Blir 2023 året för Trumpismens död?
Trump vill ta presidentskapet en runda till, men kanske får han nöja sig med tv-showerna.
Vilket syfte fyller klimatlagen – och Miljöpartiet?
Klimatlagen som infördes för ett par år sedan är en av Miljöpartiets största politiska vinster under senare år. Men lagen är totalt tandlös. Nu kommer dessutom hård kritik från Klimatpolitiska rådet som har granskat hur regeringen följer lagen.
Hur långt kan det gå?
Regeringen skärper nu förbudet mot allmänna sammankomster till att gälla fler än 50 personer, jämfört med de 500 personer som var den tidigare gränsen. Finns det några juridiska hinder för att förbjuda människor att ses fler än två och två? Eller att sätta hela regioner, till exempel Stockholm, i karantän?
Pessimismen är vår tids vattendelare
De senaste åren har pessimismen blivit allt mer blockskiljande. Moderaternas, Kristdemokraternas och Sverigedemokraternas väljare är mer bekymrade över samhällsutvecklingen, än de som sympatiserar med JÖK-partierna. Och pessimismen tycks öka...
Trump bortom mediehysterin
Hur kunde Trump vinna presidentvalet 2016? Många togs på sängen av hans framgångar i det republikanska partiet, men vägen dit bereddes flera år tidigare. Boken American Carnage skildrar hur populistiska budskap kommit att spela en allt större roll bland republikaner.
Liberal tillnyktring välkomnas
Har den klassiska liberalismen spelat ut sin roll? Eller är det frihetliga perspektivet tvärtom viktigare idag än på länge? Smedjan fortsätter debatten om huruvida libertarianer borde omfamna staten, med ett inlägg av Fredrik Hultman, som tar avstånd från abstrakta frihetsideal.
Tänka fritt eller tänka rätt?
För ett år sedan disciplinerades en professor vid Uppsala universitet för att ha använt n-ordet när hon skulle förklara hur man söker i arkiv efter material som berör föreställningar om ras. Anmälarna menade att ordet bara fick användas av rasifierade personer. Detta handlar inte bara om överkänsliga studenter, utan om idéer som försvaras av forskare inom universitetet.
Kortsiktigt budgetspel
Igår röstade M, KD, V och SD igenom en ändringsbudget i riksdagen, som skjuter till mer pengar till välfärden. Detta är en urholkning av budgetnormerna, och partierna skyller på varandra, men alla är de lika goda kålsupare när de sitter i opposition.
Att försvara demokratin svider
I dag friades Ann-Sofie Hermansson i det uppmärksammade mål där hon åtalats för grovt förtal av två företrädare för Muslimska Mänskliga Rättighets Kommittén. Tingsrättens dom är en saklig redogörelse för…
Riksrätten – en republikansk pyrrhusseger?
Riksrättsåtalet är en del av ett politiskt spel som Demokraterna har lyckats hålla vid liv en bit in på valåret. Att Donald Trump frikänns är en seger för republikanerna i stunden, men det kan slå tillbaka i höst när de som röstade för presidentens frikännande söker väljarnas förtroende på nytt.
Den konservative Läderlappen
Nystarten av Batman-franchisen har porträtterat den maskerade hämnaren på ett mörkare sätt än tidigare. Den senaste Joker-filmen visade en ocensurerad brutalitet långtifrån 1960-talets seriestrippsslagsmål. Genom de nya Batman-filmerna förmedlas också en samhällssyn präglad av konservativt tänkande.
Roger Scruton – alltid omodern, aldrig tråkig
Roger Scruton gick alltid mot strömmen och trots intellektuellt utanförskap fortsatte han idogt att inta impopulära ståndpunkter. Fredrik Hultman minns en missförstådd tänkare vars liv kom att präglas av motståndet mot totalitarismen i alla dess avarter.
Det republikanska kulturkriget
Den amerikanska högern byggdes upp av en konservativ rörelse efter andra världskriget. Genom att mobilisera mot socialism och kommunism vann den ett stort inflytande över USA och övriga världen. Nu löses den gamla majoriteten upp, och en ny höger tar dess plats.
