Ekonomi Krönika
Straffa inte småföretagarna för gängens skumraskaffärer
Socialdemokraterna har aldrig gillat småföretagare. Så när den organiserade brottsligheten ska bekämpas med återinförd revisionsplikt blir det i praktiken vanliga småföretagare som får betala, skriver Naomi Abramowicz.
Vill justitieminister Morgan Johansson (S) knäcka gängen eller knäcka Sveriges småföretagare? Det är oklart efter ministerns utspel strax före nyår om att återinföra krav på revisionsplikt för alla aktiebolag, inklusive de allra minsta.
Den organiserade kriminaliteten har insett att man kan använda bolag som brottsverktyg, och utan revisionsplikt är det lättare för kriminella att komma undan, menade Johansson i SVT. Förslaget ska utredas närmare inom ramen för utredningen ”Bolaget som brottsverktyg”, som ska redovisas i juni nästa år.
Alla – oavsett storlek – behövde låta sina räkenskaper granskas av en auktoriserad revisor.
Tills den avskaffades 2010 rådde revisionsplikt för samtliga aktiebolag i Sverige. Alla – oavsett storlek – behövde låta sina räkenskaper granskas av en auktoriserad revisor, något som Sverige var mer eller mindre ensamt om i Europa. I dag slipper aktiebolag ha revisor om de uppfyller två av tre krav: bolaget har högst tre anställda, omsättningen understiger tre miljoner kronor eller tillgångarna är på under 1,5 miljoner kronor.
När Alliansregeringen slopade revisionsplikten för de minsta aktiebolagen ville man minska regelbördan, ta bort onödiga kostnader för företag utan behov av revision, underlätta att starta eget och göra svenska företag mer konkurrenskraftiga på den europeiska marknaden. Man ville helt enkelt göra livet något enklare för Sveriges småföretagare.
Det vill Morgan Johansson ändra på. Dels för att det finns få saker som socialdemokrater är mer förtjusta i än att skylla alla Sveriges problem – gamla som nya – på den forna Alliansregeringen. Dels för att såväl Ekobrottsmyndigheten som Riksrevisionen hävdar att reformen har gett upphov till ökad brottslighet.
Läs också:
Men de utredningar och granskningar som Ekobrottsmyndigheten och Riksrevisionen har gjort på området har fått kritik från flera håll – bland annat från en statlig utredning som presenterades i somras: Förenkling för mikroföretag och modernisering av bokföringslagen (SOU 2021:60).
”Vår tydliga bedömning är att Ekobrottsmyndighetens utredningar inte kan anses ge något trovärdigt stöd för hypotesen att frånvaron av revisionsplikt skulle bidra till ökad brottslighet”, konstateras på skarpaste kanslisvenska. Urvalet i myndighetens utredningar bedöms vara såväl snedvridet som för litet för att man ska kunna uttala sig om 175 000 företag.
Riksrevisionen får också en släng av sleven. Utredningen påpekar att Riksrevisionens invändningar mot reformen varken baseras på statistik eller systematisk analys, utan handläggares bedömningar.
Det är tveksamt om en förändrad lagstiftning skulle uppnå regeringens syfte.
Samma slutsatser dras i en ny forskningsrapport från Handels forskningsinstitut där forskarna Sven-Olov Daunfeldt och Niklas Rudholm har gjort en noggrann granskning av tre rapporter från Ekobrottsmyndigheten och Riksrevisionen. Daunfeldt och Rudholm menar att det varken går att stärka hypotesen att avskaffad revisionsplikt har lett till ökad kriminalitet eller att fler revisorer skulle minska brottsligheten, då ytterst få brott anmäls av revisorer. Exempelvis anmäldes enbart åtta fall av penningtvätt från auktoriserade revisorer under 2020, enligt Finanspolisens senaste årsrapport.
Förutom att det är tveksamt om en förändrad lagstiftning ens skulle uppnå regeringens syfte, finns det fler skäl till att den inte vore önskvärd.
Den skulle försämra företagsklimatet i Sverige ytterligare. I jämförelse med andra europeiska länder har Sverige ett ytterst lågt tröskelvärde för revision, bara Finland och Malta kommer i närheten. I Sverige är det frivilligt med revision om man har högst tre anställda – i flertalet EU-länder kan man ha upp till 50 anställda och slippa revision. Om krav på en kvalificerad revisor skulle vara en garant för att stoppa ekonomisk brottslighet skulle övriga EU-länder säkerligen ha betydligt strängare regler än i dag.
Reformen skulle inte minst innebära ökat krångel för den enskilde företagaren och leda till kostnader på 10 000-18 000 kronor per år, en betydande summa för ett litet företag. Dessutom skulle en återinförd revisionsplikt innebära att man lämpar över ansvar på att utreda och stävja brottslighet från det offentliga till det privata. Den enskilde företagaren får alltså än en gång betala och täcka upp för den offentliga sektorns tillkortakommanden.
Morgan Johansson får mer än gärna knäcka gängen. Men om han går vidare med förslaget är risken större att han knäcker hederliga småföretagare.