Smedjans sommarredaktion
Under sommaren förvandlas Smedjan från magasin till ledarsida, där våra sommarsmeder dagligen kommenterar svensk, europeisk och global politik i kortare texter. Välkommen att läsa! Läs mer
Ekonomi Ledare
Företagens gravstenar skrivs av konkurrenter
Med begränsad konkurrens stagnerar utvecklingen samtidigt som makten koncentreras. För att undvika det behöver Sverige fler företag, inte färre. Det skriver Adam Furustam.
I ett studentrum på Harvard startar 19-årige Mark Zuckerberg plattformen The Facebook. Syftet, att sammanföra universitets studenter, breddas snabbt. Med uppköp av Instagram och WhatsApp, en värdering på cirka 1,5 biljoner dollar och med användare över hela världen, har Zuckerberg – med företaget Meta – blivit en reell maktspelare.
Tillsammans med techbolagen Nvidia, Apple, Microsoft, Alphabet, Amazon samt Tesla representerar företaget 34 procent av indexet S&P:s totala marknadsvärde. Att företag tjänar pengar på att skapa lösningar på vardagens utmaningar och fylla våra liv med meningsfullhet är inte fel. När makten koncentreras – med konsekvensen att konkurrens uteblir – bör dock varningsklockorna ringa.
Genom att hämma konkurrensen – med exempelvis höga skatter och krångliga regelverk – blir däremot alla förlorare.
Det är nämligen med hjälp av konkurrensens magiska hand som välstånd skapas. Med ett uppkommet behov – exempelvis önskan om enklare kommunikationsvägar – gror successivt företag som är villiga att möta efterfrågan. I takt med att behovet breddas, eller andra aktörer anser sig kapabla att producera liknande produkter, utvecklas marknaden. Den telefon som till en början var fast i väggen blir plötsligt nättare, därefter portabel, och slutligen med en skärm med rörligt material. Genom konkurrens, driven av vinst och viljan att utveckla en produkt, skapas välstånd. Smartphonen får bättre kameror och fler funktioner.
Genom att hämma konkurrensen – med exempelvis höga skatter och krångliga regelverk – blir däremot alla förlorare. Vi får färre produkter att välja mellan i teknikaffären, priserna höjs och utvecklingen går långsammare. I stället för en ny telefonmodell får vi en situation där makten koncentreras till ett fåtal större och etablerade företag.
Marknaden är inte felfri, men likväl det bästa sättet att förekomma och råda bot på problemet. Genom en kreativ förstörelse – där företag konkurrerar med varandra och successivt får nya innovationer och tekniker att ersätta gamla produkter, företag och strukturer – utvecklas samhället till att bli en bättre version av gårdagen. Det gör att personer inom näringslivets topp successivt byts ut och ersätts. Som Georgios Sideras på forskningsinstitutet Ratio konstaterat är samhällets mest förmögna personer inte en steril samling, utan en grupp som successivt byts ut och ersätts av nya namn.
Trots att de stora techbolagen fått en oproportionerligt stor makt de senaste decennierna vinner ingen på ökad reglering och högre beskattning. I stället borde politiken fokusera på att skapa bättre förutsättningar för nya företag som vill etablera sig. Först med ökad konkurrens kan maktkoncentrationen minska.