Du använder en utdaterad webbläsare som inte längre stöds. Vänligen uppgradera din webbläsare för en bättre upplevelse av timbro.se

Samhälle Krönika

Susanna Silfverskiöld: Staten ska inte guida kriminella till nästa rånoffer

Den 1 januari 2024 kan det vara här. Ett nytt statligt register över vad varje svensk äger. En perfekt guide för det gäng som är på jakt efter nästa brottsoffer, men också en möjlighet för nästa S-regering att införa en ny förmögenhetsskatt. Nu måste alla planer på registret skyndsamt kasseras, skriver Susanna Silfverskiöld.

Som finansminister tillsatte Magdalena Andersson (S) en utredning för att ge staten rätt att kartlägga vad du äger. Foto: Fredrik Sandberg/TT

”Ringer på dörren. En DHL kille utanför. Pulsen går upp. Vågar jag öppna dörren. Öppnar appen med larmknappen. Sverige 2021”. Det twittrade investmentbolaget Volatis grundare Patrik Wahlén. Minns ni? Det var efter ett uppmärksammat fall där polisen efter en biljakt på Karlavägen grep ett gäng personer iförda kläder från budfirman DHL. De var på väg för att råna en person med toppositioner i näringslivet.

Det var inget enskilt fall. Samma vecka hade en företagsledare på Östermalm blivit rånad under pistolhot av personer som ringt på dörren och uppgett sig vara blombud. Några veckor tidigare rånades en tv-profil på sin klocka i sin lägenhet på Gärdet. Efter händelserna uppmanade polisen människor att inte visa dyra saker som klockor på sociala medier.

Att låta andra veta vad man äger har blivit en säkerhetsrisk.

Att låta andra veta vilka tillgångar man har hade blivit en säkerhetsrisk. Absurt nog är nu staten på väg att få tillåtelse att samla in och spara just sådan ingående information, och upprätta ett register som på detaljnivå kartlägger varje enskild medborgares egendomar och skulder.

2021 tillsatte den socialdemokratiska regeringen en utredning som skulle möjliggöra just detta. Syftet sades vara att skapa underlag för analyser av hur olika reformer skulle påverka hushållen. I pressmeddelandet som skickades ut när utredningen tillsattes skrev dåvarande finansminister Magdalena Andersson att  ”Bättre statistik över fördelning av inkomster, förmögenheter och skulder är även viktigt i arbetet med att bekämpa den ekonomiska ojämlikheten.”

Man behöver inte vara konspiratoriskt lagd för att tolka det som att S-regeringen såg förmögenhetsregistret som ett första steg för att återinföra förmögenhetsskatten – den som avskaffades 2007 eftersom den jagade kapital och företag ur landet men enbart drog in 0,3–0,5 procent av de totala skatteintäkterna. Socialdemokraternas förslag om en ny “miljonärsskatt” samt en ny “beredskapsskatt” för att finansiera försvaret är här avslöjande. Därutöver kräver både LO och andra tunga aktörer inom socialdemokratin att både kapital och höga inkomster ska beskattas hårdare.

Alliansregeringen gjorde tvärtom. I samband med att regeringen Reinfeldt slopade den skadliga skatten, slopades också förutsättningarna för att kunna återinföra den, genom att dra tillbaka statens möjlighet att på mikronivå föra statistik över varje svensks individuella privatekonomi.

Att Sverige fått en ny borgerlig regering borde innebära att Finansdepartementet förpassar Magdalena Anderssons utredning till soptunnan. Förvånande nog har inte det skett. I stället har förslaget skickats ut på remiss. 

Även om nuvarande regering inte har några planer på nya skatter på kapital och egendomar, innebär ett register över vad vi äger att allt är redo när nästa socialdemokratiska regering träder in på Finansdepartementet.

Det blir en guide för tjuvar som visar vem som äger vad och vem som är lönsam att råna.

Om förslaget blir verklighet kommer staten den 1 januari 2024 inrätta ett nytt förmögenhetsregister. I praktiken blir det också en försenad julklapp till landets kriminella. För precis som bilregistret och kvällstidningarnas sammanställningar av “vem som tjänar mest där du bor” har visat kriminella vägen till bytet, riskerar detta att få samma effekt. Det blir en guide för tjuvar som visar vem som äger vad och vem som är lönsam att råna. 

Visserligen är planen att uppgifterna enbart ska finnas tillgängliga för forskare och aktörer som Finansinspektionen, Riksbanken och Finansdepartementet, men med dagens skickliga hackers, det ökade cyberhotet, och de oerhörda ekonomiska vinstmöjligheterna som finns för den kriminell som får tag i uppgifterna, är risken stor att informationen sprids till fel händer.

Förmögenhetsregistret är en farlig lek med både svenskarnas utsatthet för brott och med skattetrycket.

Att bana vägen för ett nytt förmögenhetsregister är därför en farlig lek i dubbel bemärkelse. Dels med förmögna svenskars utsatthet för brott, och dels med skattetrycket. 

Det räcker med att snegla på grannarna i Norge, som nyligen höjde förmögenhetsskatten, för att förstå innebörden av det senare. 

Fler norska miljardärer och miljonärer flyttade utomlands 2022 än under de senaste 13 åren – sammanlagt. Det gäller fler än 30 av landets mest förmögna personer, däribland fiske- och oljemagnaten Kjell Inge Røkke som var Norges rikaste man och betalade närmare 200 miljoner i skatt varje år, och finansmannen Bjørn Rune Gjelsten som valde att flytta sin förmögenhet till dottern i Schweiz efter att ha betalat motsvarande 600 000 kronor i skatt varje dag.

Sammantaget står vi inför två stora risker – att kriminella genom staten får hjälp att hitta nästa byte att råna, och att landet med världens femte högsta skattetryck snart står redo för nya skatter. Det hela borde därför vara ganska enkelt: kassera Magdalena Anderssons plan på nytt förmögenhetsregister. Innan det är för sent.