”Vi är en fristående folkrörelse som finansieras av medlemmarna”. Så brukar det låta från  Hyresgästföreningens ordförande Marie Linder varje gång föreningens finansiering kommer på tal, senaste i höstas när frågan om föreningens finansiering debatterades flitigt i media. 

Detta har visat sig vara en sanning med modifikation, vilket Smedjan tidigare skrivit om. Hyresgästföreningen mottar inte bara årliga summor i folkbildningspengar från statliga Folkbildningsrådet genom paraplyorganet ABF. En central intäktskälla är den så kallade hyresförhandlingsavgiften som varje hyresgäst – oavsett medlemskap – betalar till föreningen. 2019 innebar avgiften, som inte skrivs ut på hyresavin, 211 miljoner kronor in i föreningens kassa. 

Det visar sig också att svenska kommuner ger miljontals kronor – utan större insyn eller uppföljning – för att Hyresgästföreningen ska ge de boende inflytande. 

60 miljoner i förtäckta verksamhetsbidrag

Hyresgästföreningen Stockholm är Hyresgästföreningens största region och inkluderar 25 kommuner i Stockholms län, däribland Stockholm stad. När Smedjan går igenom fakturor och underlag från Stockholm stads fyra kommunala bostadsbolag från de senaste fem åren visar det sig att gynnsamma överenskommelser med kommuner utgör en central inkomstkälla för föreningen på regional nivå, utöver hyresförhandlingsavgiften.

Skattepengarna från kommunen, genom de offentliga bostadsbolagen, betalas ut i form av så kallat boinflytandemedel. Hyresgästföreningen Stockholm har under de senaste fem åren fakturerat Stockholms stad 60 miljoner kronor för boinflytandearbete, utan att någon avgift redovisas för hyresgästen.

Offentliga bostadsbolag har en lagstadgad skyldighet att bedriva boinflytandearbete. Vad detta innebär är inte helt klart. Boverket, det statliga myndighet som utvärderar och utformar riktlinjer för verksamheten, menar att det kan röra sig om nästan vilket arbete som helst.

Det kan stärka den lokala demokratin, bidra till sammanhållning, informera om hyresgästens rättigheter eller bekosta möjlighet till dialog med hyresvärden. Det kan också vara rena fritidsaktiviteter. Och det är här Hyresgästföreningen kommer in i bilden. I praktiken utgör miljonerna förtäckta verksamhetsbidrag för organisationen, som har i det närmaste monopol på uppdraget i svenska kommuner. 

Redovisningen var handskrivna anteckningar

Konkret går det i Stockholms fall till så att lokala hyresgästföreningar lämnar in kostnaduppskattningar till de kommunala bostadsbolagen och får kontant ersättning för kommande utgifter. När Smedjan går igenom fakturorna är det uppenbart att utgifterna handlar om att bekosta föreningarnas lokala verksamhet. Bolagen betalar föreningens utrustning, evenemang, representation, årsmöten, arvoden och resor under Hyresgästföreningens flagg. 

I det avtal som Stockholms bostadsbolag tecknat med Hyresgästföreningen gällande boinflytande åtar man sig att, utöver ren finansiering, också hyresfritt och obegränsat i tiden tillhandahålla föreningen lokaler i staden. Nyttjandet styrs inte av de boende, utan av föreningen. 

Hur Hyresgästföreningen organiserar boinflytande är ingenting som bolagen har några krav på. Inte heller kan Smedjan hitta någon redovisning av utbetalda medel, uppskattning av värdet av lokalförsörjning eller utvärdering av verksamheten. Det underlag som Hyresgästföreningen inkommer med består i de flesta fall av handskrivna uträkningar av planerade kostnader för det kommande året. Detta trots att det i stora föreningar kan röra sig om hundratusentals kronor och stora lokaler. 

Båda parter nöjda med upplägget

När Smedjan ställer frågan till de kommunala bolagen framgår att de är nöjda med upplägget. Michaela Andersson, hyresjurist på kommunala Familjebostäder AB, beskriver verksamheten som en naturlig del av bolagets verksamhet. 

– Vi har ett boinflytandeavtal med HGF Stockholm från 1997, som reglerar boinflytandet hos oss. Vi efterlever avtalet så långt det går och det är det som styr arbetet och det fungerar väl. 

Exakt vad anslagen och lokalerna används till lämnar bolaget öppet. På frågan hur arbetet följs upp hänvisar Andersson till Hyresgästföreningen.

– De medel som Hyresgästföreningen får kallas fritidsmedel och det ansöker de om årligen. Vi går igenom protokoll och underlag, men uppföljningen svarar HGF för. HGF håller ihop det på sin sida, även om ansökningarna går genom oss. Vi går inte in i efterhand och kontrollerar, utan utgår från att det blir gjort enligt avtalet som vi slutit. Verksamheten utformas inte av oss, utan det får ni fråga HGF.

