De gröna bubblorna skapas av systemfel

I min bok Gröna Bubblor – Etanolhaverier, kraschade vindkraftverk och bananer i Sveg beskriver jag hur gröna bubblor uppstår och sedan spricker. En central fråga som uppstår är huruvida de exempel
som tas upp är just enskilda exempel, eller är illustrationer av ett systemfel. En relaterad invändning är också att bubblor kan sägas utgöra en integrerad del av den kapitalistiska ekonomins
funktionssätt. Överinvesteringar i ny teknik har skett förut och kan i efterhand visa sig centrala för utvecklingen.

De enskilda fallen följer dock ett gemensamt mönster, vilket antyder att det inte enbart rör sig om anekdoter. I korthet följer de gröna bubblorna ungefär nedanstående mönster:

Bubblan skapas. Offentliga stöd och lokal entusiasm över möjligheter att skapa grön återindustrialisering (grön omställning).

Expansionsfasen. Stora stödpengar kammas hem, politiker, opinionsbildare och intresseorganisationer trissar gemensamt upp förväntningarna. Retorik om ”världsledande” kombineras med förhoppningar om arbetstillfällen och tillväxt. I den här fasen ställs få kritiska frågor, vilket innebär att stora satsningar görs utan ordentlig konsekvensanalys.

Kollapsen. Satsningarna misslyckas, antingen för att tekniken visar sig svår att bemästra eller så medför omvärldsförändringar, i form av lågkonjunktur, politiska förändringar eller fluktuationer i priset på el eller olja, att projektet kollapsar under sin egen tyngd.

Ovanstående mönster har observerats i flera av de gröna bubblorna. Därtill finns det många andra exempel på detta förlopp, vilket bör stämma till eftertanke:

• Gävleborgs Län köpte vindkraft för 72 miljoner kronor som de sedan fick sälja för 12 miljoner. Ett antal kommunala bolag och kommuner gick samman för att starta Samkraft, som också ledde till utdragna förluster.
• Eskilstuna Kommunföretag satsade 165 miljoner kronor på en vindkraftsanläggning som några år senare värderades till 80-87 miljoner kronor.
• Mora kommun investerade 38 miljoner i vindkraft 2010, anläggningen värderades till 14,6 miljoner kronor år 2022, och hade dessutom gått med förlust i många år.
• Örebro och Kumla Kommuns bolag Kumbro Vind blev en förlustaffär på 19 miljoner kronor 2021 och krävde 25 miljoner i ägartillskott 2022.
• Karlstad Energi förlorade 48 miljoner bara år 2012 från sin satsning ”Vindkraft Vänern”. 2013 växte förlusten till 120 miljoner när vindkraftverken inte fungerade.
• Kalix Vind och Bottenviken gick i konkurs 2017.
• En misslyckad kommunal vindkraftsatsning gjordes också vid Emåbygden i Småland.

Det finns även en hel del privata satsningar på vindkraft som inte burit frukt. Vindkraftsföretaget Triventus fick 100 miljoner från Industrifonden och fick pris som årets gasellföretag år 2010, kort
därefter hamnade bolaget i rekonstruktion.

Det finns många exempel på biogassatsningar som inte fallit särskilt väl ut, exempelvis i Söderhamn och i Luleå. Borås Energi & Miljö gjorde en biogassatsning i Indonesien där man skulle hjälpa befolkningen att röta frukt. Jönköping Energi Biogas ackumulerade en total förlust på 300 miljoner kronor över en tioårsperiod.

Listan kan göras ännu längre. När exemplena blir så många, och beloppen allt större når vi en punkt där det inte rör sig om enskilda anekdoter utan om ett mönster och därtill relaterade orsakssamband, som behöver diskuteras.

***

Varför sker då ovanstående? Ett flertal gemensamma faktorer går att identifiera.

1. Den som inte bör påverka politiken har ofta störst incitament och bäst förmåga att göra det.
2. Ingen risk är för stor när någon annan betalar.
3. Politiker utövar inte tillräcklig kontroll över offentliga bolag.
4. Ingen ställer kritiska frågor, förrän det är för sent.
5. Det som låter för bra för att vara sant är ofta för bra för att vara sant.

Dessa fem faktorer är inte politiska eller ideologiska ställningstaganden utan ett försök att sammanfatta och förklara varför gröna bubblor har skapats under 2000-talet. Med utgångspunkt i ovanstående kan vi göra några korta nedslag i de satsningar som idag löper risk att utvecklas till gröna bubblor, men som ännu befinner sig på ett tidigt stadium.

