Du använder en utdaterad webbläsare som inte längre stöds. Vänligen uppgradera din webbläsare för en bättre upplevelse av timbro.se

Samhälle Krönika

Opinionstrenderna
pekar mot maktskifte

Allt fler väljare har stort förtroende för Moderaternas ekonomiska politik. Tillsammans med den pågående vänstersvängen hos Socialdemokraterna och fortsatt fokus på trygghetsfrågorna skapar det goda förutsättningar för ett regeringsskifte, skriver David Ahlin.

Moderaternas ekonomisk-politiska talesperson Elisabeth Svantesson och partiledaren Ulf Kristersson kan glädjas åt stigande förtroende för partiets ekonomiska politik. Foto: Amir Nabizadeh /TT

Inför valet 2006, när Moderaterna senast tog över regeringsmakten efter ett långvarigt socialdemokratiskt styre, hade förtroendet för Moderaternas ekonomiska politik ökat. Allt fler tyckte också att Moderaterna hade bäst politik för jobb och sysselsättning, ett politikområde som länge varit Socialdemokraternas hemmaplan. Det ökade förtroendet på dessa två områden, som kanske mer än andra handlar om att kunna sköta Sverige, lade då grunden för Alliansens och Moderaternas valseger.

Den senaste undersökningen från Dagens Nyheter och Ipsos om partiernas ställning och förtroende i sakfrågorna visar på en likartad tendens som inför 2006. Moderaterna ökar när det gäller frågor som rör Sveriges ekonomi, jobb och sysselsättning, men även när det handlar om att leda Sverige i händelse av en kris. Samtidigt tappar Socialdemokraterna stöd på flera sakområden.

I DN/Ipsos mätningar under 2020 var förtroendet ungefär jämnstarkt för partiernas ekonomiska politik. I april 2021 anser 29 procent att Moderaterna har bäst ekonomisk politik, jämfört med 22 procent för Socialdemokraterna. Fortfarande långt under nivåerna under Anders Borg och Fredrik Reinfeldt när mellan 40 och 50 procent ansåg att Moderaterna hade bäst ekonomisk politik, men ändå ett trendbrott och ett gott tecken för Moderaterna.

Trenden är en signal om ökat förtroende för Moderaterna som regeringsbildare.

När det handlar om jobb och sysselsättning hade Socialdemokraterna under 2020 ett något starkare förtroende jämfört med Moderaterna. I senaste mätningen är läget det omvända – 26 procent svarar att Moderaterna har bäst politik för jobb och sysselsättning, jämfört med 21 procent för Socialdemokraterna.

Den nya trenden är en signal om ökat förtroende för Moderaterna som regeringsbildare. Och partisympatiundersökningen från SCB bekräftade vad andra institut noterat, att Socialdemokraterna tappar väljarna direkt till Moderaterna. Inget stort flöde, men desto viktigare för Moderaternas möjligheter att få bilda nästa regering.

Moderaterna och Socialdemokraterna äger nu fyra sakområden var. Moderaterna har Sveriges ekonomi, jobb och sysselsättning, lag och ordning, samt Sveriges försvar. Socialdemokraterna har välfärdsfrågorna med sjukvården, äldreomsorgen, skola och utbildning, samt med knapp marginal att leda Sverige i händelse av kris.

Vi närmar oss ett val där ekonomi och jobb kommer att bli centrala frågor, tillsammans med invandrings- och trygghetsfrågorna.

Vi närmar oss ett val där ekonomi och jobb kommer att bli centrala frågor, tillsammans med invandrings- och trygghetsfrågorna. Efter snart ett och ett halvt år år med pandemi är en halv miljon svenskar arbetslösa. Långtidsarbetslösheten har ökat och ungdomsarbetslösheten ligger på höga nivåer. Enligt Entreprenörskapsforum är antalet utrikes födda vuxna som inte helt kan försörja sig själva snart 700 000 personer. Här finns kärnan av de problem som måste lösas av nästa regering. De flesta väljare inser, att klarar vi inte att skapa ekonomisk tillväxt och fler jobb, så kommer vi heller inte att kunna lösa de akuta problem med grov brottslighet, utanförskap och segregation som just nu plågar många områden i Sverige.

I det här läget så väljer Socialdemokraterna att gå fram med förslag om höjda skatter på investeringar och sparande, förslag som har det gemensamt att de skulle göra det mindre lönsamt för människor att spara och investera. Exempelvis talas om ett tak på sparande i så kallat investeringssparkonto. ”ISK ska begränsas kraftigt” skriver den arbetsgrupp som finansministern leder. Varför då?

På vilket sätt skulle det bygga Sverige starkare? Hur skulle minskat sparande och färre investeringar kunna öka Sveriges förutsättningar att komma till rätta med problem som växande långtidsarbetslöshet, segregerade områden, utanförskap och unga som rekryteras in i gängkriminalitet? Och vad blir signalen till svenskar som sparar till barnen eller för att kunna förverkliga drömprojekt som nybyggen, sommarstugor, resor och annat?

Tunga socialdemokratiska distrikt vill se återinförd fastighetsskatt, förmögenhetsskatt, höjda bolagsskatter och inkomstskatter. Vänsterpartiet, och numera även Miljöpartiet, hejar på.

En vänstersväng skulle vara ett effektivt sätt att stoppa den ekonomiska återhämtning och de nya jobb som Sverige behöver.

En sådan vänstersväng skulle vara ett effektivt sätt att stoppa den ekonomiska återhämtning och de nya jobb som Sverige behöver. Det som istället behövs är nya investeringar och företagare som känner framtidstro. De nya jobben kan bara skapas i växande företag. Därför behövs en politik som stimulerar just investeringar och jobbskapande. 

Efter att ha administrerat Januariavtalet med Centerpartiet och Liberalerna, så verkar energin inom Socialdemokraterna finnas på vänsterkanten. Socialdemokraternas partikongress i november kan visa sig bli en intressant vägvisare om vilken riktning partiet ska ta framåt. Efter att även Miljöpartiet nu valt en mer vänsterinriktad ekonomisk politik, så finns ett ganska tydligt rödgrönt vänsteralternativ i den ekonomiska politiken.

Det betyder att ekonomi, skatter och jobb återigen kommer att bli viktigare valfrågor för många väljare.