Samhälle Krönika
Journal över ett regionhaveri
Ännu en journalsystemsskandal har briserat. Joakim Broman betraktar skeppet Vasas förlisning ännu en gång och funderar över varför offentliga IT-upphandlingar så ofta går snett.
Min kollega Rutger Brattström, som tidigare jobbat som ingenjör, berättade nyligen för mig att ett branschkrav som ställs på manöverdon för lastbilskranar är att det, som allra mest, ska ta en halv sekund att slå på systemet. Tar det längre tid än så finns annars risken att kranförarna tycker att det går för långsamt och att de låter krankontrollen vara påslagen när de klättrar med den på magen. Systemet kan då lätt fastna i exempelvis en stege och styra kranen på ett sätt som orsakar en olycka. De flesta av de tillbud och olyckor som sker med sådana kranar beror på den typen av handhavandefel, och därför har man medvetet jobbat med svarstiderna. Om det tar tid att göra rätt blir det lätt fel.
Jag kommer att tänka på det när jag tittar på Uppdrag Gransknings reportage om vårdens journalsystem. En läkare i Dalarna berättar om ett hjärtstopp som inträffar på ett av sjukhusen, och där vårdpersonalen inte lyckas komma in i journalsystemet Cambio Cosmic i tid. De kan då inte se patientens vårdhistorik eller läkemedel, utan tvingas gissa sig till hur de ska agera. Patienten avled. Som läkaren konstaterar i programmet går det naturligtvis inte att veta om det hade skett ändå, men att man måste ställa frågan om journalsystemet bidrog till dödsfallet är allvarligt nog.
Någon branschstandard för hur snabbt en journal ska kunna tas fram finns uppenbarligen inte. Tvärtom vittnar många läkare och sjuksköterskor om otaliga klick för att ta sig fram till rätt plats i systemet. Flera uppskattar att 20–30 procent av arbetstiden går till att hantera dåligt utformade gränssnitt. Vilket på det stora hela troligen är ännu allvarligare än att en journal i en akut situation inte går att ta fram. När vårdpersonal inte kan arbeta effektivt byggs vårdköer på, och i slutändan kommer det att betyda att vissa inte får vård i tid utan avlider i kön. Att det är ett ohyggligt slöseri med både högutbildad personals arbetstid och skattepengar behöver kanske inte sägas men jag gör det ändå.
När vårdpersonal inte kan arbeta effektivt byggs vårdköer på, och i slutändan kommer det att betyda att vissa inte får vård i tid utan avlider i kön.
Att det ser ut så här kommer knappast som en överraskning för någon. 2025 års stora följetong var införandet av det kritiserade Millennium-systemet i Västra Götalandsregionen, ett projekt som till slut avbröts av regionpolitiker under hösten. Redan för fem år sedan skrev jag om att det snarare verkar vara regel än undantag att införande av nya journalsystem skapar enorma problem i vården. ”Bygg inte skeppet Vasa en gång till!” skrev läkare exempelvis 2012 för att försöka förmå Värmlands landsting att inte införa det aktuella systemet Cambio Cosmic 2012. I SVT:s reportage framgår att problem som dokumenterades av Uppdrag Granskning redan för 20 år sedan fortfarande finns kvar.
Varför misslyckas offentlig sektor så ofta vid IT-upphandlingar? Frågan har ställts många gånger men verkar sällan leda till någon rannsakning eller något ansvarsutkrävande. Gamla och illa fungerande system köps in gång på gång, trots varningar och problem som inte åtgärdats efter åtskilliga år. Och inte ens när man bygger nytt går det rätt. Miljardfiaskot Skolplattformen i Stockholm fick till slut skrotas, och projektet Vink/Invit som skulle slå ihop en lång rad mjukvaror och system på Nya Karolinska fick läggas ned efter flera år och många hundra miljoner kronor. Det är värt att påminna om att även Transportstyrelseskandalen ytterst bottnade i bristande IT-kompetens.
Samtidigt finns det goda undantag. Försäkringskassan har kanske inte lika komplicerad verksamhet som en sjukvårdsregion men har uppenbarligen åtminstone lyckats bygga välfungerande e-tjänster, vilket är mer än man kan säga om många andra myndigheter. Skatteverket har under mycket lång tid byggt och förvaltat en relativt komplex IT-miljö som också innehåller en del mer avancerade e-tjänster. Att den digitala deklarationen och andra kontaktytor med myndigheten fungerar så bra är troligen en viktig förklaring till att Skatteverket ligger i topp i förtroende år efter år, trots att det finns gott om skäl att kritisera myndigheten.
Men kompetensen verkar inte fortplantas eller spridas. De delar av offentlig sektor som är sämre på IT klarar inte av att vända utvecklingen, utan tycks snarare växa fast i föråldrad infrastruktur – som Kronofogden, som år 2020 fortfarande inte hade lyckats fasa ut programvara från 1970-talet.
De delar av offentlig sektor som är sämre på IT klarar inte av att vända utvecklingen, utan tycks snarare växa fast i föråldrad infrastruktur.
Upphandlingen som skildras i SVT grundar sig att nio regioner gått ihop för att köpa ett journalsystem. Det är i sig en vällovlig ambition. Sverige är ett för litet land för att varje region ska ha sina egna system. Samarbete och samordning behövs. Men när nio regioner går ihop om ett system blir det förstås desto viktigare att upphandlingen lyckas, eftersom konsekvenserna av minskad patientsäkerhet, förlorad effektivitet och ökade kostnader multipliceras. Och här kvarstår många oklarheter trots upprepade frågor från Uppdrag Granskning.
Den mest graverande är denna: varför ändrade upphandlingsgruppen de poäng som de fem expertgrupperna – med uttalad kompetens inom IT och vård – hade satt på Cambio Cosmic? Exempelvis vad gäller upphandlingskriterierna ”Mobilitet” och ”Integration” (koppling till andra system) hade expertgrupperna gett två poäng, som sedan höjdes till fem av upphandlingsgruppen, utan att ändringarna motiverades eller dokumenterades. Kritik mot systemet ströks och ersattes med beröm. Totalt 11 poänghöjningar genomfördes vad gäller Cosmic, medan den främsta konkurrenten fick två poängsänkningar och två höjningar.
Urban Petrén, IT-direktör i Region Sörmland och del av upphandlingsgruppen, svarar att det handlar om en ”kvalitetssäkring”, där poängsättningen ska stämma överens med underlaget i anbudet. Ska man förstå det som att leverantörens egen uppfattning om produktens förträfflighet väger tyngre än fem expertgruppers utlåtanden? Är det viktigare att inte trampa någon på tårna än att få ett system som svarar mot de krav man ställt?
”Patienten felaktigt markerad som avliden”, var ett av de mer morbida misstagen som rapporterades in när Uppdrag Granskning granskade Cambio Cosmic 2006. 20 år senare är det lätt att tro att inget alls har hänt på IT-fronten. ”Upphandlingen felaktigt markerad som framgångsrik” får bli felkoden. Räkna med att den kommer igen.