Jonas Sjöstedt hänvisade till missvisande skatteartikel

Vänsterledaren Jonas Sjöstedt hänvisade i sitt tal i Almedalen till en artikel i vänstertidningen Dagens ETC:

Vi var många som blev upprörda när vi läste om butiksbiträdet Lilian. Hon är 67 år och har jobbat i kassan på matkedjan Willys i tolv år, nu är hennes knän utslitna. Tidningen ETC jämförde hur mycket skatt hon betalar med hur mycket som betalas av Antonia Ax:son Johnson, den miljardär som med sin familj äger Willys. Det visade sig att medan Lilian betalade 23 procent i skatt, så betalade Ax:son Johnson bara 18. Miljardären som tjänar flera miljoner i månaden har alltså lägre skatt än hon som sitter i kassan. Det är faktiskt helt orimligt. Vad beror det på? Jo, miljardären får sin inkomst från kapital – från aktier och andra värdepapper. Där är skatterna låga i Sverige och det finns stora möjligheter att trixa och planera. Det är också de rikaste som kan göra de största skatteavdragen. Skattesystemet är helt enkelt riggat för de rika. Skattesystemet är riggat för Antonia Ax:son Johnson.

Antonia Ax:son Johnson skulle alltså bara betala 18 procent i skatt på sin inkomst, som i huvudsak består av kapitalinkomster. I Dagens ETC:s artikel påstås också att Spotifygrundaren Martin Lorentzon betalar 12 procent i skatt. För en person med kunskap om det svenska skattesystemet låter detta märkligt. Skatten på kapitalinkomster är som huvudregel 30 procent och som lägst 20 procent.* Hur är det möjligt att betala mindre än så?

Skattesituationen var alltså ännu värre förr för den som vill investera, driva företag eller bli rik i Sverige, men är i dag långt ifrån det paradis som Jonas Sjöstedt vill framställa det som.

Antonia Ax:son Johnsons offentliga beskattningsuppgifter från Skatteverket visar mycket riktigt att hon har ett registrerat överskott av kapital på 69 miljoner men endast betalar 9 miljoner – betydligt lägre än 30 procent – i statlig skatt på kapitalinkomst. Det offentliga utdraget från beskattningsregistret är dock kortfattat och det går inte att se i detalj vilka inkomster Ax:son Johnson har haft. På min fråga om det är möjligt att betala mindre än 30 procent i skatt på överskott av kapital svarar Skatteverket:

Enligt 65 kap 7 § inkomstskattelagen är den statliga inkomstskatten på kapitalinkomster för fysiska personer 30 procent av överskottet i inkomstslaget kapital. Detta innebär att skatten är densamma oavsett hur högt överskottet i inkomstslaget kapital är.

Att det finns personer som enligt det offentliga slutskattebeskedet inte har betalat 30 procent statlig inkomstskatt på kapitalinkomster innebär inte att de är undantagna från beskattning utan det kan ha flera orsaker. Det finns bland annat en möjlighet att en person har beskattats för sina kapitalinkomster i ett annat land och genom dubbelbeskattningsavtal inte kan beskattas för samma inkomster även i Sverige. Sverige har dubbelbeskattningsavtal med ett flertal länder som undantar vissa inkomster från full beskattning i Sverige även om de måste redovisas i deklarationen. Uppgifter om beskattning i annat land är sekretessbelagda och kommer alltså inte synas i ett offentligt slutskattebesked.

Myndigheten förtydligar i ett uppföljande mejl:

Avräkning av utländsk skatt är den absolut vanligaste anledningen till att skatten på kapitalinkomsten inte uppgår till 30 procent av överskottet av kapital. Någon annan anledning kan jag på rak arm inte se.

Avräkningen styrs av de dubbelbeskattningsavtal som Sverige har tecknat med andra länder. Om exempelvis ett tyskt börsbolag delar ut 100 kronor till en svensk aktieägare betalar denne 15 kronor i tysk skatt och 15 kronor i svensk skatt, i enlighet med Sveriges skatteavtal med Tyskland. Syftet med skatteavtalet är att undvika att inkomster dubbelbeskattas. Individens totala skatt ska vara 30 procent av utdelningen, precis som vid utdelning från svenska börsnoterade företag. Att bara titta på den svenska skatten och dra slutsatsen att skatten är 15 procent blir missvisande.

Att bara titta på den svenska skatten och dra slutsatsen att skatten är 15 procent blir missvisande.

