tycker att det är rätt med hembesök. Precis som vid motkrav finns ett starkt stöd även till vänster, trots att få vänsterstyrda kommuner gör sådana besök.

Under den gångna mandatperioden har en del partier, bland andra Centerpartiet och Moderaterna, föreslagit en högre grad av kvalificering till socialförsäkringarna. Att kvalificera sig innebär att nyanlända först genom arbete och inbetald skatt får tillgång till systemens fulla rättigheter.

Inställning till förslag om krav på arbete för nyanlända. Källa: Demoskop.

Drygt hälften av väljarna är mycket positiva till högre grad av kvalificering och två av tre är mycket eller ganska positiva. Kvalificering betraktas som en mer kontroversiell fråga i svensk politik, och få partier har skarpa reformförslag på området, men bland folk i allmänhet finns en stor uppslutning.

Utanförskapet kostar årligen 270 miljarder. Det motsvarar hälften av kostnaden för sjukvården i Sverige. I tidigare publiceringar här på Smedjan har vi kunnat visa att väljarna både underskattar hur höga bidragen är och hur stort utanförskapet egentligen är. Dagens mätning visar att väljarna vill se en tuffare bidragspolitik. Det verkar dessutom finnas potential för alla partier att vinna nya väljare med en uppdaterad – mer ambitiös – arbetslinje.

En stramare bidragspolitik leder till fler människor i arbete och minskat utanförskap.

Inför publiceringen av den här texten har vi även skickat ut en enkät till samtliga riksdagspartier med frågor om bidragspolitiken. Tyvärr har bara Vänsterpartiet, Centerpartiet, Liberalerna och Moderaterna svarat. Varken V eller C vill se skarp lagstiftning som tvingar kommuner att införa motkrav och hembesök, något som både L och M vill. L och V vill inte utöka graden av kvalificering i socialförsäkringarna, men det vill både M och C göra.

Det finns forskningsstöd för att en stramare bidragspolitik leder till fler människor i arbete och minskat utanförskap. Och det finns alltså också starkt folkligt stöd för en sådan politik, och därmed möjlighet att vinna röster för de partier som driver den.

Köp Benjamin Dousas bok Massintegration.