Smedjans sommarredaktion
Under sommaren förvandlas Smedjan från magasin till ledarsida, där våra sommarsmeder dagligen kommenterar svensk, europeisk och global politik i kortare texter. Välkommen att läsa! Läs mer
Ekonomi Ledare
Värnplikt är inget effektivt försvar
I takt med att tekniken förändras kommer försvaret att bli allt mer personalsnålt. Försvarsmakten bör därför erbjuda högre ersättning för att konkurrera med privata alternativ, snarare än att tvinga folk till försvaret. Något som vore skadligt för deras privatekonomi, så väl som den ekonomiska tillväxten. Det skriver Theodor Tralau.
Snart har det blivit dags för årets kull att göra värnplikten. Tusentals unga kommer att lämna vardagen för att under flera månader lyda order, bära vapen och sätta sina liv på paus – för en väldigt liten summa pengar. Men från och med nästa år kan det komma att ändras.
På måndagen överlämnades utredningen “Redo! En utredning om personalförsörjningen av det militära försvaret” av generalmajor Roland Ekenberg till försvarsminister Pål Jonson (M). I utredningen presenterades en rad olika förslag däribland en höjd och indexreglerad dagsersättning på 288 kronor inom försvaret, något som välkomnas. Värnplikten är en del av det ansvar som individen har gentemot staten, men den låga dagersättningen har gjort att unga som genomför värnplikten hamnat efter på ett ekonomiskt och studiemässigt plan.
I Ukraina är det tydligt att fler soldater inte alltid innebär framgång
Den ökade dagersättningen kommer innebära ökade kostnader för staten och enligt utredningen väntas kostnaderna öka med 670 miljoner kronor år 2026, och 2032 – då 12 000 personer ska genomgå grundutbildning – med en miljard kronor per år.
Trots dessa ökade kostnader finns det studier som visar att det kan vara billigare om försvaret har högre löner, snarare än att återgå till en helomfattande värnplikt. Den Münchenbaserade tankesmedjan Institute for economic research (Ifo) har räknat ut att den ekonomiska kostnaden för samhället i Tyskland minskar om försvaret erbjuder högre ersättning för frivilliga, snarare än en omfattande värnplikt.
Att återinföra värnplikten i Tyskland skulle öka antalet soldater med 195 000, men det skulle samtidigt innebära årliga offentliga utgifter på omkring 36 miljarder kronor och samhällsekonomiska kostnader på 190 miljarder kronor.
Att återgå till en helomfattande värnplikt vore alltså ett misstag för försvaret.
Om systemet i stället byggde på frivilliga soldater med en marknadsmässig lön i nivå med privat sektor, skulle de offentliga kostnaderna landa på 84 miljarder kronor, men de samhällsekonomiska kostnaderna skulle sjunka till 105 miljarder kronor.
Anledningen till detta är att värnplikten gör att universitetsutbildning eller arbete måste vänta, något som leder till att det tar längre tid att komma in på arbetsmarknaden och därför skadar både personlig ekonomi och landets BNP. Högre löner skulle därför minska dessa samhällskostnader – trots statens ökade utgifter.
Att återgå till en helomfattande värnplikt vore alltså ett misstag för försvaret. Ska Sverige och Europa lyckas med sin upprustning måste det göras genom ekonomisk tillväxt, något som hämmas av en för omfattande värnplikt. Tillväxten är det som gör den tekniska utvecklingen möjlig, vilket innebär ett minskat beroende av antalet soldater ute i fält. I Ukraina är det tydligt att fler soldater inte alltid innebär framgång, då man genom teknisk utveckling har kunnat försvara sig mot den ryska strategin som ofta bestått av att offra stora mängder soldater för att erövra små områden.
Skillnaderna syns också i statistiken där Ukrainas förlustsiffror beräknas till 400 000 och Ryssland 950 000, enligt den amerikanska tankesmedjan Center for Strategic and International Studies (CSIS).
Att införa en mer omfattande värnplikt vore alltså ett misstag ur ett strategiskt perspektiv och ett samhällsekonomiskt perspektiv. Att investera i personer som verkligen vill genomföra militärtjänsten genom att erbjuda högre löner är ett bättre sätt att rusta försvaret, samtidigt som vi inte skadar den ekonomiska tillväxten. Något som är avgörande för Europas säkerhet.