Samhälle Reportage
Utan friskolor stannar industrin
I Ludvika lever och utvecklas svensk industri. Det är inte minst möjligt tack vare att näringslivet tagit på sig ansvaret för sin egen kompetensförsörjning. För bruksorten är friskolan en politisk icke-fråga, skriver Smedjans Hannah Stutzinsky.
På tåget mellan Västerås och Ludvika behövs ingen platsreservation. En sen söndagkväll fylls tåget till en tredjedel och man kan utan problem breda ut sig över två platser om man känner för det. Men något ödsligt tåg är det inte. De allra flesta av mina medresenärer ser ut att varastrax över 30 och på väg till Ludvika för en ny arbetsvecka.
Förra året minskade befolkningen i Dalarna, men i Ludvika ökade den. Den största tillväxtgruppen för orten är personer mellan 19 och 44 år, precis det som speglades av mina medresenärer. I den gamla industristaden lever, och växer, med andra ord även den moderna industrin.
Sedan starkströmöverföring utvecklades av Asea kring förra sekelskiftet har energiteknik varit en av Sveriges exportsuccéer. Under 1980-talet uppgick Asea i en företagsfusion med ett schweiziskt bolag och blev ABB, en företagskoncern som tiotusentals svenskar äger aktier i. För ett framåtlutat storbolag som ABB, beläget mitt Bergslagen, blev friskolereformen en ljusning i den redan då svåra frågan om kompetensförsörjning. År 1995 öppnade företaget ABB-gymnasiet i Ludvika.
En politisk konflikt som utspelar sig väldigt långt från produktionsanläggningen i Ludvika.
För drygt sex år sedan gick ABB samman med det japanska företaget Hitachi Power Grids och bytte namn till Hitachi Energy. Gymnasieskolan, som ligger inom samma skalskydd som produktionsanläggningen i Ludvika, heter i dag Hitachigymnasiet och drivs av skolkoncernen Teknobildning AB i samarbete med Hitachi Energy.
I skolkoncernen, som ägs av entreprenören Fredrik Svensson, ingår även Hitachigymnasiet i Västerås, Vattenfallsgymnasiet i Forsmark, Mälardalen International School och Centuriaskolan. Den sistnämnda är det senaste tillskottet, en affär som räddade skolan från nedläggning.
Det industriella ekosystemet i Ludvika påverkar ekonomiska tillväxten för hela landet. För att den ska komma till stånd behöver alla samhällets delar interagera med varandra. Men nu riskerar en liten men viktig del av ekosystemet att monteras ned på grund av en politisk konflikt, som utspelar sig väldigt långt från produktionsanläggningen i Ludvika.
***
Hitachigymnasiet har en stark teknikprofil. Skolan erbjuder just nu programmen teknikvetenskap och produktionsteknik. Till hösten kommer även ett nytt program att starta, ett spetsprogram inriktat mot hållbara energisystem. En kunskapsinriktning med minst sagt global efterfrågan. På det programmet kommer eleverna dessutom ges möjlighet att tillskansa sig uppemot 30 högskolepoäng genom ett samarbete med Högskolan i Dalarna.
Elevernas sammanlagda arbetsinsats skulle kunna liknas vid cirka 1 200 konsulttimmar.
I ett av klassrummen på Hitachigymnasiet sitter tredjeårseleverna som valt kursen teknisk design uppdelade i tre projektgrupper. Varje grupp har en projektledare som organiserar gruppens arbete och håller kontakten med kund, ja alltså på riktigt. Ett av landets största telekomföretag har beställt förslag på hur stolpar som kan bära 6G-antenner kan designas för att passa in i urbana miljöer. Uppdraget kostar inte företaget något, samtidigt som det får kreativa idéer tillbaka och etablerar ett intresse hos eleverna. Elevernas sammanlagda arbetsinsats skulle kunna liknas vid cirka 1 200 konsulttimmar. När de här eleverna sätter på sig studentmössan om en månad har de inte bara skaffat sig teoretiska kunskaper från en lärobok utan också satt sig in i roller som konstruktionsingenjörer, utvecklingskonsulter och projektledare. Deras väg in i arbetslivet kan tänkas vara betydligt kortare än många andra, även om man räknar in vägen via en teknisk högskola.
