Efter sex år i regering med Socialdemokraterna behöver Miljöpartiet en nytändning. Partiets nya språkrör Märta Stenevi borde blicka mot Tyskland och Österrike när hon stakar ut partiets kurs framåt. Erbjud mer hopp och framtidstro och mindre skuld och skam, skriver Smedjans krönikör David Ahlin.
Armin Laschet valdes i helgen till ny partiledare för tyska CDU. Men vem är han, vad vill han och hur ser utmaningarna för hans ordförandeskap ut? Erik Thyselius porträtterar politikern som efter höstens val kan komma att efterträda Angela Merkel som Tysklands förbundskansler.
Europas ikoner – puben i England, kaféet i Frankrike och Gaststätte i Tyskland – går döden till mötes påskyndat av coronapandemin. Men kanske finns det trots allt hopp för dessa…
Tre kandidater är aktuella att ta över som partiledare för CDU, och partiet står inför ett viktigt strategiskt val. Men alla kandidater har under året haft sina problem, säger veckans gäster i Smedjanpodden.
Europas kanske viktigaste politiska parti, tyska CDU, står inför ett betydelsefullt partiledarval när epoken Merkel närmar sig sitt slut i tysk och europeisk politik. Gustaf Reinfeldt skriver om de vägval, ideologiska och strategiska, partiet står inför, och om vem som har störst chans att bli Tysklands nästa förbundskansler.
Florian Schneider har avlidit, 73 år gammal. Tillsammans med Ralf Hütter var han den kreativa hjärnan bakom Kraftwerk. Denna hypnotiska, moderna, industriella folkmusik är kanske det mänskligaste som skapats. Genom den kommer Florian Schneider alltid att leva vidare, skriver Johan Norberg.
De 30 åren sedan Östeuropa befriade sig från kommunismen har inte lett till att liberalismen står starkare. Flera motkrafter har skapat en mer förvirrad värld. Statsvetaren Ivan Krastev och juristen Stephen Holmes försöker i en längre essä testa sina insikter mot verkligheten.
I Sverige har vi just börjat få upp ögonen för klanbaserad kriminalitet. I Tyskland har den blivit ett enormt samhällsproblem, och politiker är självkritiska; de har låtit klanerna få fäste och agerat för sent. Kommer svenska politiker att göra detsamma?
I Per Landins nya bok Langbehns testamente skildras Tysklands 1900-talshistoria genom en rad individuella öden. Det rör sig om personer i utkanten av den stora händelsutvecklingen. Martin Neuding Skoog har lästs och fascinerats av en bok vars enda brist är att den inte blev längre.
Två slott som revs av DDR återuppbyggs i Berlin. Nybyggen i klassisk stil syns på flera ställen i staden. Och det är ingen slump att det är just Tyskland som håller på att göra upp med den modernistiska byggnadsstilen. Efter två totalitära regimer i följd vet tyskarna bättre än de flesta hur arkitektur påverkar människor. I Sverige har vi däremot långt kvar.
På söndag är det val i Tyskland och allt pekar på att kristdemokraten Angela Merkel kommer sitta ytterligare en mandatperiod som förbundskansler. CDU har dominerat tysk politik sedan andra världskriget med det i Tyskland vinnande konceptet trygghet och förutsägbarhet. Tills Merkel kliver ned från sin politiska tron lär tysk politik fortsätta präglas av arvet efter Konrad Adenauer: ”keine Experimente”.
Länge såg det ut som att högerpopulismen inte skulle få fäste i Tyskland. Men på bara några få år har Alternative für Deutschland kommit in i nästan samtliga delstatsparlament och i valet till förbundsdagen spås de få mellan åtta till tio procent av rösterna. Vilka är de, vad vill de och hur ser partiets framtid ut? Ledarskribenten Erik Thyselius skriver för Smedjan om AfD:s historia.
Med rekordlåga opinionssiffror och tre raka delstatsförluster i ryggen pekar det mesta på att socialdemokraternas kandidat Martin Schulz går mot en förlust i höstens val till förbundsdagen. Varför lyfter inte Schulzs kampanj och är SPD nästa stora socialdemokratiska parti i Europa som går mot en kris? Den borgerliga ledarskribenten Erik Thyselius kommenterar den tyska valrörelsen 2017.