I Per Landins nya bok Langbehns testamente skildras Tysklands 1900-talshistoria genom en rad individuella öden. Det rör sig om personer i utkanten av den stora händelsutvecklingen. Martin Neuding Skoog har lästs och fascinerats av en bok vars enda brist är att den inte blev längre.
Två slott som revs av DDR återuppbyggs i Berlin. Nybyggen i klassisk stil syns på flera ställen i staden. Och det är ingen slump att det är just Tyskland som håller på att göra upp med den modernistiska byggnadsstilen. Efter två totalitära regimer i följd vet tyskarna bättre än de flesta hur arkitektur påverkar människor. I Sverige har vi däremot långt kvar.
På söndag är det val i Tyskland och allt pekar på att kristdemokraten Angela Merkel kommer sitta ytterligare en mandatperiod som förbundskansler. CDU har dominerat tysk politik sedan andra världskriget med det i Tyskland vinnande konceptet trygghet och förutsägbarhet. Tills Merkel kliver ned från sin politiska tron lär tysk politik fortsätta präglas av arvet efter Konrad Adenauer: ”keine Experimente”.
Länge såg det ut som att högerpopulismen inte skulle få fäste i Tyskland. Men på bara några få år har Alternative für Deutschland kommit in i nästan samtliga delstatsparlament och i valet till förbundsdagen spås de få mellan åtta till tio procent av rösterna. Vilka är de, vad vill de och hur ser partiets framtid ut? Ledarskribenten Erik Thyselius skriver för Smedjan om AfD:s historia.
Med rekordlåga opinionssiffror och tre raka delstatsförluster i ryggen pekar det mesta på att socialdemokraternas kandidat Martin Schulz går mot en förlust i höstens val till förbundsdagen. Varför lyfter inte Schulzs kampanj och är SPD nästa stora socialdemokratiska parti i Europa som går mot en kris? Den borgerliga ledarskribenten Erik Thyselius kommenterar den tyska valrörelsen 2017.