Samhälle Krönika
Arbetslinje i teorin – bidrag i verkligheten
Socialdemokraterna säger att de delar ambitionen med regeringens bidragstak. Men skulle de verkligen hålla den strama bidragslinjen om de kom till makten? Svaret på frågan finns redan – i Växjö. Det konstaterar Per Gudmundson.
Regeringens förslag på bidragstak är en stor förändring. Men det är inte någon ny uppfinning. Redan 2012 började Växjö kommun med aktivitetskrav för ekonomiskt bistånd. 2015 utvecklades modellen. Mottagaren skulle på heltid delta i utbildning och vara tillgänglig för arbetsmarknaden för att kunna få socialbidrag. Ansvaret vilade inte helt på individen. Kommunen skulle samtidigt erbjuda personlig vägledning, skräddarsydda arbetsmarknadsåtgärder och vuxenutbildningar.
Arbetssättet var inte helt unikt. Ungefär samma metoder växte fram i några andra – moderatledda – kommuner samtidigt. I Solna knackade man på hemma hos bidragstagarna för att kolla att allt stod rätt till, samtidigt som man knöt ihop socialförvaltningen och näringslivskontoret för att få fram praktikplatser och jobb. I Sundbyberg inrättade man en särskild kontrollfunktion mot felaktiga utbetalningar och ställde krav på daglig kommunal aktivitet.
I kommunpolitiken kan man lära sig mycket av varandra. Det talas än i dag i hela landet om Solnamodellen. Om Växjölöftet.
I Växjö styrde Alliansen, ledd av Moderaterna. Från 2014 tillsammans med Miljöpartiet. Ambitionen var att ställa hårdast krav i hela landet.
Under en lång följd av år pressades bidragsberoendet neråt i Växjö.
“Vi i det blågröna styret i Växjö är öppna med att vi vill ha Sveriges mest restriktiva riktlinjer för försörjningsstödet”, skröt Oliver Rosengren, tidigare kommunalråd i Växjö och nu riksdagsledamot för Moderaterna, i en intervju i Smedjan.
Under en lång följd av år pressades också bidragsberoendet neråt i Växjö. Månad efter månad blev resultaten bättre och bättre. Deltagandet i SFI ökade. Yrkesvux formligen exploderade.
I början av 2014 (det är så långt bak månadsstatistiken sträcker sig) mottog över 1 600 hushåll ekonomiskt bistånd. I september 2022 var de knappt 1 100. Genom att ställa krav lyckades Växjö alltså råda bot på en tredjedel av bidragsberoendet.
***
Att kravpolitik ger resultat bör egentligen inte förvåna. Konceptet var redan både beprövat och världsberömt.
Dåvarande presidenten Bill Clinton vände upp och ner på den amerikanska synen på welfare. 1996 genomdrev han ”The Personal Responsibility and Work Opportunity Reconciliation Act”. Bidrag skulle inte längre betraktas som en rättighet. Nu ställdes krav på att söka jobb. Bidragen fick en bortre tidsgräns.
Clinton var en vänsterman. Men lagförslaget kom egentligen från den amerikanska högern, som hade kampanjat på löftet att införa bidragstak. Det republikanska partiet hade i sin tur fått tankegodset från den konservative socialforskaren Charles Murray. Hans bok Losing Ground (1984) hade visat att socialbidragen hade inlåsningseffekter som särskilt höll kvar den svarta delen av befolkningen i fattigdom.
Bidragsreformen var ett modigt steg av Bill Clinton. Upphovsmannen, Charles Murray, hade dessutom hunnit bli världens kanske mest kontroversielle statsvetare, genom att ägna en hel bok, The Bell Curve (1994), åt att beskriva samhälleliga följder av uppmätta IQ-skillnader på gruppnivå. Clinton fick ett internt uppror på halsen. Politiska tjänstemän hoppade av. Kritikerna menade att bidragstaket skulle driva fattiga kvinnor från hemmen ut på gatan.
Clintons bidragsreform har kallats den största politiska förbättringen av fattigas livsvillkor någonsin i USA.
Men kravpolitiken gav resultat. Reformen har kallats den största politiska förbättringen av fattigas livsvillkor någonsin i USA. Arbetskraftsdeltagandet ökade. Jobbinkomsterna steg. Barnfattigdomen minskade. Fattigdomen bland svarta hushåll sjönk lägre än någonsin.
Clinton hade hjälp av att den ekonomiska konjunkturen var strålande. Tillväxten pumpade ut nya jobbtillfällen. Men det förtar inte kraften i den politiska förändringen. Bidragstak botar fattigdom. Tydliga krav hjälper svaga att resa sig.