Den radikalkonservative arvtagaren
Sverigedemokraterna gör anspråk på att vara ett konservativt parti. Under en lång tid har de försökt anamma gamla högersymboler för att bygga en legitimitet inom borgerligheten. Sverigedemokraterna är emellertid inte ideologiska arvtagare till den gamla högern, utan deras rötter finns bland dem som högern stötte bort.
Konservatismens skeptiska kunskapssyn
Konservatismen beskrivs ofta som ett förhållningssätt, och inte en regelrätt ideologi. Det riskerar att leda till att konservatismen förväxlas med ren pragmatism. Konservatismen har en särskild kunskapssyn som förklarar försvaret av traditioner.
Ingen grundlagsreform utan tradition
Regeringsformen har ofta kritiserats från borgerligt håll för att öppna för demokratisk despotism. Genom 1974 års grundlagsreform byttes Montesquieus maktdelningslära i 1809 års regeringsform ut mot folksuveränitetsprincipen i 1974 års regeringsform. Den nya regeringsformen är dock betydligt bättre än sitt rykte.
Det finns mer än en konservatism
I dag talas det om ett ”konservativt block” i svensk politik, men precis som liberalismen rymmer konservatismen flera olika inriktningar. Under den konservativa etiketten finns en djup klyfta mellan olika konservativa idétraditioner med helt olika synsätt på statens roll. Att de konservativa partierna kan betraktas som ett block är allt annat än självklart.
M är ett konservativt parti på villovägar
Moderaterna är ett i grunden konservativt parti. Partiet behöver dock återupptäcka sin konservatism för att åter göra den politiskt relevant, såsom också skedde under Fredrik Reinfeldts partiledarskap. I dagsläget hamnar den i skymundan, och det skadar partiets idéutveckling.
DEBATT: Socialdemokraterna är ansvariga för kompetensutvisningarna
Nu sprids flertalet missuppfattningar om orsaken till att självförsörjande, laglydiga människor utvisas ur Sverige på grund av mikroskopiska missar i anställningsavtal. Exempelvis påstås övergångsregeringen ha varit förhindrad från att agera – när det i själva verket är regeringen Löfven som har förhalat frågan under hela mandatperioden, medan utvisningarna har fått fortsätta.
Skamfilat rykte
Förekomsten av så kallade kompetensutvisningar gör att Sverige har tappat i anseende hos arbetskraftsinvandrare. Fredrik Hultman skriver om några av bristerna i systemet för arbetskraftsinvandring.
DEBATT: Europadomstolen hotar inte yttrandefriheten
Europadomstolens uppmärksammade dom, där Österrikes beslut att bötfälla en kvinna för att hon uttryckt sig provocerande om profeten Mohammed, var i själva verket rimlig. Även om den österrikiska domen är förkastlig, är det bra att Europadomstolen lämnar ett stort tolkningsutrymme kring Europakonventionen; annars skulle det innebära en problematisk överstatlighet, skriver Fredrik Hultman. Blanche Jarn svarar direkt.
Facket driver dold S-agenda
Handelsanställdas förbund vägrar nu yttra sig om arbetstillstånd när jobbet enligt dem skulle kunna gå till en svensk i stället. Det vallöfte – eller hot – som Socialdemokraterna presenterat inför valet är redan facklig praxis. Det här visar varför facket inte ska ha inflytande över arbetskraftsinvandringen.
”Facket missbrukar sin makt över arbetskraftsinvandrare”
Facket har makt över vem som får arbetstillstånd i Sverige, samtidigt som alla fackförbund har ett intresse av att minska konkurrensen för de egna medlemmarna. Fredrik Hultman har intervjuat advokaten Arvid Danielsson, som ser hur förbunden missbrukar sin makt över vem som ska få stanna i Sverige.
Människorna mellan stolarna
Människor utvisas från Sverige för att de tjänar några kronor för lite eller har fått jobb genom fel kanaler. I rapporten ”Människorna mellan stolarna” visar Fredrik Hultman att det inte…