Du använder en utdaterad webbläsare som inte längre stöds. Vänligen uppgradera din webbläsare för en bättre upplevelse av timbro.se

Smedjan

Postkoloniala forskare ger en falsk bild av förorten

Det har länge funnits en obenägenhet att lyssna på människor i förorten. Anledningen står till stor del att finna i den postkoloniala forskning där man tagit på sig rollen av att föra de förtrycktas talan.

Att ifrågasätta auktoriteter är inte att hota demokratin

Under ett halvt sekel har kritik mot auktoriteter beskrivits som ett arbete i demokratins tjänst. När DN-journalisten Nathan Shachar kritiserade den postkoloniale professorn Edward Said liknades han däremot vid Viktor Orbán. När forna auktoriteter bytts ut mot nya har det plötsligt blivit ett hot mot demokratin att på vetenskaplig grund ifrågasätta auktoriteter.

Det vildas lockelse

Det uppskattas att det fortfarande finns ett hundratal små folkgrupper på vår jord som aldrig haft kontakt med yttervärlden. En del vill upplysa dem om civilisationens eller religionens välsignelser, medan andra själva skulle vilja ansluta sig till det enkla stenålderslivet. Gemensamt är att man har svårt att förutse de tragedier som nästan alltid blir resultatet av kontaktförsök.

Den blinda kulturrelativismen

Varje gång jag kommer hem från en reportageresa till Mellanöstern eller Afrika slås jag av hur skönt det är att vara medborgare i en västerländsk rättsstat med alla de friheter det innebär. Den som påpekar att det finns kvalitativa skillnader mellan olika kulturer anklagas ofta för att se den så kallade tredje världen med en ”kolonial blick”, men för att påstå att alla kulturer är lika bra måste man däremot vara blind, skriver Bengt G. Nilsson.

I SSU vann normkritiken över de demokratiska normerna

Man kan inte samtidigt upprätthålla normer för vilka åsikter som är acceptabla att yttra, och driva en normkritisk agenda. I sin ovilja att göra det första har SSU och socialdemokratin hoppats att den som yttrar sig nedsättande om exempelvis HBTQ-personer eller judar av sig själv ska anpassa sig till majoriteten och byta åsikt. Men så fungerar det inte.

SSU måste göra upp med extremismen

SSU i Skåne har tagits över av en aggressiv falang som bland annat sprider homofoba åsikter. Det sätter fingret på ett problem med den postkoloniala, intersektionella vänstern: Om man uppfattar vissa grupper som offer för ett kolonialt arv, blir det i sin tur problematiskt att som representant för majoritetssamhället rikta kritik mot dem. Det ger upphov till en undfallenhet som kan orsaka stora problem för socialdemokratin.

Motmedel mot postkolonial blindhet

Fredrik Segerfeldts bok om kolonialism är ett upplysningsverk med välbehövlig fakta om mänsklighetens värsta illdåd. Efter en lång redogörelse för en rad missförstånd beträffande den europeiska imperialismen lämnas dock läsaren vind för våg att dra sina slutsatser. En bok med ansatser till att ge läsaren fördjupad globalhistorisk insikt bör ta ett tydligare ställningstagande än så.

Postkolonial pamflett utan verklighetskontakt

America Vera-Zavala fortsätter att omvandla Kungliga Dramatiska Teatern till ett forum för postkolonial seminarieverksamhet. I den nya föreställningen får publiken lära sig att om det inte vore för islamofobi, så skulle Tensta framstå som den vackraste orten på jorden.

Från slaveri till burkini

Vad skall vi frukta mest, extremhögern eller jihadisterna? Den muslimska invandringsvågen ställer Europa inför val och beslut som får långtgående konsekvenser. I en ny bok skildras hur dagens europeiska politiker och debattörer famlar i historiens mörker för att finna argument för just sin linje i migrationsdebatten.