***

Grön Bubblare 1: Växthuset i Sveg återuppstår

Härjedalens kommun påbörjar tillsammans med företaget Lhyfe en undersökning av möjligheterna att producera vätgas. En ansökan om medfinansiering har skickats in till Tillväxtverket. Tanken med projektet verkar vara att generera vätgas med hjälp av den energi som skapas från vind och vatten i närområdet.

Det framgår på Härjedalens kommuns hemsida att man inte har några avsikter att äga vätgasproduktion. Förhoppningsvis minskar detta risken för kommunens invånare. Tomas Mann, näringslivsutvecklare på kommunen framhåller att kommunen ser ”en möjlighet att generera arbetstillfällen och bidra till den nationella och internationella energiomställningen.”

Enligt P4 Jämtland är både växthus och fiskodling potentiella utvecklingsområden i anslutning till vätgas-satsningen: ”Om vätgasproduktion startas i kommunen skulle den värme som skapas där kunna användas till att värma upp ett växthus, till exempel.”

Tomas Mann, näringslivsutvecklare på kommunen säger vidare att: ”En insatsvara från vätgasproduktion är syrgas, då kan man tänka sig att man har en landbaserad fiskodling.”

I Smedjan har jag tidigare beskrivit hur ambitioner om både tomatodling och bananodling i Sveg var en del av kommunens försök att söka medel när etanolbubblan sprack 2008-2009. Vi får se hur den nya satsningen i Sveg utvecklas och vi får förstås hoppas på det bästa.

Grön Bubblare 2: Biogas i Östersund

Den 18:e oktober skriver SVT Jämtland att markarbeten nu har inletts för en ny biogasanläggning i Östersund. Kapaciteten kommer öka väsentligt och enligt Torbjörn Stark, vd på Biogas Jämtland-Härjedalen kan 80-90 bussar köras på denna gas. När anläggningen är klar kommer den att ta emot kompostpåsar från hela länet, i dagsläget är det bara sopor från Östersunds invånare som går in i fabriken.

Diskussioner verkar ha pågått i många år gällande en större biogasanläggning i regionen. År 2010 hade man fått 84 miljoner kronor från Naturvårdsverket som sedan ”brann inne” då Sundsvalls kommun bromsade satsningen. 

Nu ska det dock bli verkstad i Östersund. Bidragande orsaker är förmodligen att Naturvårdsverket lägger in 142,8 miljoner av de 400 miljoner kronor som krävs för anläggningen. Utöver detta har Östersunds kommun beviljat ett lån på 255 miljoner kronor.

Huruvida detta blir en grön bubblare eller en fullvuxen grön bubbla återstår förstås för framtiden att utvisa. Det finns emellertid flera likheter med tidigare gröna satsningar, inte minst Gobigas-debaclet i Göteborg och Sekab-härvan i Örnsköldsvik. I båda dessa fall startades bolag som i sin tur ägdes av flera kommuner eller kommunala bolag, vilket i efterhand verkar ha försvårat ansvarsutkrävande och insyn. Politiker har inte varit kapabla att dra i bromsen i tid utan bundit upp sig i satsningar som sedan visat sig alltför riskabla.

Den andra framträdande likheten är förstås hur bidrag från statliga myndigheter kombineras med kommunala budgetar, något som i andra gröna bubblor inneburit att alltför riskabla satsningar har gjorts.

Återigen hoppas vi att eventuella farhågor inte besannas. 

***

Det har skapats så många gröna bubblor att vi behöver fråga oss om det inte rör sig om ett systemfel. När exemplena är många och beloppen totalt uppgår till miljarder är det nog inte längre frågan om slump eller otur. Mönstret är snarlikt för de satsningar som inte har fungerat och ett antal gemensamma faktorer verkar ligga bakom uppkomsten av de gröna bubblorna. 

Baserat på detta har jag beskrivit två bubblare som bara är delvis representativa för de satsningar som görs i Norrland idag. Flera andra projekt är betydligt större och kanske än mer riskfyllda. Syftet med den här texten är inte att döma ut eller sätta käppar i hjulet för en grön omställning. Syftet är snarare att peka på mönster som känns igen från tidigare gröna bubblor. Finns det likheter med tidigare misslyckanden bör detta åtminstone stämma till eftertanke, något som förhoppningsvis leder till att bättre beslut fattas. 

Christian Sandströms bok Gröna Bubblor – Etanolhaverier, kraschade vindkraftverk och bananer i Sveg ges ut av Timbro förlag och finns att köpa här. Rabattkoden BUBBLOR20 ger 20 procents rabatt för Smedjans läsare.