Men när Tidö-regeringen nu gör bokslut över mandatperioden riskerar blivande teknikelevelvers väg till arbetsmarknaden att i stället förlängas. Liberalerna har under mandatperioden gjort en offensiv i sitt förhållande till friskolor och utbildningsminister Simona Mohamsson vill helst fasa ut aktiebolag som driftsform i hela skolsektorn. Det betyder att Teknobildning inte skulle kunna driva någon av gymnasieskolorna med teknikprofil, den internationella grundskolan i Mälardalen eller förvärva välfungerande skolor som blivit av med sin lokal så som Centuriaskolan. Det är inte bara ett hårt slag mot eleverna som går där utan även mot industrin i Sverige och exporten den skapar.
Erik Norgren är rektor på Hitachigymnasiet i Ludvika och har tidigare arbetat länge i kommunal verksamhet. Han kan tydligt se vilka möjligheter aktiebolagsformen skapar för skolan och eleverna. Det nära samarbetet med näringslivet där eleverna får komma ut till anläggningarna, ta in uppdrag från företag, utlandspraktik och även samarbetet med akademin hade inte kunnat komma till stånd på samma sätt om utbildningen drivits i kommunal regi. Även om delar av det är möjligt att göra med en kommunal huvudman etableras inte samma närkontakt och snabba flöden som det kan med en fristående huvudman.
Moderbolaget, Teknobilding AB, strävar efter en sund och hållbar ekonomi vilket innefattar ett vinstmål på fyra procent. Det är flera procentenheter under den genomsnittliga vinstmarginalen hos aktiebolag.
– Fredrik (ägare av Teknobildning AB red.anm.) vill driva det här som mer som samhällsnytta. Skolkoncernen ämnar att gå runt och kunna generera pengar tillbaka som kan återinvesteras, säger Norgren.
Förvärvet av Centuriaskolan i Västerås förra året är ett exempel på när företaget kunnat kliva fram när andra backat. Den tidigare huvudmannen till Centuriaskolan kunde inte hitta nya lokaler, och skolan stod därmed på randen till nedstängning när Teknobildning AB i stället klev in. Erik Norgren ser positivt på innehavet av en högstadieskola i koncernen. Han menar att elever behöver bekanta sig med teknik och etablera ett teknikintresse innan de når åldern för gymnasievalet.
Det är en enorm risk som är svår att förena med pressade vinstmarginaler.
Ett av de förslag som tagits fram i regeringens utredning om friskolor handlar om att en huvudman som söker tillstånd för att öppna en skola behöver inneha en lokal, innan frågan om tillstånd överhuvudtaget behandlas. Det skulle innebära att i fall Teknobildning AB vill etablera en ny skola skulle de behöva betala för en tom skollokal i minst ett års tid för att sedan kanske eller kanske inte få lov att öppna skolverksamhet. Det är en enorm risk som är svår att förena med pressade vinstmarginaler.
Tror du att ett sådant här förslag hade påverkat Teknobildning?
– Ja, såklart skulle det det. Vi har inte som självändamål att vi ska bli större och större. Det är mer så att Fredrik, vår ägare, säger att vi ska vara flexibla och lyssna på branschen.
Ta till exempel Mälardalen International School i Västerås. Branschen behöver ha en internationell skola i Västerås. Västerås stad har inte öppnat en sådan, så då gjorde vi det.
Efter att stora teknikföretag som Hitachi och Lyten (tidigare Northvolt) vuxit i Västerås har många internationella teknikföretag följt efter och tagit plats i Mälardalen. Det har skapat en internationell miljö där tillgången på engelskspråkig skolundervisning är central för att de här företagen ska kunna rekrytera och växa.
Hur tror du det hade påverkat Ludvika ifall all teknisk gymnasieutbildning erbjöds i kommunal regi?
– Man skulle förhindra innovationen och drivkraften i de här skolorna. Vi är inte vinstdrivna, vi har ett ännu tydligare syfte – att försörja den bransch vi jobbar mot med bra kompetens. Vi är kompetensdrivna.
Under vårt möte noterar Norgren Davidsstjärnan som hänger runt min hals och vi kommer osökt in på en annan del av Ludvikas historia – nazismen. Här lyckades talespersonen för Nordiska Motståndsrörelsen (NMR) ta sig in i kommunfullmäktige genom Sverigedemokraternas lista för drygt tio år sedan, och under samma mandatperiod befäste Expo Ludvika som NMR:s starkaste fäste. I dag är nazisterna inte lika aktiva, om de ens är kvar, men det är inget Norgren tar för givet.
