Hej då, värnskatten – fyra skäl till att du inte är saknad
Värnskatten innebar att höginkomsttagare fick behålla mindre än hälften av en löneökning, gjorde Sveriges marginalskatt till världens högsta, minskade avkastningen på utbildning och var förmodligen en förlust för statskassan. Därför finns det anledning att fira att värnskatten nu avskaffats, skriver Jacob Lundberg.
Sedan den 1 januari är värnskatten borta, förhoppningsvis för evigt. Värnskatten – den femprocentiga extraskatten på månadslöner över 59 000 kronor – har blivit en symbolfråga i skattepolitiken. I rena kronor handlar det inte om särskilt mycket – 6 miljarder, men debatten om värnskatten är en viktig diskussion som rör färdriktningen inom svensk skattepolitik.
Det kan vara värt att påminna sig om varför det är bra att värnskatten försvinner. Här är fyra anledningar:
1. Ett steg närmare ”hälften kvar”
Efter skattereformen 1990–1991 sänktes marginalskatten på höga inkomster till 50 procent, på Folkpartiets insisterande – alla skulle få behålla ”hälften kvar” av en löneökning. Detta åstadkoms genom en kommunalskatt på i snitt 30 procent och en statlig inkomstskatt på 20 procent.
Många ser hälften kvar som en moralisk övre gräns för beskattningen: man ska själv få åtminstone lika mycket som staten.
Redan 1995 gjordes dock en avvikelse från hälften kvar, när Socialdemokraterna införde värnskatten, först som en höjning av den statliga inkomstskatten och från 1999 som en extraskatt från en högre brytpunkt.
Dessutom har kommunalskatterna höjts och en avtrappning av jobbskatteavdraget för högre inkomster införts, vilket ökat marginalskatten till 60 procent – alltså bara 40 procent kvar. Med värnskattens avskaffande sjönk marginalskatten till 55 procent, vilket åtminstone är ett steg på vägen till ”hälften kvar”-principen.
Trots att skatten sänks ökar troligtvis statens intäkter
Det är dock viktigt att notera att diskussionen om hälften kvar bara handlar om inkomstskatten. I verkligheten är ju även arbetsgivaravgifter och konsumtionsskatter, som momsen, en del av beskattningen av en löneökning. Räknar man med dessa var den totala marginalskatten, innan värnskattens avskaffande, cirka 76 procent.
2. Sverige är inte längre värst
Sveriges marginalskatter på 76 procent var världens högsta, visade Gustav Fritzon och jag i en jämförelse. Utan värnskatten hamnar Sverige på 73 procent, det vill säga en tredjeplats bland de 41 EU- och OECD-länderna, strax efter Slovenien och Belgien.
Abnormt höga marginalskatter i ett internationellt perspektiv är ett tecken på att skattenivåerna har nått samhällsekonomiskt skadliga nivåer, och ger förstås Sverige en nackdel i konkurrensen om rörlig, högkvalificerad arbetskraft. Om sådan arbetskraft har ett givet lönekrav efter skatt blir höga skatter på arbete en kostnad för arbetsgivaren, och gör att svenska företag blir mindre benägna att anställa personal med hög kompetens.
3. Till och med staten tjänar på skattesänkningen
Nu när värnskatten är avskaffad lönar det sig mer för höginkomsttagare att anstränga sig på arbetet, arbeta fler timmar, söka jobb med högre lön och på andra sätt öka sin inkomst.
Enligt tidigare forskning kan vi förvänta oss att de som påverkas av värnskattens avskaffande kommer att öka sina inkomster med ungefär 2,5 procent. Det räcker för att göra värnskattens avskaffande mer än självfinansierande för staten. Det vill säga: trots att skatten sänks ökar troligtvis statens intäkter.
”En samlad bedömning är att den långsiktiga självfinansieringsgraden mest sannolikt är i närheten av 100 procent”, som Finansdepartementet uttrycker det.
Detta reflekterar att Sverige sannolikt ligger på fel sida av Lafferkurvan:
Marginalskatten för höginkomsttagare verkar alltså ha passerat den punkt där ytterligare skattehöjningar inte ger några ökade intäkter.
4. Utbildning blir mer lönsamt
Trots att själva utbildningen är avgiftsfri är det inte särskilt lukrativt att studera på högskola i Sverige. När OECD jämförde avkastningen på högre utbildning i 24 länder hamnade Sverige på 21:a plats för kvinnor och 22:a plats för män (data från 2011). Både lönespridningen och skatterna bidrar till detta. Att värnskatten försvinner är ett litet steg mot bättre avkastning av högkvalificerade utbildningar som ingenjör, jurist och läkare.
Värnskattens avskaffande är alltså ett viktigt steg mot att göra Sverige till ett mer normalt land med mindre extrema skattenivåer. Liberalerna förtjänar beröm för att ha drivit igenom denna skattesänkning i ett otacksamt medieklimat där kakans fördelning alltid hamnar i första rummet, medan kakans storlek anses vara mindre viktig.