***
Det är ingen slump att socialförsäkringsministern i Ulf Kristersson regering heter Anna Tenje. Hon är född i Värnamo och flyttade till Växjö efter gymnasiet. Hon var kommunstyrelsens ordförande från 2017 tills hon blev statsråd hösten 2022. Under hennes år som kommunalråd i Växjö reducerades bidragsberoendet med en femtedel.
Onsdagen den 17 september presenterade hon regeringens förslag till bidragstak och aktivitetskrav. Reformerna börjar införas i och med höstbudgeten. Många chockades av de siffror hon visade på presskonferensen: en familj som har fem barn och där ingen av familjerna jobbar kan få 46 500 kronor skattefritt varje månad i socialbidrag. Kunde det verkligen gälla särskilt många familjer? Jo, Socialstyrelsens statistik är obarmhärtigt tydlig. Det finns ungefär 3 000 familjer med fler än fyra barn som får försörjningsstöd. Det är lika många människor som det bor i en vanlig landsbygdskommun. Cirka 95 procent är utlandsfödda.
“Vårt svar på detta är att få folk i arbete. Det måste löna sig bättre att gå från bidrag till arbete. Samhället som stort måste sätta större krav”, sade Anna Tenje på presskonferensen.
”Detta är ingen bidragsreform utan en fattigdomsreform”, hette det från Miljöpartiet.
Kritiken lät inte vänta på sig.
”Detta är ingen bidragsreform utan en fattigdomsreform”, hette det från Miljöpartiet. ”Man sparkar ut barn i barnfattigdom”, menade Vänsterpartiet.
Det ska tilläggas att det finns tämligen god grund att stå på för den som vill angripa regeringens planer. Den danska socialbidragsreformen för flyktingar 2002 ledde visserligen till att invandringen minskade, men också till både ökad ungdomsbrottslighet och sänkta skolresultat.
Men från Socialdemokraterna var tongångarna ändå tämligen milda. Anders Ygeman, talesperson i socialförsäkringsfrågor, lät meddela att man ”delar ambitionen” att få folk i arbete och att förslagen ska ”analyseras” innan partiet avgör sin inställning.
***
Under hela den gångna mandatperioden, men särskilt inför valet 2026, har Socialdemokraterna närmat sig regeringen i en rad känsliga frågor. När denna artikel skrivs har partiet precis tillkännagivit att man tänker stödja regeringens förslag om att hyra fängelseplatser utomlands. Innan dess har Socialdemokraterna öppnat för statlig finansiering av kärnkraft. Man har accepterat en halvering av matmomsen. Tidigare har S också svängt om anonyma vittnen och visitationszoner.
Valtaktiskt innebär det att Socialdemokraterna slipar ner konfliktytorna. Partiet vill undvika strid i frågor där det finns stor risk att förlora sympatisörer till högerblocket.
I stället anstränger sig Socialdemokraterna för att ge sken av att en regering under Magdalena Andersson skulle upprätthålla högerns tuffa politik inom invandring, brottsbekämpning och bidragsberoende.
Ingen valtaktik i världen kan dölja att det finns reella skillnader mellan hur de politiska blocken agerar när de styr.
Men ingen valtaktik i världen kan dölja att det finns reella skillnader mellan hur de politiska blocken agerar när de styr.
I Växjö förlorade det moderatledda blågröna styret makten i valet 2022. Nu leds kommunen av Socialdemokraterna i koalition med Vänsterpartiet och Miljöpartiet.
Vid maktskiftet i september 2022 hade antalet bidragstagare sjunkit i mer eller mindre ett decennium i sträck. Växjö hade kommit ner till knappa 1 100 socialbidragshushåll.
Efter bara ett par år av S-lett rödgrönt styre har antalet bidragshushåll ökat till nära 1 400. Bidragsberoendet har växt med över en fjärdedel.
Kommunens revisorer beställde i vintras en genomlysning av hur kommunen skötte aktiveringen av unga med försörjningsstöd. Rapporten var klar i början av året. Den externa granskaren KPMG fann att heltidskravet hade avskaffats, helt utan vare sig debatt eller beslut.
Om de rödgröna får fortsätta att styra, och luckra upp systemet i samma takt som hittills, så kommer alla landvinningar från 2012 och framåt vara borta innan nästa mandatperiod är slut.
Så ser Socialdemokraternas ”strama” bidragspolitik ut i verkligheten.