Krönikor Krönika
Nu väntar månader i gråzonen mellan krig och fred
Sveriges och Finlands öde är återigen sammanlänkat i en gemensam Nato-ansökan. Nu väntar veckor eller månader av yttre hot i gränslandet mellan krig och fred, skriver Linnea Hylén.
Den 15 maj 2022 kommer att gå till historieböckerna. Socialdemokraterna meddelade under söndagskvällen beslutet att ställa sig bakom en svensk Nato-ansökan. Statsminister Magdalena Andersson talade med trygg röst om hur Socialdemokraterna svängt i frågan. Orsakerna var flera, men den viktigaste är att det finns ett före och efter 24 februari 2022.
Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina är inte ett isolerat krig. Den är ett direkt angrepp på den europeiska säkerhetsordningen. Socialdemokraternas budskap om att Sveriges militära alliansfrihet inte längre bedöms tjäna Sverige väl är i sig historiskt. Alliansfriheten har enligt statsministern gjort det fram till nu, men inte längre. Vän av ordning kan fundera över om den militära alliansfriheten någonsin tjänat oss väl. Förutom i tider av fred, när skulle alliansfriheten annars fungera som bäst om inte i den värsta av stunder?
När kriget var ett faktum visade sig den militära alliansfriheten vara mycket skör.
När kriget var ett faktum i Europa visade sig den militära alliansfriheten vara mycket skör. Sverige liksom Finland står hittills militärt ensamma intill vår auktoritära granne Ryssland. Det är ett obekvämt läge som varken Sverige eller Finland klarar av att hantera på egen hand om läget skulle förvärras avsevärt.
Trots att Finland har en starkare försvarsförmåga än Sverige finns det inte mycket som talar för att Sverige och Finland ensamma skulle kunna försvara sig mot ett ryskt angrepp, åtminstone i den grad som krävs för att vara på den säkra sidan. Ett svenskt-finskt försvarsförbund skulle således inte kunna ersätta eller mäta sig med den kraft som krävs och erbjuds av Nato.
Ensam är inte stark, vilket både Stockholm och Helsingfors insett efter den 24 februari. Om säkerheten ska garanteras i Norden finns inget annat alternativ – Nato är den enda vägen för att säkra våra intressen.
Visserligen är det enkelt att vara efterklok, men det går inte att säga att varningstecknen inte funnits före 24 februari. Varningstecknen om den ryska aggressionen har, oavsett vad de före detta Natokritikerna hävdat, funnits under mer än ett decennium. Sverige hade otvivelaktigt varit tryggare om vi hade gått med i Nato redan efter Krim illegalt annekterades 2014, eller när Ryssland angrep Georgien 2008. Om Natoansökan hade lämnats in tidigare hade vi inte behövt möta den osäkra tid som nu väntar till och med den dag vår Natoansökan godkänns.
Vägen mot Natomedlemskapet är emellertid inte avklarad bara för att ansökan har lämnats in. Ansökningsprocessen kommer dels kantas av interna konflikter inom Nato, dels av de yttre påverkansförsök som förväntas riktas mot både Sverige och Finland.
Turkiets kritik mot det svensk-finska medlemskapet är ett exempel på hinder som kan sätta käppar i hjulet. I värsta fall kan ansökningsförfarandet förlängas eller till och med förhalas av Turkiets opportunistiske ledare. Den svensk-finska medlemskapsansökan är onekligen ett ypperligt tillfälle för Turkiet att utnyttja sitt veto för att tillskansa sig fördelar.
Fortsättningsvis kommer Ryssland och andra auktoritära stater ta tillfället i akt att försöka splittra vårt demokratiska samhälle och så oro bland befolkningen. Utvecklingen med aktiva påverkanskampanjer och subversion är inte ny, men situationen har höjt insatserna för alla parter.
Kreml har alla skäl att smutskasta politiker och opinionsbildare som står bakom Nato
Oavsett vad som händer under ansökningsprocessen finns det mycket som talar för att framför allt Ryssland kommer genomföra olika former av påverkansoperationer för att misskreditera nyckelspelarna bakom Natobeslutet, särskilt inom regeringen. Kreml har tyvärr alla skäl till att försöka smutskasta politikerna och opinionsbildarna bakom vändningen.
Ryssland har trots tidigare enträgna försök misslyckats med att hålla Sverige och Finland utanför Nato. Nu när ansökan har lämnats in finns få alternativ kvar att utnyttja, förutom att försöka misskreditera processen genom att sätta bilden av den som odemokratisk. I förlängningen skulle sådana riktade påverkanskampanjer syfta till att i allmänhet undergräva svenskt politiskt beslutsfattande, och i synnerhet skapa misstro till Nato-beslutets legitimitet.
Läs också:
Precis som statsministern tydliggjorde under söndagens presskonferens ökar nu risken för cyberangrepp, kränkningar och olika former av hybridmedel riktade mot Sverige och dess invånare. Visserligen nämndes inte gråzonsproblematiken uttryckligen, vilket är där ett land befinner sig när det varken är fred eller krig, utan någonstans däremellan. Sabotage, omfattande underrättelseinhämtning, desinformation och spioneri är några exempel på verktyg som används i en gråzonssituation – antingen i det öppna eller dolda.
Sverige har under flera år utsatts för flera påverkansoperationer från Ryssland och andra auktoritära stater, men förutsättningarna har förändrats sedan den 15 maj. Om Sverige tidigare befann sig i utkanten av gråzonen seglar vi nu djupare in i dimman. Väderprognosen för Östersjöområdet förväntas därför fortsatt vara ostadig med allt grumligare sikt.
Hoten i gråzonen är högst verkliga
En i sammanhanget ”glädjande” nyhet är att Ryssland inte bedömer att ett svensk-finskt Natomedlemskap skulle vara ett ”existentiellt hot” mot Moskva. Kreml har tidigare meddelat att de kan tänka sig att använda kärnvapen om det finns ett så kallat existentiellt hot. Sverige och Finland behöver således inte oroa sig för kärnvapen, men konflikt och krig kan som bekant föras med andra medel än det värsta tänkbara. Det finns inget egenvärde i att nyttja sina värsta verktyg när önskvärd effekt kan uppnås på enklare och billigare sätt.
Visserligen kan vi inte utesluta ett väpnat angrepp mot Sverige, men det finns ingen direkt anledning att oroa sig för kärnvapen när andra mycket mer reella hot riktas mot oss i detta nu. Hoten i gråzonen är högst verkliga och Sverige gör bäst i att förbereda sig inför detta tillsammans med Finland.