Du använder en utdaterad webbläsare som inte längre stöds. Vänligen uppgradera din webbläsare för en bättre upplevelse av timbro.se

Essäer

Politikerna förstår inte forskning

I debatten beskrivs universiteten ibland som fästen för politisk aktivism förklädd till genusvetenskap och postmodern teori. De största hoten mot den akademiska friheten kommer emellertid från de som kräver kortsiktig och mätbar nytta från forskningen. Bakom detta finns ett i politiken utbrett missförstånd kring vetenskapens roll, skriver Olof Hallonsten.

Forskning

Liberalerna hör hemma till höger

Enligt opinionsmätningarna riskerar Liberalerna att åka ur riksdagen vid nästa val. Smedjans chefredaktör Svend Dahl reder ut bakgrunden till den liberala krisen och beskriver ett parti där den interna kulturen blivit allt mer destruktiv och där de partiaktivas självbild går på tvärs mot väljarnas bild av partiet.

Liberalerna

Vad Fritiof Domö kan lära oss om lokal demokrati

Allmän och lika rösträtt fyller snart hundra år i Sverige. I många kommuner är det en utmaning att fylla fullmäktiges stolar, eller att ens få ihop en valsedel. Finns det lärdomar vi kan dra från den svenska demokratins barndom? Det frågar sig Eric Luth, utifrån berättelsen om lantbrukaren Lennart Gustafsson i Hakarps landskommun.

Han blev som de andra

När Emmanuel Macron valdes till Frankrikes president våren 2017 lockade han väljarna med löften om att vara en ny typ av politiker. Med mindre än två år kvar till nästa presidentval har stjärnglansen falnat, men presidentens chanser att bli omvald ser ändå goda ut, skriver Jan-Olof Bengtsson.

Frankrike Macron

Dagens aktivister är som tagna ur Orwell

Ett grundläggande drag i totalitarism är tankekontroll genom ett dubbeltänkande som kortsluter logiken. Då förlorar sanningen sin betydelse. Tankepoliser finns inte bara i Orwells roman utan också i dagens Sverige, USA och Storbritannien, skriver Inger Enkvist.

Antiliberalism som akademisk disciplin

Vid anglosaxiska universitet har studier av ”nyliberalismen” blivit något av en egen akademisk disciplin. Att man inte själv är liberal verkar vara en av många politiska förutsättningar för sådana studier, skriver Mattias Svensson.

På krigsstigen mot meritokratin

Meritokrati – idén att det är människors ansträngning och inte deras familjebakgrund eller kontakter som ska belönas – attackeras av både marknadsskeptiker inom akademin och av etablissemangskritiska populister. Svaret måste vara mer, inte mindre, meritokrati, skriver Emanuel Örtengren.

Nu måste svenska politiker ta EU på allvar

EU befinner sig just nu i den kanske största förändringsprocessen sedan Sverige blev medlem för 25 år sedan. Det ställer nya krav både på Sveriges förmåga att göra sin röst hörd i EU-sammanhang, och på svensk borgerlighet som alltid värnat Sveriges plats i det europeiska samarbetet. De senaste månadernas förhandlingar kring återhämtningsfonden och långtidsbudgeten har nämligen gjort det tydligt att det inte räcker för svenska politiker att åka till Bryssel några gånger per år och säga nej, skriver Moderaternas Europaparlamentariker Tomas Tobé.

EU

Stadslivet är större än Amazon

E-handeln har fått många att förutspå slutet för de levande stadskärnorna. Men de underskattar attraktionskraften i de tidlösa värden som urbaniteten innebär. Den som älskar stadslivet har inga skäl att frukta företag som Amazon.

Vi har bara sett början på kommunkrisen

Det kommunala självstyret har på pappret stärkts under de senaste åren. Men samtidigt har staten vältrat över både svårlösta frågor och höga kostnader på kommunsektorn. Det har varit en medveten metod att öka det offentliga åtagandet bakvägen, skriver Martin Tunström, politisk chefredaktör på Barometern-OT.

Kommunpolitik

Mänskligheten är underskattad

Två nya böcker ger välbehövligt och underbyggt hopp om mänskligheten. Vi är högst kapabla till samarbete, generositet och vänlighet, konstaterar Mattias Svensson, som läst Rutger Bregman Humankind. Och är du skeptisk till det budskapet är det ytterligare bekräftelse på Hugo Merciers tes i Not Born Yesterday, att vi knappast är några lättledda flockvarelser.

Kapitalism med kommunistiska särdrag

Kinas agerande i världspolitiken har de gångna månaderna tilldragit sig allt större intresse. Men vilka är idéerna som driver den kinesiska regimen? Henrik Dalgard beskriver i denna essä den ideologiska bakgrunden till den kombination av kommunistiskt enpartistyre, nationalism och kapitalism som utmärker det som brukar beskrivas som ”socialism med kinesiska särdrag”.

Kina Utrikespolitik
1 2 3 9