Ekonomi Krönika
Inga digitala jättar är för evigt
Rädslan för att ett enskilt bolag ska dominera den digitala utvecklingen är stark och återkommande. Men det är ständigt nya företag som är föremål för rädslan. Det visar att marknadens dynamik är för stark för digitala monopol, skriver Fredrik Segerfeldt.
Under Superbowl 1984 sändes en minut lång reklamsnutt som tagen ur filmatiseringen av George Orwells bok Nitton Åttiofyra. Gråa människor i likadana gråa kläder går i takt för att sedan sätta sig framför en skärm där Storebror talar om sanningen för dem. Men så kommer en kvinna i färg och kastar en slägga mot skärmen. Revolutionen mot enformigheten är här.
Revolutionen var datorn Macintosh som lanserades då, och klippet kom från datorföretaget Apple, med en omsättning som då var under en miljard dollar per år. Reklamens måltavla (ej att förväxla med målgrupp), det vill säga Storebror, var IBM, dåtidens dominerande aktör i branschen, med en omsättning på 40 miljarder dollar. IBM:s vinst var fem gånger större än Apples omsättning.
På Apples stora säljkonferens året innan hade den legendariske Apple-grundaren Steve Jobs hållit ett berömt tal:
It is now 1984. It appears IBM wants it all. (…) Will Big Blue dominate the entire computer industry? The entire information age? Was George Orwell right about 1984?
Sedan minst fyra decennier har det alltså förts en diskussion om att ett enda företag kommer att dominera datorvärlden, internet, det digitala samhället, informations- och kommunikationsteknologin (IKT) och så vidare. Det har talats om att företagen är för stora, om dominerande ställning, om monopol.
Detta är inte minst ett av skälen till att de europeiska myndigheterna, pådrivna av den franska motviljan mot det de kallar GAFAM (Google, Amazon, Facebook, Apple och Microsoft), är så negativt inställda till de amerikanska nätjättarna. I stället för att ställa sig frågan varför Europa har missat digitaliseringen och internetutvecklingen – ett av skälen till skillnaden i levnadsstandard mellan Europa och USA – så ska man reglera och kontrollera de amerikanska företagen.
Teknikutveckling och innovation – kapitalismens kreativa förstörelse – gör att tidigare dominanter blir omsprungna.
Problemet med denna syn är att IKT-branschen är oerhört dynamisk, och det är inte samma företag som dominerar år efter år. Teknikutveckling och innovation – kapitalismens kreativa förstörelse – gör att tidigare dominanter blir omsprungna. I dag är Apples börsvärde närmare sexton gånger större än IBM:s.
Efter IBM var det Microsofts tur att bli föremål för dystopier om att hela våra liv skulle styras av ett enda bolag. Detta inte minst när företaget integrerade sin webbläsare Internet Explorer i operativsystemet Windows. Men här steg staten in och stämde företaget för missbruk av dominerande ställning. I dag är Google Chrome den utan jämförelse största webbläsaren (mer om Google strax).
En annan aktör som en gång ansågs dominera IKT-sektorn var Nokia. Ni vet det finska däckföretaget som också gjorde telefoner. År 2007 hade Nokia 49 procent av den globala marknaden för smartphones. Men eftersom företaget missade utvecklingen med pekskärmar tog andra aktörer över.
En av dem var Apple. I mitten av 1990-talet hade företaget varit nära konkurs, men så kom Steve Jobs tillbaka och räddade verksamheten med iMac och iPod. 2007 lanserades så den första iPhonen och resten är historia.
En annan dominant har varit Facebook. Skulle nu ytterligare ett amerikanskt bolag komma och dominera våra liv? Men efter ett tag tröttnade folk på detta sociala medium, inte en människa under 40 hänger där längre. Nu äger visserligen moderbolaget Meta även Instagram och Whatsapp. Men man kontrollerar varken Snapchat eller Tiktok, den senare den plattform där dagens ungdomar lägger mest tid.
Ytterligare ett stort företag som har sagts äga våra digitala liv är Google. I internets barndom, innan googla blev ett verb, fanns det många olika sökmotorer. Bland annat var Altavista en viktig konkurrent. Men Google var bättre och tog till slut över helt och hållet.
Tills AI:n kom, vill säga. För nu söker vi inte längre lika ofta på Google, utan vi frågar olika språkmodeller. En av de största av dem ägs visserligen av Google, men Gemini har under 10 procent av världsmarknaden.
Jag skulle kunna ha använt fler exempel, som hur AOL dominerade det amerikanska internet fram tills det att bredbandsrevolutionen krossade bolaget. Som att Blackberry dominerade mobiler för mejl före de smarta mobilerna. Eller hur Lunarstorm, med som mest 1,2 miljoner medlemmar, före Facebook dominerade svenska ungdomars internetliv.
Minst sedan 1980-talet har vi alltså varit rädda för att ett enda företag ska dominera datavärlden. Det är bara det att det varje gång varit olika bolag. Det har konkurrensen, dynamiken, teknikutvecklingen – och ibland konkurrenslagstiftningen – sett till. Vi borde alltså oroa oss mindre för att ett enskilt företag kommer att äga vårt digitala liv. För snart kommer det ytterligare en innovation som gör bolaget obsolet. Ingen kan i dag säga hur det kommer att se ut om tio eller tjugo år. Det enda vi vet är att det kommer att vara annorlunda. Fråga bara Nokia, Blackberry och Lunarstorm.