Smedjans sommarredaktion
Under sommaren förvandlas Smedjan från magasin till ledarsida, där våra sommarsmeder dagligen kommenterar svensk, europeisk och global politik i kortare texter. Välkommen att läsa! Läs mer
Utblick Ledare
Det europeiska försvaret måste byggas på tillväxt
Natos nya försvarsmål är bra för ett Europa som måste börja ta ansvar för sitt eget försvar. Men för att finansiera försvaret måste den ekonomiska tillväxten öka – något som gör Europa både rikare och tryggare. Det skriver Theodor Tralau.
11 miljoner kronor i timmen. Så mycket kostade Nato-mötet som tog plats i Haag förra veckan. Att försvara den fria världen är ett mycket dyrt åtagande och efter förra veckans Nato-möte kommer det bli dyrare.
Det nya Nato-målet som klubbades igenom på onsdagen innebär att alla länder i alliansen måste spendera minst 5 procent av sin BNP på försvaret senast 2035. Målet består av två staplar där 3,5 procent av BNP ska gå till försvarssatsningar som trupper och vapen – där låg det tidigare målet på 2 procent. Utöver detta tillkommer motsvarande 1,5 procent av BNP som ska gå till säkerhetsrelaterade investeringar. Det kan exempelvis innebära nya vägar som är viktiga ur ett försvarsperspektiv eller investeringar i cybersäkerhet.
För att finansiera försvaret kommer många europeiska länder behöva låna hundratals miljarder.
De ökade försvarssatsningarna är välkomna. Europa har alldeles för länge underinvesterat i försvaret och förutsatt att amerikansk hjälp alltid ska finnas. Nu ska Europa börja ta ansvar för sin egen säkerhet. Men med det nya målet kommer också nya problem som hittills verkar ha sopats under mattan.
För att finansiera försvaret kommer många europeiska länder behöva låna hundratals miljarder för att snabbt kunna köpa in nytt försvarsmateriel, vilket kan bli problematiskt. Många europeiska länder har, till skillnad från Sverige, en mycket hög skuldsättning som gör det svårt att låna mer pengar. Italien har i dag en skuldkvot på 135 procent av sitt BNP och Frankrike 113 procent. Det kan jämföras med Sveriges 33 procent.
Att låna pengar kommer alltså att bli en enorm kostnad för länder med redan hög skuldkvot som nu förväntas öka sina försvarsutgifter. Och i länder där det ryska hotet känns mindre akut, som Portugal eller Italien, är väljarnas vilja att bidra till höjda försvarsanslag betydligt lägre än i exempelvis Polen eller Sverige. Dessa stora lån kommer i sin tur att leda till ökade kostnader, vilket innebär att andra utgifter kommer att trängas ut.
Detta riskerar att skapa stora problem för sittande regeringar och få väljarna att söka sig till populistiska och isolationistiska partier. Vissa regeringar kommer därför av politiska skäl inte att försöka uppnå det nya målet. Det gäller exempelvis Spanien där premiärministern Pedro Sánchez redan sagt att man inte kommer spendera mer än 2 procent av sitt BNP, något som skapat stora konflikter inom försvarsorganisationen.
I den andra budgetposten, det vill säga resterande 1,5 procent, saknas det tydliga riktlinjer för hur pengarna ska användas och vad som kan räknas in.
Om Europa vill kunna rusta sitt försvar har vi helt enkelt inte råd att som i dag reglera sönder våra ekonomier.
I Italien ser vi därför redan exempel på kreativ tolkning. Den italienska regeringen hävdar att byggandet av en bro mellan Sicilien och fastlandet – något som länge varit en viktig politisk fråga för regeringen – ska ses som en försvarsinvestering och därför räknas in i dessa 1,5 procent. Men det finns mycket lite som tyder på att denna bro är strategiskt viktig för Europas försvar.
I veckan konstaterade Miljöpartiets språkrör Amanda Lind i sitt tal i Almedalen att: “Du som tar hand om äldre och sjuka, eller om barnen i förskolan – du är också en del av vårt försvar!”. Vi kommer utan tvivel att få ser många europeiska regeringschefer som på motsvarande sätt försöker klämma in just sin favoritutgift i försvarsanslagen.
Men framförallt är det nu tydligt att Europas länder måste prioritera den ekonomiska tillväxten genom att se till så att fler frihandelsavtal kommer på plats och att det blir enklare att starta och driva företag samtidigt som man drar ner på byråkratin och regleringarna. För när ekonomin växer kommer Europa att bli rikare – och våra möjligheter att finansiera höjda försvarsanslag bättre. Om Europa vill kunna rusta sitt försvar har vi helt enkelt inte råd att som i dag reglera sönder våra ekonomier.
Det nya Nato-målet är i grunden någonting bra. Europa ska nu ta ansvar för sin egen överlevnad – något man borde gjort för länge sedan. Men ska Europa rusta upp i den takt som bestämts på Nato-mötet måste man skapa verklig konkurrenskraft och tillväxt. Försvaret är en uppgift som Europa inte har råd att misslyckas med.