Föredrar väljarna högre a-kassa eller lägre arbetslöshet?

Sammanfattning

• Regeringen har höjt a-kassan. Höjd a-kassa leder till högre arbetslöshet. Riksdagens utredningstjänst bedömer att det kommer innebära 38 000 fler personer i arbetslöshet.
• Axiom Insight har för Timbros räkning frågat befolkningen vad man föredrar: högre a-kassa och högre arbetslöshet, eller lägre a-kassa och lägre arbetslöshet.
• 67 procent av befolkningen föredrar en a-kassa på 20 000 kronor och lägre arbetslöshet; bara 33 procent vill hellre ha a-kassa på 26 400 kronor och högre arbetslöshet.
• En majoritet vill hellre ha lägre a-kassa och lägre arbetslöshet i samtliga grupper. Oavsett partisympatier, kön, ålder, yrke, eller andra nedbrytningar, är det är klar majoritet i varje grupp som vill se lägre arbetslöshet och lägre a-kassa.

Bakgrund

Till följd av coronapandemin införde regeringen flera olika kris­åtgärder. En av dem var en tillfällig höjning av a-kassan. Till en början höjdes både takbeloppet och grundbeloppet från dag 0 till 100. Höjningen innebar att det högsta beloppet en person kan få ut av a-kassan steg från 20 020 kronor till 26 400 kronor per månad. Senare beslutade även regeringen att höja takbeloppet för dag 101–300 från 16 720 kronor till 22 000 kronor per månad. I ursprungsförslaget skulle samt­liga förändringar sluta gälla från och den 3 januari 2021. I budgetpropositionen för 2021 förlängde regeringen dock de till­fälliga höjningarna två år till och med 2022 (Reger­ingen 2020).

Riksdagens utredningstjänst (RUT) beräknar i en underlags­rapport hur ett permanentade av de tillfälliga höjning­arna skulle påverka arbetslösheten. De konsta­terar att när ersätt­nings­­graden förändras anpassar sig arbetsmarknaden till en ny jämvikt, där lönerna, företagens anställnings­bete­ende och vilja att skapa nya jobb anpassas. RUT utgår ifrån en elasticitet där en procentenhets förändring i ersättnings­graden förändrar arbetslösheten med 0,12 procentenheter. Elasticiteten är en kvasielasticitet som tagits fram av finans­departe­mentet (Finansdepartementet 2011). RUT skriver att det är möjligt att kvasielasticiteten är under­skattad och för­ändrad ersättningsgrad har större effekt på arbets­­lös­heten (Riksdagens utredningstjänst 2020).

RUT menar att samtliga tillfälliga höjningar av a-kassan skulle ge en genomsnittligt högre ersättningsgrad på 5,75 procent­­enheter. Det innebär en höjd jämviktsarbetslöshet på 0,69 procentenheter, motsvarande ungefär 38 000 fler arbetslösa. 

Tidigare forskning bekräftar RUT:s bedömning att ersätt­nings­­­­graden i a-kassan påverkar arbets­lösheten. I en littera­tur­­studie som granskar 28 olika studier visar 24 statistiskt signifikanta resultat att högre a-kassa ger högre arbetslöshet. De övriga fyra visar samma effekt men utan statistisk signifikans (Andersen, Svarer & Majlund Velin 2015). Intresseorganisationen Sveriges A-kassor har i flera rapporter konstaterat att högre a-kassa ger högre arbetslöshet (Bengtsson & Hegelund 2018; Harbo Hansen, Malmberg & Marthin 2013). Vissa studier (t.ex. Fredriksson & Söderström 2008) kommer också fram till betydligt högre elasticiteter än vad RUT räknar med, så det finns skäl att misstänka ännu större effekt – något även RUT konstaterar.

Undersökningen

På uppdrag av Timbro har opinionsinstitutet Axiom Insight genomfört en opinions­­undersökning där de frågat befolk­ningen om de föredrar den äldre nivån på a-kassan eller den nya, högre, nivån med de effekter Riksdagens utrednings­tjänst bedömer att det får för arbetslösheten. Frågan lyder:

Förra året höjdes högsta nivån som personer kan få ut i A-kassan från ca 20 000 kr till 26 400 kr per månad. Riks­dagens utredningstjänst bedömer att ökningen av A-kassan leder till att arbetslösheten ökar med 38 000 personer.  

Om du var tvungen att bestämma, vad av följande två alter­nativ anser du att Sverige bör prioritera? 26 400 kr i A-kassan och fler arbetslösa eller 20 000 kr i A-kassan och färre arbetslösa.

1 495 personer i en representativ webbaserad panel svarade på opinions­under­sök­ningen mellan 8 och 27 juli 2021.

Resultatet visar att 67 procent vill hellre ha lägre a-kassa och färre arbetslösa och 33 procent vill ha högre a-kassa och fler arbetslösa. 

Figurerna i rapporten visar de huvudsakliga resultaten. De fullständiga resultaten redovisas i tabellerna.

Figur 1. Befolkningen

Figur 2. Kön

Figur 3. Ålder

Figur 4. Partitillhörighet

Figur 5. Utbildningsnivå

Figur 6. Sysselsättning

Figur 7. Facktillhörighet

Figur 8. Boendeort

Referenser

Andersen, Torben M.; Svarer, Michael & Majlund Velin, Rune (2015). ”Litteraturreview af effekter af indretning af arbejdsløshedsunderstøttelsessystemer”. Beskæftighets­ministeriet.

Bengtsson, Ragnar & Hegelund, Erik (2018). ”Arbetslöshets­ersätt­ning och arbetslöshet: Förväntade effekter av reger­ingens politik”. Sveriges A-kassor.

Finansdepartementet (2011). ”Hur ska utvecklingen av arbetsmarknadens funktionssätt bedömas?”.

Fredriksson, Peter & Söderström, Martin (2008). ”Vilken effekt har arbetslöshetsersättningen på regional arbets­löshet?”, IFAU 2008:12.

Harbo Hansen, Niels-Jakob; Malmberg, Hannes & Marthin, Georg (2013). ”Taket i a-kassan och sysselsättningen: Vad kan man säga?”. Sveriges A-kassor.

Regeringen (2020). ”Budgetpropositionen för 2021”. Prop. 2020/21:1.

Riksdagens utredningstjänst (2020). ”Ersättningsnivåer i arbetslöshetsförsäkringen”. RUT 2020:611.