Vad ska vi göra för att få fart på ekonomin efter coronakrisen? Nu som på 1800-talet kan få förklara bättre än ekonomen och pedagogen Frédéric Bastiat varför frågan är felställd och bygger på en fundamental missuppfattning.
Nu höjs röster som ropar efter den starka staten. Men det är inte staten som ska vara stark, utan samhället. Hur ser en politik ut som främjar det? Det är här debatten behöver föras, menar Fredrik Johansson.
Brädspelandet har fått en enorm renässans de senaste decennierna. Spel är eskapism, som tränar oss inför livets realiteter och låter oss pröva det okända i ett tryggare sammanhang. Det menar Patrik Strömer, hängiven brädspelare, som låter denna essä om spelets regler ta sin utgångspunkt i Johann Huizingas begrepp Homo Ludens.
Individualistiska värderingar är dominanta i Sverige. Samtidigt utmanas de, både av konservativa tänkare och av strukturer i samhället, som klan, klass och genus. Därför måste individualismen försvaras. Alternativen är skrämmande, menar Jesper Ahlin Marceta.
Hårdkokta sanningsägare underskattar alltid frihetens kraft och vad människor kan åstadkomma på egen hand. Ross Douthat är den senaste i raden att ha skrivit en tänkvärd och insiktsfull bok, The decadent society, som ändå slutar i slapp kapitulation för tidsandan.
NYMARXISMEN, DEL 2. Martin Hägglund lockar med avskaffat arbete och ett överflöd av superstimulerande fritid, med frihet och självförverkligande. Men nymarxismen skiljer sig föga från alla socialistiska experiment vi hittills sett – och Hägglunds totalitära anspråk gäller till och med vårt själsliv.
Kapitalismen har tagit oss till tröskeln av mänsklighetens bästa tid, därför är det dags att avskaffa den. Aaron Bastani bjuder på en uppfriskande samtidsoptimism, men demonstrerar samtidigt att nymarxismen är låst i samma gamla bojor de vill slå oss andra i efter revolutionen.
Det intressanta med SAS-filmen är motreaktionerna. De visar på allt annat än kulturellt självförtroende. Men hur bygger vi i så fall upp en kultur och identitet? Utgångspunkten måste vara att den centrala arenan i dag är digital och global, resonerar Ashkan Fardost.
Land ska med lag byggas, och det är statens främsta uppgift att försvara sina medborgare från varandra och från yttre hot. Normerna i samhället däremot skapas och upprätthålls varje dag av medborgare i hela landet.
Nystarten av Batman-franchisen har porträtterat den maskerade hämnaren på ett mörkare sätt än tidigare. Den senaste Joker-filmen visade en ocensurerad brutalitet långtifrån 1960-talets seriestrippsslagsmål. Genom de nya Batman-filmerna förmedlas också en samhällssyn präglad av konservativt tänkande.
Höga skatter och hot om löntagarfonder drev företagare och välstånd ut ur Sverige under 1970- och 1980-talet. När Magdalena Andersson nu talar om återinförd arvs- och gåvoskatt och höjda kapitalskatter riskerar det att få samma effekt. Omvänt skulle strategiska skattesänkningar kunna locka tillbaka kapital till landet.
Att göra svensk lag av FN:s barnkonvention har väldigt lite med barns rättigheter att göra. Inkorporeringen handlar om makt: vem som får utöva den, och vem som kan ställas till svars. Detta är kulminationen av en decennielång förvaltningskris som präglats av en problemdumpning från politiken till byråkrater och jurister.
Den amerikanska högern byggdes upp av en konservativ rörelse efter andra världskriget. Genom att mobilisera mot socialism och kommunism vann den ett stort inflytande över USA och övriga världen. Nu löses den gamla majoriteten upp, och en ny höger tar dess plats.
Den humanistiska välviljan är en ändlig resurs, och efter flera år av etniskt, ressentimentsdrivet våld har den tagit slut. Det stora nationella traumat är dock inte våldet, utan insikten att den humanitära stormakten var en illusion. Läs Malcom Kyeyunes vision för var Sverige befinner sig år 2050.
I ett splittrat Sverige har statsmakten fläckvis ersatts av lokala våldsmonopol, flyktingar skyfflas runt mellan kommuner och myndigheter som inte vill ta ansvar för dem, och staten säljer ut kuturarvet. Läs Dan Korns vision för var Sverige befinner sig år 2050.
Om trettio år är staten Sverige avskaffad. Landets första och sista president, som reformerade Sverige till ett öppet territorium, är aktiv i politiken redan i dag. Läs Torbjörn Elenskys vision för var Sverige befinner sig år 2050.
Ett brutalt terrorattentat har utspelat sig i ett Sverige bebyggt av pastischer på klassisk arkitektur – betonglådor har tappat popularitet sedan nationalisterna tog över – och i helautomatiserade fängelser utan personal sitter IS-terrorister och grovt kriminella kvar. Läs Karin Stensdotters vision för var Sverige befinner sig år 2050.
Läget i Sverige har äntligen stabiliserat sig efter våldsamheter, statsministermord och inbördeskrig. En tankesamtyckeslag har hunnit både införas och avskaffas. Läs Erik Hörstadius vision för var Sverige befinner sig år 2050.
Det talas mycket om liberalismens kris. Men vi får inte glömma vilken välsignelse kommunismen fall var, skriver David Andersson.
Sverigedemokraterna gör anspråk på att vara ett konservativt parti. Under en lång tid har de försökt anamma gamla högersymboler för att bygga en legitimitet inom borgerligheten. Sverigedemokraterna är emellertid inte ideologiska arvtagare till den gamla högern, utan deras rötter finns bland dem som högern stötte bort.