Irland: Ljuset i Europas tillväxtkris
Få länder har upplevt en så stor ekonomisk omvandling som den som Irland har gått igenom under de senaste decennierna. I mitten av 1980-talet var Irland ett fattigt land i…
Europa
Det europeiska samarbetet befinner sig i ett kritiskt läge. Växande krav på överstatlighet på allt fler områden, en tilltagande mobilisering bland Europas auktoritära populister samt oklara konsekvenser av att Storbritannien under 2019 kommer att lämna samarbetet innebär att EU:s framtida inriktning är oklar. Trots det förekommer det knappt någon diskussion i Sverige om de vägval som nu väntar. Ett frihetligt Europa syftar till att öka kunskapen om EU och främja en nödvändig diskussion om det europeiska samarbetets framtid och vilken roll Sverige kan och bör spela.
Laddar...
Vilket EU vill de ha?
Europaparlamentarikerna balanserar de svenska väljarnas intressen mot de kompromisser som krävs för inflytande i Bryssel. Nils Karlsson granskar de avvägningar som de borgerligas ledamöterna gjort sedan valet EU-2019.
På slak lina
Ledamöterna i Europaparlamentet måste balansera väljarnas intressen mot de kompromisser som krävs för att vinna inflytande. Emanuel Örtengren redogör, inom ramen för "Ett frihetligt Europa", för de principiella avvägningar som gjordes 2014-2019.
Frihet på riktigt
Trots att EU-fördragen lovar fri rörlighet för tjänster saknas en sådan fortfarande. Emanuel Örtengren presenterar, inom ramen för "Ett frihetligt Europa, en reformstrategi för att nå målsättningen.
Ny satsning ska stärka idédebatten om EU
EU står inför allvarliga utmaningar, men det saknas en svensk diskussion om de vägval som det europeiska samarbetet står inför. Med satsningen "Ett frihetligt Europa" vill vi främja en diskussionen om EU:s framtid och vilken roll Sverige kan och bör spela framöver.
Mot överstatlig arbetsrättslagstiftning
Det europeiska samarbetet utvecklas mot allt mer överstatlighet. Johanna Grönbäck skriver, inom ramen för projektet "Ett frihetligt Europa", om tre arbetsmarknadspolitiska projekt som initierats av den rödgröna regeringen och EU-kommissionen.
Vad vill Macron med EU? Karin Svanborg-Sjövall medverkar i Radio Sweden
Den tillträdande presidenten Emmanuel Macron i Frankrike har lovprisats av från svenska politiker, från höger till vänster för sin EU-vänliga inställning. Men vilken väg tar EU med Macron vid rodret för en av EU:s mest inflytelserika medlemmar? Karin Svanborg-Sjövall i intervju med Radio Sweden.
28 länder senare: EU och den ekonomiska friheten
Medlemsländer i EU har utvecklats i en ekonomiskt mer liberal riktning efter medlemskapet jämfört med åren innan de blev medlemmar. Det visar Alexander Fritz Englund i sitt briefing paper “28…
Cameron på irrvägar – Fem felslut i Brexitdebatten
David Camerons förhandling om villkoren för det brittiska EU-medlemskapet går in i ett kritiskt slutskede. I rapporten “Cameron på irrvägar – fem felslut i Brexitdebatten” menar Fredrick Federley, Centerpartiets Europaparlamentariker,…
Ska vi följa britterna?
Danmarks nej i gårdagens folkomröstning om ett fördjupat polisarbete inom unionen är en varningsklocka för David Cameron. Frågan väger lätt i jämförelse med det utträde som britterna ska rösta om,…
Digital Single Market proposals
Att fördjupa EU:s inre digitala marknad är en av Kommissionens topprioriteringar. I denna briefing varnar Timbro, tillsammans med vårt europeiska tankesmedsnätverk Epicenter, för en ett antal av de nya regleringar…
Economic Freedom in the EU: Mediocre today – world leader tomorrow?
Over five years have passed since the outbreak of the most severe economic crisis of our time. Since then, there has been an ongoing global and European debate on how…
Vilket EU vill de ha?
Timbro har i två rapporter granskat samtliga 20 svenska Europaparlamentariker. Detta är den andra delen i granskningen – Vilket EU vill de ha? – där Kristdemokraterna, Moderaterna, Socialdemokraterna och Vänsterpartiet…
Ekonomisk frihet i EU
Mer än fem år har gått sedan vår tids allvarligaste ekonomiska kris bröt ut. Sedan dess har debatten tagit fart om hur Sverige och inte minst Europa ska få fart…
Vågmästarna: Vem gör skillnad i Europaparlamentet?
Inför Europaparlamentsvalet pratar nästan alla svenska partier om ”subsidiaritet”, den närhetsprincip som anger att beslut ska fattas så nära medborgarna som möjligt. Vad som sällan framkommer är att synen på…
Vinner populisterna Europaparlamentsvalet?
Europaparlamentsvalet i maj kommer sannolikt att resultera i en framgång för populistiska partier. I en rapport för Timbro diskuterar Andreas Johansson Heinö, statsvetare vid Göteborgs universitet och Senior Fellow vid…
Den svenska integrationspolitiken: En förebild för EU?
När Migration Policy Group mätte och rangordnade integrationspolitiken i 28 länder 2006 fick Sverige mer poäng än något annat land.
På väg mot 9 miljarder - Har Europa råd att gå miste om GM-grödornas potential?
Fram till 2050 kommer världen att behöva producera nästan dubbelt så mycket mat och foder på samma jordbruksareal som i dag. Modern genteknik – med grödor som använder vatten, näring,…
Guld och gröna jobb – Om Europas nya tillväxtpolitik
Näringslivets konkurrenskraft kan öka genom en skärpt miljöpolitik. Det menar EU-kommissionen som utlovar 500 000 nya gröna jobb fram till år 2020. I rapporten “Guld och gröna jobb” som släpps…
Lärdomar av den baltiska finanskrisen, 2007–2010
Vilka lärdomar kan vi dra av lösningen på finanskrisen i de tre baltiska staterna när det gäller resten av Europeiska unionen och världen som helhet?