”Uppföljningen i detalj får ni ta med Hyresgästföreningen”

På frågan om hur bolaget ser på att pengarna bekostar Hyresgästföreningens egen verksamhet är svaret att bolaget inte lägger sig i hur inflytandet utformas. 

– HGF ska bedriva en aktiv verksamhet enligt avtalet. Det kan involvera resor, evenemang, material och möteskostnader. Uppföljningen i detalj får ni ta med Hyresgästföreningen. 

Vad gäller bolagets åtagande att förse föreningen med lokaler betonar Familjebostäder att det främst är en administrativ fråga hur gemensamhets- och möteslokaler i bolagets fastigheter ska administreras. 

– Vem som ska administrera lokalerna är den relevanta frågan. Alternativet till att en extern aktör åtar sig ansvaret är att bolaget gör det, vilket skapar ökad administration för oss. Vi skulle kunna göra det själv, men det är i praktiken tänkt att de som bor ska bestämma över dem. Därför har HGF ganska mycket ansvar för lokalerna, vilket fungerar bra. Det är inte HGF:s lokaler, utan ska vara tillgängliga för alla. 

Bolaget vill betona att lokalerna inte är Hyresgästföreningens, utan de boendes. I avtalet som man slutit med Hyresgästföreningen stadgas dock att de ska användas av de boende ”i den mån det medges av HGF:s verksamhet”. Hyresgästföreningen har också inrättat lokala kontor i lokalerna. 

När Smedjan ställer frågor om upplägget till Hyresgästföreningen i region Stockholm framgår att de också är nöjda med upplägget. De bekräftar även att medel till inflytande bekostar föreningens lokala arbete, föreningens tjänstemän och lokaler. 

”De kvarterslokaler vi disponerar används för den lokala hyresgästföreningens verksamhet” skriver Kristina Öberg på Boende- och medlemsutvecklingsenheten hos Hyresgästföreningen Region Stockholm i ett mejl. Hon betonar dock att verksamheten är öppen för alla boende och att arbetet i huvudsak drivs av aktiva medlemmar lokalt. Öberg beskriver vidare att föreningen inte upplever några svårigheter med det dubbla uppdraget att förhandla hyror och villkor för hyresgästerna samt sina egna ersättningar. 

Upphandlar inte tjänsterna

Tjänsten som Hyresgästföreningen tillhandahåller Stockholm stad rör stora pengar och många människor. Ändå har bostadsbolagen inte genomfört någon upphandling eller öppnat upp för fler aktörer. Alltsedan 1997, när systemet infördes i Stockholm, har Hyresgästföreningen haft uppdraget.

Samtliga av kommunens bostadsbolag har tecknat samarbetsavtal med Hyresgästföreningen, där det framgår att bolaget betalar ut verksamhetsmedel och tillhandahåller hyresfria lokaler. När tidningen Hem & Hyra tidigare granskade hur medlen använts av Hyresgästföreningen, visade det sig att de i flera delar av landet hamnat på hög på föreningens konton och aldrig kommit boende till del. 

När Smedjan ställer frågan om varför denna tjänst inte upphandlats eller erbjudits andra aktörer, menar Familjebostäders Michaela Andersson att man inte övervägt det. 

– Det rör sig inte om jättestora summor och lokal verksamhet. Det skulle bli väldigt märkligt om vi skötte detta själva. Ska man upphandla det, så blir det dyrare. Vi vill att det oavkortat ska gå till verksamheten. Jag tror att många boende är nöjda med att man slipper bygga upp en egen organisation utan kan använda Hyresgästföreningen.

Bara i Stockholm Stads fall summerar det till 80 miljoner årligen från kommunkassan till Hyresgästföreningens konton.

Även om det saknas krav på att boinflytandet ska ske genom bidrag eller att det ska organiseras av just Hyresgästföreningen, har i princip alla svenska kommuner valt att lösa ansvaret genom att betala föreningen för en sådant inflytandetjänst.

Lagens krav är i princip utformat efter föreningens verksamhet, och i förarbetena till den så kallade Allbolagen berörs enbart Hyresgästföreningen som alternativ. I den utredning från slutet på 1990-talet som ligger till grund för systemet beskrivs hur den kommunala hyresgästens hyra, utöver bolagens kostnader och avkastning, ska täcka Hyresgästföreningens kostnader i form av hyresförhandlingsavgift, boinflytandemedel och lokaler. Bara i Stockholm Stads fall summerar det till 80 miljoner årligen från kommunkassan till Hyresgästföreningens konton.

Läs också:

Kan man slippa stötta Hyresgästföreningen?

