Politiker eller rörelsebyråkrat?
I decennier har svenska regeringar missbrukat sin makt att utnämna tjänstemän. Regeringen Löfven är inget undantag. Den svenska rättsstaten har ett skriande behov av att göra upp med ett system…
I decennier har svenska regeringar missbrukat sin makt att utnämna tjänstemän. Regeringen Löfven är inget undantag. Den svenska rättsstaten har ett skriande behov av att göra upp med ett system…
Statsminister Stefan Löfven må sakna politisk erfarenhet, men det ursäktar inte hans påståenden att parlamentarism innebär att alla partier är skyldiga att genomföra regeringens politik, eller att riksdagen måste ha förtroende för regeringen. Riksdagen är överställd regeringen på alla sätt och vis.
Smedjans redaktörer Lars Anders Johansson och Blanche Jarn är tillbaka från Bokmässan i Göteborg och firar kanelbullens dag, till åminnelse av kampen mot löntagarfonderna.
Stefan Löfven borde inte ha kunnat bli varken partiledare eller statsminister. Slumpen gjorde att han blev både och. Denna märkliga kombination av sammanträffanden har bidragit till en av de mest dysfunktionella mandatperioderna i Sveriges demokratiska historia.
Inom både socialdemokratin och inom Svenska kyrkan tycks ledande företrädare ha svårt att acceptera den åtskillnad mellan kyrka och stat som formellt ägde rum för sjutton år sedan. När Stefan Löfven som statsminister börjar uttala sig om kyrkans inre angelägenheter blir det pinsamt tydligt att separationen inte sjunkit in bland ledande socialdemokrater.
Alice Bah Kuhnke fråntas ansvaret för arbetet mot våldsbejakande extremism, efter sina halsbrytande uttalanden om arbetet med hemvändande jihadister. Frågan är dock varför hon får behålla kulturministerposten.