Du använder en utdaterad webbläsare som inte längre stöds. Vänligen uppgradera din webbläsare för en bättre upplevelse av timbro.se

Idéer Essä

Individualisten Bremer är ständigt aktuell

Fredrika Bremer har beskrivits både som vänsterradikal och som en person som aldrig gjorde upp med patriarkala strukturer fullt ut. Björn Hasselgren är redaktör för en ny antologi om Bremer som ges ut av Timbro förlag och tecknar bilden av en av våra viktigaste liberala feministiska tänkare.

Namnet Fredrika Bremer är välkänt, här står hon staty i Humlegården i Stockholm. Färre vet är att hon var en pionjär inom den liberala feminismen. Foto: Janerik Henriksson/TT

Namnet Fredrika Bremer är välkänt. I många städer finns gator och skolor uppkallade efter henne. Vad färre vet är att hon på många sätt var en pionjär inom den liberala feminismen. Bremer levde 1801–1865, en tid då Sverige förändrades snabbt och  liberalismen bröt igenom. Fredrika Bremers breda produktion kan grovt delas in i romaner, som hon främst gav ut under 1820-1840-tal, och mer samhällsdebatterande texter, som hon skrev från mitten av 1830-talet och fram till sin död 1865.

De senare texterna berör frågor som kvinnlig rösträtt och kvinnors rätt att som myndiga individer delta i samhällslivet, men under denna period skriver Bremer även reseberättelser från England och USA.

Frigörelsen, för kvinnan, men framför allt för människan, löper som en röd tråd genom Bremers verk. Hennes budskap om kvinnors rättigheter var kontroversiellt. Hennes åsikter banade väg för flera viktiga frihetsreformer. Möjligheterna för fler att ta del av det offentliga samhällsutrymmet ökade, vilket gynnade människor överlag men framförallt kvinnorna.

Fredrika Bremer är en feministisk ikon

I efterhand är det tydligt att Fredrika Bremer förtjänar att beskrivas som en av Sveriges tydligaste liberala profiler – och som en feministisk ikon.

Fredrika Bremers senare produktion, från cirka 1840, förtjänar att uppmärksammas mer i vår tid.  Här framträder en tydligt ideologiskt resonerande och pläderande Bremer. Och det är till stor del frihetligt individualistiska idéer hon för fram.

Under 1830–40-talen hade Bremer ett nära intellektuellt utbyte med Erik Gustaf Geijer. Geijer, som utan tvekan var en av de centrala aktörerna i 1800-talets liberala debatt, fungerade som en av Bremers viktigare intellektuella sparringpartners under de år då hon tog allt tydligare ställning i samhällsdebatten. Det intellektuella utbytet gick tveklöst åt båda håll. Tillsammans stod Bremer och Geijer för ”den svenska liberalismens höjdlinje”, som litteraturhistorikern Fredrik Böök uttryckte det. Det är en träffande formulering.

Den nya Bremerantologin. Foto: Timbro förlag

Fredrika Bremer har setts som en tidig vänsterradikal, men också som en person som inte riktigt vågade kasta loss från hemmet och de patriarkala strukturerna. Båda dessa synsätt har brister. Att se Bremer som en vänsterradikal föregångare är ur ett idéhistoriskt perspektiv tveksamt både rent sakligt och anakronistiskt. Bremers postumt publicerade Representations-reformen och Quinnan, (1866), kan exempelvis ses som ett av den svenska frihetliga debattens främsta inlägg. Här fortsatte breddningen av frihetliga principers praktiska genomslag, exempelvis genom kvinnors fulla rösträtt.

Reaktionära krafter i Bremers samtid oroades över att frigjorda kvinnor skulle vända ryggen mot hemmen genom att fokusera enbart på självförverkligande. Andra har menat att hon inte förmådde göra upp med patriarkala strukturer och religionen. Bremer menade dock att hemmen även i framtiden var en avgörande beståndsdel i samhällsbygget. Och utan tvekan var hon, som så många i hennes samtid, fast förankrad i en kristen tro och etik. Men det gör inte Fredrika Bremer till en reaktionär medspelare.

Andra har menat att Bremer inte förmådde göra upp med patriarkala strukturer

Fredrika Bremer valde att beskriva både kvinnor som utnyttjade sitt fria val till självförverkligande utanför familjen och traditionellt familjeliv. I ett frihetligt samhälle väljer individer olika. Ibland väljer de det stora livet eller kollektiva strukturer, ibland väljer de att maximera sin egen nytta i det lilla livet. Ibland, och sannolikt oftast, väljer de lite olika eller både och. Det gjorde också Bremer.

Att kvinnor (och män) kan göra egna val och välja hur de ska leva sina liv är kärnan i en frihetlig samhällssyn. Genom sina beskrivningar av fria individers val blev Fredrika Bremer en föregångare och den stora betydelse hon hade för att öka möjligheterna till egna livsval för kvinnor är otvetydig. En frihetlig samhällsordning är det bästa skyddet mot auktoritära krafter i vår egen tid. Bremer påminner om att denna princip var giltig redan under 1800-talet.

Köp boken: Myndig: Fredrika Bremer i urval