Det är lite oklart vilken inkomstdefinition Dagens ETC använder (artikelförfattarna har inte funnits tillgängliga för att svara på frågor), men de skriver att de sätter inkomsten i relation till slutgiltig skatt, vilket innebär att utländsk skatt på samma inkomst är avräknad. Anledningen till de låga procentsiffrorna är därför sannolikt den anledning som Skatteverket anger ovan – att inkomsten redan är beskattad i utlandet. Tidningen verkar ha gått efter devisen ”kolla aldrig en bra story”. Och uppenbarligen var denna story så bra att Jonas Sjöstedt tog upp den i sitt Almedalstal.

Både Dagens ETC och Jonas Sjöstedt glömmer också att det finns skatter i andra led (något av ett mönster från Dagens ETC:s sida). Om kapitalinkomsten exempelvis kommer från ett svenskt börsbolag har det beskattats med 22 procent i bolagsskatt redan i bolaget. Den totala skatten på utdelning är då 45 procent. Som en jämförelse är skatten på arbetsinkomster 48 procent om man lägger ihop arbetsgivaravgift och kommunalskatt, men sådan inkomst är också pensionsgrundande. I båda fallen tillkommer konsumtionsskatter när pengarna ska användas.

Jonas Sjöstedt använde Antonia Ax:son Johnsons påstått låga skatt som ett argument för Vänsterpartiets skattepolitik. Men partiets idé om ett starkt progressivt skattesystem med höga skatter på bolag och kapital har prövats i Sverige för inte så länge sedan. Under 1970- och 80-talen var bolagsskatten som högst 60 procent och utdelningar beskattades hos mottagaren tillsammans med arbetsinkomst med marginalskatter upp till 85 procent. Lägg därtill en förmögenhetsskatt på 1,5–3 procent, som behövde betalas med beskattade pengar.

Skattesystemet tar dessutom inte hänsyn till inflation, som då var hög. Sådana skattenivåer var förstås en katastrof för företagande och investeringar. Den sammanlagda skatten på en investering finansierad med tillskjutet kapital från aktieägarna beräknas av Du Rietz m.fl. (2014) till cirka 150 procent under åren kring 1980. Det enda sättet att få en rimlig skattebörda under ett sådant system är att dra på sig stora skulder och vara fantasirik med att göra avdrag.

Sven-Olof Lodin är en av Sveriges främsta skatteexperter. Han var professor i skatterätt innan han blev vice vd för Industriförbundet och Näringslivets skattesakkunnige. Han är försteförfattare till standardläroboken i skatterätt och har varit involverad i nästan alla reformer av företagsbeskattningen under de senaste decennierna.

Lodin håller med om att det blir missvisande att ignorera skatt som betalats i utlandet på samma inkomst. Han påpekar att dubbelbeskattningsavtal är viktiga för att skapa neutralitet mellan att investera i svenska och utländska bolag. Lodin poängterar också att bolagsskatten bör räknas med för att få hela bilden av skatten på kapital.

Professorn är kritisk till Vänsterpartiets förslag om progressiv kapitalinkomstbeskattning:

– Det är ett dåligt förslag. Kapitalinkomstskatten var progressiv innan 1991 års skattereform. Det visade sig att en stor del av kapitalbeskattningen bestod i inflation, som inte bör beskattas. Progressiv kapitalskatt föder också skatteplanering, till exempel genom uppdelning av förmögenheten inom familjen.

– Den svenska kapitalinkomstskatten är redan jämförelsevis hög i ett internationellt perspektiv.

Han dömer ut förslaget att återinföra förmögenhetsskatten:

– När Sverige hade förmögenhetsskatt flyttade de stora förmögenheterna ut ur landet. Den utflyttningen kan vi nu se att vi har blivit av med i stor utsträckning. Internationellt har inget land infört förmögenhetsskatt på senare år, men många har avskaffat.

Skattesituationen var alltså ännu värre förr för den som vill investera, driva företag eller bli rik i Sverige, men är i dag långt ifrån det paradis som Jonas Sjöstedt vill framställa det som.

* Juridiskt är kapitalinkomstskatten är alltid 30 procent av överskottet av kapital. Lägre skatt på exempelvis utdelning från fåmansbolag (20 procent) åstadkoms genom att två tredjedelar av beloppet läggs till överskottet av kapital och beskattas med 30 procent.