Hur gick det med arbetslöshetsmålet, Löfven?
För sex år sedan lovade Stefan Löfven och Socialdemokraterna att Sverige skulle ha EU:s lägsta arbetslöshet år 2020. Nu är det dags att göra ett bokslut. Caspian Rehbinder har jämfört utvecklingen i EU:s medlemsländer och det ser inte bra ut för Sveriges del.
”Ett tydligt sysselsättningsmål ska styra den ekonomiska politiken. Antalet personer som arbetar och antalet arbetade timmar i ekonomin ska öka så mycket att Sverige når lägst arbetslöshet i EU år 2020.”
Citatet är från Stefan Löfvens första regeringsförklaring 2014. Löftet om EU:s lägsta arbetslöshet var ett av Socialdemokraternas vanligaste löften inför valet 2014. Budskapet var att Alliansen hade misslyckats, och att nu skulle Socialdemokraterna åtgärda situationen – Sverige skulle nå lägst arbetslöshet i EU 2020. Målet ifrågasattes tidigt, men både statsministern och resten av regeringen stod fast vid att målet skulle uppnås.
I takt med att år 2020 närmat sig har Socialdemokraterna undvikit att prata om målet. I regeringsförklaringen i januari 2019 hade målet om EU:s lägsta arbetslöshet 2020 strukits. Ylva Johansson försökte förklara det med att Moderaternas och Kristdemokraternas budget vunnit budgetomröstningen, men regeringens budgetproposition gav inga prognoser för arbetslösheten som var i närheten av målet, så det måste ses som en mycket genomskinlig bortförklaring.
Tjugosju av tjugoåtta länder har sänkt sin arbetslöshet. Det enda undantaget är Sverige.
Nu har coronakrisen slagit mot Europa och kommer fortsätta slå med full kraft. Att jämföra ländernas arbetslöshet kommer att bli både svårare och mer meningslöst. Så det är dags för ett bokslut.
Jämför man EU:s 28 medlemsstater (inklusive Storbritannien) från att Löfven tillträdde i oktober 2014 till precis innan coronakrisen bröt ut, så har arbetslösheten totalt gått från 10 till 6,5 procent. Tjugosju av tjugoåtta länder har sänkt sin arbetslöshet. Det enda undantaget är Sverige.
Förändring i arbetslöshet
procentenheter, oktober 2014–februari 2020
När Löfven tillträdde var Sveriges arbetslöshet inte bäst i EU, men ändå klart lägre än snittet. EU-snittet låg på 10 procent och Sveriges på 7,5. Tio länder hade lägre arbetslöshet, men sjutton hade högre. I dag är snittet 6,5 och Sveriges arbetslöshet 8,2. Bara fyra länder – Grekland, Italien, Spanien och Frankrike – har högre arbetslöshet än Sverige.
När Löfven blev partiledare lovade han att han alltid skulle sätta jobben först. Det löftet är brutet.
Nu går Sverige tillsammans med resten av världen in i en kris som riskerar att bli den djupaste på många decennier. Vi gör det mot en bakgrund av nästan tio år av frånvarande eller i bästa fall otillräckliga arbetsmarknadsreformer, som knuffat ned oss från positionen som ett av de bäst förberedda länderna till en plats långt ned på listan.
Kortsiktiga krisåtgärder kommer inte att räcka. För att ekonomin ska kunna återhämta sig behövs strukturreformer på arbetsmarknaden: Arbetsförmedlingen måste göras om, de tillfälliga höjningarna av a-kassan måste återgå, skatten på arbete måste sänkas, anställningsskyddet måste reformeras.
Genom Sveriges historia har viktiga reformer för en bättre fungerande arbetsmarknad och ekonomi genomförts av både socialdemokratiska och borgerliga regeringar. Det finns ingenting som hindrar Löfven från att kavla upp ärmarna och göra det han en gång lovade – fokusera på jobben.