Samtidigt som det grövre våldet eskalerar och sprider sig från utanförskapsområden till medelklassens kvarter prioriterar polisen lättuppklarade brott som narkotikabrott och trafikbrott. Trots att rikspolischefen talar om en ljusning pekar statistiken åt andra hållet. När poliser lämnar yrket på löpande band börjar medborgarna organisera sin egen säkerhet.
MALMÖ DEL 2. På kort tid har staden drabbats av flera grova våldtäkter, en del i en större våldsvåg. Men polisen har inte resurser nog, och rättsväsendet är dåligt utrustat när många av brottslingarna är minderåriga.
Pantrarna och Megafonen har beviljats över tre miljoner kronor i bidrag från Kulturrådet. Att den sortens organisationer, vars inställning till våld är välkänt, fortfarande finansieras med skattepengar är ovärdigt ett demokratiskt samhälle. Bidragsflödet måste få ett stopp.
Ekonomisk utveckling förutsätter inte bara frihet och marknader, utan också säkerhet. Många länder är fast i en våldsfälla med ett flertal aktörer redo att utöva våld, menar statsvetaren Barry Weingast. Utmaningen finns även i moderna västländer. Våldsfällan måste ständigt undvikas.
Den svenska kulturen är präglad av syndabekännelse – och förlåtelse. Det, och den juridiska kultur det format, krockar nu med en juridisk kultur präglad av klantänkande, där det är viktigare att gruppen kompenserar än att den skyldige tar på sig ansvaret. I konflikten mellan sedvanerätten och rättsstatens principer växer nu en ny typ av brottslingar fram. För att kunna bemöta den nya kriminaliteten måste vi förstå hur den uppstår, skriver Per Brinkemo.
Enligt humanistprofessorn Walter Scheidel finns det bara en faktor som genom historien förmått utjämna mänskliga samhällsklyftor: våld. Våldet är den enda kraft som förmår skapa social utjämning, och så fort våldet upphör påbörjas också en process mot ökad ojämlikhet.