Idéer Krönika
Moderaterna och svenskheten
Behovet av att definiera det svenska är just nu stort, inte minst inom Moderaterna. Men den nationalistiska trenden är ett vanskligt underlag för ett i grunden utåtblickande parti. Det skriver PM Nilsson inför M-stämman som inleds i Västerås i dag.

Vi kan ta lövsångaren som exempel, den är ju så symbolisk. Varje vår, i slutet av april, flyger runt tio miljoner lövsångare in i Sverige. Hanarna kommer först och skapar revir och fyller lövskogen med sin vackra och fallande sång. Efter två veckor kommer honorna, lyssnar av läget och slår till. Sen kommer ungarna och en hektisk jakt på insekter och spindlar. I slutet av sommaren när ljuset faller snett och blekt flyger den tillbaka till sina vinterkvarter i Centralafrika.
Lövsångarens idé om sitt liv är att maximera norra halvklotets explosion av sommarljus och därmed liv och mat. Från den skandinaviska halvön hela vägen över Ryssland och bort till Berings sund häckar den och drar sig sedan ner mot skogarna på den afrikanska högplatån.
Ingen annan fågel definierar svensk försommar som lövsångaren, den sätter toner på vemodet och förgängligheten och det veka juniljuset som Anders Zorn blev specialist på att fånga i färg. Men är den svensk? Den är helt klart en del av Sverige och är vår vanligaste fågel. Den är svensk i sin reproduktion och sång, men den tillbringar större delen av sitt liv i Afrika. I Tanzania hör dock ingen lövsångaren sjunga, där tänker den på annat.
Sverige har sin dominerande religion från Mellanöstern, sin kyrka från Sachsen, sin kungafamilj från Frankrike och det stora partiets tänkande har sina rötter hos en tysk ung jurist som av politiska skäl tvingades fly först till Paris, sedan Bryssel och till slut till London. Arbetarrörelsen seglade in från Tyskland, landsteg i Malmö och missionerade upp genom landet. Det var knappt att den klarade sig igenom Västerbottens våld och religiösa pietism. PO Enquist har skrivit en lysande roman om hur det gick till, han är en storsäljare i Tyskland, där övervintrar för övrigt en annan typisk svensk – bofinken, om den nu inte stannar i Skåne.
Men idéer och värden i Sverige är i nästan varje avseende en del av mönster som likt lövsångaren sträcker sig över större geografier.
Samtidigt är det klart att Sverige också har en nationellt präglad kultur med ett språk, litteratur, politik, sedvänjor och sociala mönster som från tid till annan dominerar på landmassan mellan Skanderna och Östersjön. Att förneka det, som var en vanlig idé under det tidiga 2000-talet, är att förminska och förringa det svenska. Men idéer och värden i Sverige är i nästan varje avseende en del av mönster som likt lövsångaren sträcker sig över större geografier.
Vi kan ju också ta Moderaterna som exempel, de är ganska lika lövsångarna, dock orienterade västerut och inte söderut. Från att ha varit en del av en europeisk konservativ reaktion på våldsamheterna under franska revolutionen orienterade sig Moderaterna alltmer mot det anglosaxiska. Inget annat parti, vid sidan av S, har varit så öppet för idéer från England och USA. Marknadsekonomins triumf i Sverige hade aldrig hänt utan fasta stödjepunkter på amerikanska universitet, nydanande partiledare som Gösta Bohman och Carl Bildt hade röststöd i en rik amerikansk politisk litteratur och när muren välte i Berlin var världen deras. Ständigt detta Tyskland – där övervintrar för övrigt den fjällgås som Nils Holgersson flög med under sin resa genom Sverige.
När svenskarna nu möter folk från Mellanöstern och Afrika i sin av brittiska lågtryck plågade vardag känner många behov av att definiera svenska värderingar. Det är i grunden inte så konstigt och det kan vara bra att förtydliga ett knippe värden som är starka här och just nu, som att barn har långtgående rättigheter och att män och kvinnor har exakt samma rättigheter. Men det är samtidigt bra att veta att dessa idéer inte har varit självklara här, att de växte fram under ideologisk strid, att svenskarna har varit urusla på att försvara dem när nya hot dyker upp, att det var ett antal modiga kvinnor med rötter i Kurdistan som slogs mot en värderelativism som främst grasserade på litteraturvetenskapliga seminarier i Paris och som under en period dominerade tänkandet i Sverige. Utan Nalin Baksi och Sakine Madon hade svensk jämställdhet gjort en farlig reträtt.
Utan Nalin Baksi och Sakine Madon hade svensk jämställdhet gjort en farlig reträtt.
Som politiskt projekt och särskilt för ett så utåtblickande parti som Moderaterna, är svenskheten ett vanskligt underlag. Att slåss för frihetliga värderingar ger en riktning, men vilka värderingar som ska dominera i Sverige är ständigt uppe för diskussion och alltid en del i en bred internationell debatt.
Nynationalismen är också en internationell trend. SD:s husfilosof, den milde Roger Scruton, var en brittisk intellektuell och hans känsla för hembygden och den levda erfarenheten väcker igenkänning världen över. Han tänker som mina kompisar i den östblekingska skärgården som fortfarande efter alla dessa år har koll på bottenvegetationen i Tromtösundaviken och som känner en djup mening i att vara just på den platsen där bokarna sträcker sig ut över vattnet och vitsipporna äger marken om våren.
Vitsippan, länge Kristdemokraternas partisymbol, är en distinkt europeisk blomma och växer från Uralbergen och hela vägen till Atlantkusten. På kartan ser dess utbredning ut som den återkommande fantasin om det europeiska riket. Till det har folken i Skandinavien ofta varit skeptiska men just nu är idén om ett gemensamt europeiskt öde starkt. I Moskva håller man inte med, de har också vitsippor, men tänker sig att makten ska flöda i motsatt riktning, vilket vi i det gamla Västrom inte kan acceptera. Om detta vann Moderaterna en viktig idéstrid 2022. De kämpade i decennier men plötsligt är idén om kollektiv säkerhet ett svenskt kärnvärde.
Västerås prakt och rikedom kommer för övrigt från det stora elektrifieringsprojektet under förra sekelskiftet. Efter en resa i England och Tyskland övertygades grosshandlaren Arvid Fredholm om att det inte finns någon annan väg framåt än elektrisk belysning. Han hade pluggat i Rostock, hans mamma var britt. Han startade Asea.
Det kanske främsta skälet till att se sin egen nation i lövsångarens blick är att allt blir roligare, mer levande, nyfiket, föränderligt och mer sant.