Adam Danieli

Alla med hyresrätt betalar för Hyresgästföreningens whiskeyprovningar

Tobias Samuelsson

Hyresgästföreningen inte förfördelade

Idén om boinflytande innebär i praktiken att en eller flera hundralappar per år från varje hyresgäst går direkt till Hyresgästföreningens egen verksamhet. 

Haymanot Baheru, som doktorerat på svensk hyressättning och varit huvudsekreterare i den utredning som nyligen presenterats om fri hyressättning i nyproduktion, har beskrivit medlen som ett förtäckt smörjmedel för hyresförhandlingar. Att skjuta till verksamhetsmedel till Hyresgästföreningen är utan tvekan ett starkt argument för den hyresvärd som vill ha en medgörlig motpart. ”Men eftersom vi befinner oss i Sverige och detta är den heliga svenska modellen föreligger givetvis inte risk för korruption” avslutar Baheru ett inlägg om boinflytandemedlen. 

När Smedjan hör av sig hänvisar hon till sina tidigare uttalanden. Hon vill inte ställa upp på en intervju med hänvisning till Hyresgästföreningens reaktioner.

”Men eftersom vi befinner oss i Sverige och detta är den heliga svenska modellen föreligger givetvis inte risk för korruption”

Enligt Familjebostäder är Hyresgästföreningens position inte resultatet av någon särskild förmån. 

– HGF har inte monopol. Det finns ingenting som hindrar att boende bildar egna föreningar. Nu är det uppenbarligen så att ingen annan gör anspråk på att företräda de boende. Om man har stöd lokalt så utgår jag ifrån att man skulle kunna teckna ett avtal om fritidsmedel som annan förening också. 

Under de 25 år som arbetet sett ut på detta sätt har dock inget annan avtal tecknats av något av Stockholms stads bolag.  Att hyresgästföreningen samtidigt är motpart till hyresvärden i förhandlingar och tvister är inget som påverkar, menar Andersson. 

– HGF förhandlar hyror, men det är skilt från arbetet med boinflytandet. Vi upplever inte att det har varit problem med de olika rollerna. 

Den lagliga statusen oklar

Ett stort antal kommuner i Sverige har liknande överenskommelser med Hyresgästföreningen. Totalt redovisar föreningen knappt 100 miljoner kronor i olika ersättningar för boinflytande.

Frågan om uppläggets laglighet har dock inget klart svar. Hyresgästföreningen är en socialdemokratisk organisation och medlem i ABF. Förbundsordföranden Marie Linder är tidigare tjänsteman på socialdemokraternas centrala kansli och kommunikationschef på LO. Ordföranden i Stockholm, Simon Safari, är socialdemokratisk politiker. Förbundet driver också återkommande valrörelse tillsammans med Socialdemokraterna. 

Att skattemedel utan insyn i praktiken slussas till en partipolitisk organisation som sedan opinionsbildar och driver valrörelse väcker frågor om negativ föreningsfrihet. Liksom är fallet med den så kallade hyressättningsavgiften, som alla hyresgäster betalar till Hyresgästföreningen, är hyresgästen i princip kollektivansluten till föreningen. Och någon rätt att undantas från att betala boinflytandemedel till Hyresgästföreningen finns inte. 

Sverige har en svag tradition av negativ föreningsfrihet, och i ett mål har Svea hovrätt ansett att ett tvång att genom boinflytandemedel betala knappt 200 kronor per hyresgäst till Hyresgästföreningen inte stred mot föreningsfriheten. 

Och någon rätt att undantas från att betala boinflytandemedel till Hyresgästföreningen finns inte.

Svenska domstolar har, något överraskande, även accepterat hyresförhandlingsavgifterna som förenliga med den negativa föreningsfriheten, trots att praxis från Europadomstolen talar för att systemet inte skulle komma att godtas. I en uppmärksammad dom fällde Europadomstolen även Sverige för systemet med förtäckta fackavgifter på arbetsmarknaden, de så kallade granskningsavgifterna, som har stora likheter med hyresförhandlingsavgifterna. 

Även systemets förenlighet med lagen om offentlig upphandling är oklart. Utgångspunkten är att kommunala bolag, exempelvis kommunala hyresvärdar, ska upphandla tjänster och öppna upp för fler anbudsgivare. Löpande verksamhet om tiotals miljoner kronor utgör typexempel på sådan verksamhet som upphandlas, men när Smedjan frågar Konkurrensverket säger de sig inte ha tittat på frågan. 

Kommunmiljonerna lär fortsätta rulla in på Hyresgästföreningens konton.

Smedjan har vid upprepade tillfällen sökt ansvarigt borgarråd, Dennis Wedin (M), för en kommentar.