
Regeringen måste göra upp med arbetslösheten
Trots att arbetslösheten inte längre dominerar nyhetsflödet växer sig problemet allt större.
Trots att arbetslösheten inte längre dominerar nyhetsflödet växer sig problemet allt större.
Ingen vinner, men Socialdemokraterna blundar för det.
Den som värnar partsmodellen borde bekymra sig över hur fackföreningarna exkluderar betydande delar av befolkningen.
Endast en tredjedel av unga svenskar har starka normer mot bidragsfusk.
Det är anmärkningsvärt att så få svenskar värdesätter förmågan att arbeta hårt.
Den politiska debatten om arbetslösheten missar det största problemet.
Att moderater hellre pratar om annat än ekonomi får inte bli ett nytt normalläge.
En myndighet kan varken konkurrensutsätta eller utvärdera sig själv.
S-förslaget om arbetstidsförkortning tål inte närmare granskning.
Att människor får mer fritid är bra, men varför ska staten bestämma när och hur det ska fungera?
Lernia har liknande problem som Samhall. De båda visar hur det ofta blir med statliga företag, skriver Johanna Trapp.
Statligt finansierade Samhall sviker sina anställda och förstör för andra företag.
Arbetstidsförkortning har seglat upp som en vinnarfråga till vänster. Men anhängarna gör det enkelt för sig.
Tiden att göra reformavtryck börjar bli knapp.
Det går inte att bortse från exemplen där LO-facken själva agerat i strid med kompromissens ideal.
Arbetsförmedligen är fortfarande stor, ineffektiv och impopulär.
Mytbildningen kring den svenska modellen har tagit överhanden i beskrivningarna av arbetsmarknaden.
Det är uppenbart att facken har för stora befogenheter.
Facket påstår att striden mot Tesla handlar om den svenska modellens överlevnad. Det är en överdramatisk beskrivning.