Hans skola har under lång tid arbetat fördjupat med förintelsen genom en av deras svensklärare som är utbildad guide av SKMA. Sedan Teknobildning blev huvudman och skolan bytte namn till Hitachigymnasiet åker varje år sistaårseleverna på en resa till Krakow i förintelsens fotspår. Norgren poängterar att i och med att skolan är kompetensdriven, som han uttrycker det, behöver de ta ansvar för att kompetensen de utbildar även är mänsklig. En stor samhällsaktör som Hitachi, anser han, behöver även ta ett samhällsansvar.
Men ihågkomstresor är dyra och friskolor kan inte söka samma typ av bidrag som kommunala skolor kan för att bekosta resorna. Det är med hjälp av vinstmarginalen på fyra procent som skolan kan genomföra dem.
***
Går man 200 meter norr om gymnasieskolan kommer man till Hitachi Energys huvudentré. På våning nio träffar jag Martin Sangve, HR direktör på Hitachi Energy i Sverige. Han är något sen. Europachefen för Hitachi Energy är nämligen på besök i Ludvika och ville ha en rundvandring på skolan.
Vad betyder Hitachigymnasiet för er som företag?
– För oss är Hitachigymnasiet en väldigt viktig del i vår kompetensförsörjning. Vi jobbar mycket nära gymnasiet, i olika projekt och har möjlighet att påverka utbildningens utformning. Det gör vi för att de jobbar enligt en idé att ligga nära verkligheten. Där representerar vi verkligheten och kan visa upp både hur arbetslivet ser ut men också hur teknologin som vi faktiskt utvecklar och tillverkar här ser ut.
Genom gymnasiet ser han att företaget får tillgång till flera olika typer av kompetenser både på kort och lång sikt.
– Det är en viktig rekryteringskanal både från gymnasiets tekniska spår och för dem som sedan går vidare till universitetet. Framför allt är ingenjörerna väldigt attraktiva för oss. För att fortsätta vår tillväxt helt enkelt, säger Sangve.
Att som företag lägga krut på att utforma kompetens som sedan kanske går och jobbar någon annanstans, påverkar det er?
– Nej, det påverkar inte oss alls. Vi ser att vi har ett attraktivt erbjudande som arbetsgivare. Vi har en bra arbetsplats som sysslar med fantastiska produkter och system i absoluta världsklass. Och vi gör det långsiktigt. Det gör att vi har ett behov av kompetensförsörjning under väldigt lång tid.
Det finns en skriande brist på kompetens i många industrier idag, tror du att den här typen av samarbeten är ett lyckosamt koncept?
– Det är jag övertygad om. Vi skapar en kopplingen mellan utbildning och arbete. Med en tydlig struktur mellan just utbildning och arbete får vi en bättre match mellan de som ska göra arbetet och arbetena som finns.
***
Innan valet 2018 hade Ludvika haft ett rött styre i över 100 år. Den här mandatperioden har staden för första gången haft ett blocköverskridande styre innefattande Socialdemokraterna, Moderaterna och Kristdemokraterna.
På riksplanet ser samtliga tre partier olika på aktiebolagsdrivna friskolor. Men här i Ludvika, där just en sådan skola gör att staden får vind i seglen, är partierna helt överens. Det moderata kommunalrådet HåGe Persson ser det som hämmande för Ludvika i fall att Hitachigymnasiet inte skulle kunna fortsätta drivas på sättet det görs idag.
– Utifrån den tillväxt som sker i Ludvika till följd av företagen i den här branschen som går bra, så behövs den här utbildningen. Och de har gjort det jättebra under alla år. Det har inte varit ifrågasatt tidigare. För Ludvikas del, både för ungdomarna och företagen här, vore det oerhört tragiskt om skolan inte skulle kunna drivas vidare, säger Persson.
Så det finns ingen politisk konflikt i frågan om Hitachigymnasiet i Ludvika?
– Nej, de har ju fyllt en viktig funktion länge så ingen vill att den ska försvinna. Oavsett vad man tycker på riksplanet om friskolor och så där, så är det ingen diskussion här
I klassrummet på Hitachigymnasiet räknar tredjeårseleverna ner dagarna till studenten. Därefter väntar lumpen för en del, andra ska läsa vidare direkt. Några av dem har fått sommarjobb på Hitachi Energy och hoppas på fast tjänst efter det. Olika typer av konsult- och ingenjörsjobb diskuteras. De här eleverna har aktivt sökt sig till en skola som inte bara ger dem en högskoleförberedande gymnasieutbildning, utan även en professionsförberedande sådan. Det är just den här typen av utbildning som näringslivet ropar efter i större utsträckning. Men den kan bara existera med akronymen AB i huvudmannaskapet och en positiv summa på sista raden i resultaträkningen.