Du använder en utdaterad webbläsare som inte längre stöds. Vänligen uppgradera din webbläsare för en bättre upplevelse av timbro.se

Här är de bästa och sämsta satsningarna i budgeten

Budgetpropositionen för 2021 lämnades under måndagsmorgonen till riksdagen. Timbros chefsekonom och tillförordnade VD Jacob Lundberg listar här de bästa och sämsta satsningarna i budgeten. Han varnar för riskerna med en expansiv budget som går till utgiftsökningar som ineffektiva klimat- och bostadssubventioner.

Finansminister Magdalena Andersson på väg till riksdagen med en historiskt stor budget. Foto: Claudio Bresciani/TT

Sänkt skatt för alla med inkomst

Denna skattereduktion för förvärvsinkomst sänker skatten med 125 kronor per månad för alla som har en inkomst över 20 000 kronor i månaden. Upp till 20 000 kronor fasas skattesänkningen in på ett sätt som sänker marginalskatten med 0,75 procentenheter.

Skillnaden mellan denna skattesänkning och ett jobbskatteavdrag är att även pensionärer, sjukskrivna och arbetslösa får lägre skatt. Det blir alltså mer lönsamt att gå in på arbetsmarknaden för den som inte har någon inkomst över huvud taget (exempelvis är hemmafru), men i övrigt blir det inte mer lönsamt att gå från exempelvis a-kassa till arbete.

Betyg: +++

Tillfälligt jobbskatteavdrag

Under 2021 och 2022 ska skatten sänkas för personer med låga arbetsinkomster. Sänkningen uppgår till 5 miljarder kronor. Mer än så får vi inte veta, utan regeringen ska återkomma med närmare förslag.

Det finns gott forskningsstöd för att lägre skatt på arbete leder till högre sysselsättning, i synnerhet för låginkomsttagare. Det kan vi även förvänta oss för denna skattesänkning. Det stora problemet är att den är tillfällig.

Betyg: ++++

Lägre arbetsgivaravgifter för unga

Arbetsgivaravgifterna sänks med 12 procentenheter för personer mellan 19 och 23 år. Lägre anställningskostnader bör leda till fler jobb, något som forskningen också funnit. Problemet är att facken på sikt lär ta löneutrymmet i anspråk och höja lönerna. Då blir det inte billigare att anställa, utan effekten liknar mer ett jobbskatteavdrag. Kanske blir det en omfördelning av jobb från äldre till yngre. Det är tveksamt om det är eftersträvansvärt. En generell sänkning av arbetsgivaravgifterna hade varit bättre.

Betyg: +++

Skattekredit till investeringar

En ny skattereduktion minskar företagens utgifter för investeringar med 3,9 procent under 2021. Detta kan vara ett bra sätt att få igång investeringarna i en lågkonjunktur. Timbro lyfte denna typ av åtgärd i en debattartikel i april. Bolagsskatten dämpar investeringarna och en investeringskredit är ett sätt att motverka det.

Betyg: ++++

Borttagen uppskovsränta för bostäder

Reavinstskatten på bostäder, “flyttskatten”, skapar inlåsningseffekter eftersom den som säljer en bostad med vinst inte har råd att köpa en lika dyr bostad någon annanstans. Därför är det bra att det finns en möjlighet till uppskov med reavinstskatten. Räntan på detta uppskovsbelopp ska nu avskaffas, vilket i princip tar bort inlåsningseffekterna för den som flyttar från en ägd bostad till en annan. Fortfarande finns dock ett tak för uppskovet.

Betyg: +++++

Höjd a-kassa

Under 2021 gör coronakrisen att kostnaderna för a-kassan blir 19 miljarder högre än tidigare beräknat. Utöver detta höjer regeringen ersättningsnivån till en kostnad av 6 miljarder. Detta bidrar ytterligare till ökad arbetslöshet och högre kostnader. Det finns överväldigande forskningsstöd för att högre a-kassa höjer arbetslösheten. “Så mycket stöd som det finns för den här tesen hittar man nästan aldrig i samhällsvetenskapen”, som nationalekonomiprofessorn Lars Calmfors uttryckt det.

Betyg: –

Utökade klimatsubventioner

I budgeten utökas en mängd olika riktade klimatsubventioner, bland annat Klimatklivet, som fått kritik av expertmyndigheter som Riksrevisionen och Konjunkturinstitutet. Pengarna används ineffektivt och ofta till åtgärder som hade blivit av i alla fall. I stället för att tro att politiker och byråkrater kan planera fram klimatomställningen bör man använda marknadsbaserade instrument.

Betyg: –

Subventioner till bostadsbyggande

Regeringen höjer investeringsstödet för bostadsbyggande med 1 miljard 2022 och 2023. Stödet har tidigare fått omfattande kritik. Det riskerar att driva upp byggkostnaderna och går inte till de platser där behovet är som störst. Både Byggföretagen och Fastighetsägarna är kritiska till subventionerna.

Betyg: –

Fler riktade bidrag till kommunerna

Regeringen inför eller utökar en mängd riktade bidrag till allt från äldreomsorg och psykisk ohälsa till förlossningsvård och skola. Detta trots att kommunerna och regionerna återkommande klagar på att staten lägger sig i med riktade statsbidrag. Det är rimligt att undvika kommunalskattehöjningar som en följd av coronakrisen, men när ska rikspolitikerna lära sig att skola, vård och omsorg inte är statens ansvarsområde?

Betyg: +

Samlad bedömning

Detta är en mycket expansiv budget, med 105 miljarder i ofinansierade satsningar. Merparten går till utgiftsökningar, till exempel ineffektiva klimat- och bostadssubventioner. En risk med så stora satsningar är att de leder till en permanent högre utgiftsnivå. Det är alltid populärt att öka utgifter, men politiskt svårt att göra nedskärningar. Budgeten som presenterades i dag riskerar därför att leda till underskott eller skattehöjningar om några år. Budgeten innehåller dock en del bra skatteförslag som leder till fler jobb och större investeringar.

Betyg: ++