Du använder en utdaterad webbläsare som inte längre stöds. Vänligen uppgradera din webbläsare för en bättre upplevelse av timbro.se

David Ahlin: Finansministern är ett hot mot återhämtningen

En kraftfull ekonomisk återhämtning krävs för att bryta utanförskapet och otryggheten som breder ut sig i Sverige. Förutsättningarna för en vändning är goda, men risken är att återhämtningen hålls tillbaka av dålig politik, skriver Smedjans krönikör David Ahlin.

Skattehöjningarna som finansminister Magdalena Andersson (S) förespråkar riskerar att bromsa den ekonomiska återhämtningen. Foto: Ninni Andersson/Regeringskansliet

Två dagar före nyårsafton sköts tre 20-åringar i Tensta i nordvästra Stockholm. En sköts till döds, två vårdas på sjukhus. Namnen på offren läggs till listan över de drygt 350 skjutningar som skedde i Sverige under 2020. Dagen efter fick jag skrolla länge på morgontidningarnas nyhetssajter för att hitta artiklar om händelsen. Anmälda personrån med skjutvapen fortsätter att öka. Brottsligheten sprider skräck, dödar framtidstron för tusentals unga och drabbar särskilt alla de som bor i de mest utsatta stadsdelarna. Det är en förödande samhällsutveckling som måste brytas.

I många områden har pandemin dessutom bidragit till att fördjupa redan svåra sociala problem. Unga som lever i struliga familjer har tvingats att vara hemma än mer, när gymnasieskolorna försökt bedriva distansundervisning. Arbetslösheten var hög redan före coronakrisen. Nu har det blivit än svårare för de med svaga meriter och dålig svenska att hitta det första jobbet. Idag söker 450 000 personer efter ett arbete. Långtidsarbetslösheten är högre än någonsin. Arbetslösheten är särskilt utbredd bland nyanlända. Alltför många invandrare kan inte försörja sig själva genom eget arbete.

Bara en kraftfull ekonomisk återhämtning kan bryta utanförskapet.

Förutsättningarna för att skapa hopp och vända utvecklingen börjar med ekonomin och jobben. Bara en kraftfull ekonomisk återhämtning kan skapa den efterfrågan på arbetskraft som krävs för att bryta utanförskapet och otryggheten som breder ut sig i Sverige.

Förutsättningarna finns. Steg ett är att massvaccineringen går bra.

I Israel har redan över en miljon, mer än 10 procent av befolkningen, vaccinerats. Med dygnet-runt-öppna vaccinationscentra är takten uppe i 150 000 personer om dagen. I Sverige går det ännu inte lika snabbt. Men trots den lägre hastigheten är massvaccinationen i alla fall igång, och det innebär att vi börjar se slutet på krisen. Om Sveriges planer för vaccineringen håller så bör 2021 bli återhämtningens år.

Vid sidan av vaccineringen finns också fler tecken som talar för en ekonomisk vändning under 2021.

Sveriges ekonomi har visat motståndskraft under krisen. I slutet av sommaren och början av hösten växte ekonomin mer än förväntat och en del av vårens BNP-tapp togs igen. De senaste prognoserna från både Konjunkturinstitutet och regeringen visar att nedgången för 2020 inte blir lika djup som befarat. Krisen har också slagit hårdast mot sektorer i ekonomin som bör kunna komma tillbaka relativt snabbt, när väl samhället öppnar upp och restriktioner kan lyftas bort.

All uppdämd energi och lust att komma tillbaka till ett mer normalt liv kan bidra till en kraftfull ekonomisk vändning.

Snart ska alla uppskjutna planer sättas i verket. Resorna som ställts in, de efterlängtade fysiska mötena som behövs efter ändlösa timmar av Zoom och Teams. För besöksnäringen, med hotell, restauranger, kultur- och idrottsevenemang, kan återhämtningen förhoppningsvis bli både snabb och kraftfull. Och det finns pengar sparade redo att konsumera för. Hushållens sparande under krisen har varit högt och svenskarna har satt in mer pengar än vanligt på sina bankkonton.

All uppdämd energi och lust att komma tillbaka till ett mer normalt liv kan bidra till en kraftfull ekonomisk vändning, och skapar förutsättningar att mildra några av krisens konsekvenser. Men då krävs också en politik som tar vara på möjligheterna – som stimulerar investeringar och jobbskapande. Förutsättningarna finns där, men risken är att den ekonomiska återhämtningen hålls tillbaka av dålig politik.

I intervjuer i Dagens Nyheter och TT dagarna före jul säger finansminister Magdalena Andersson att det behövs en ökad progressivitet i skattesystemet och att de som har kapitalinkomster borde bidra mer. Det betyder högre marginalskatter på arbete och nya skatter på sparande och investeringar. När det handlar om höjd beskattning av företagare så talar finansministern om ”lågt hängande frukter”. I DN-intervjun säger Magdalena Andersson ”Jag tror att det här är slutet för den nyliberala eran som grundades under Thatcher och Reagan”.

Om svensk politik skulle ha varit en ”nyliberal era” sedan 1980-talet (när nämnda politiker styrde i USA och Storbritannien) så har i så fall Socialdemokraterna i högsta grad varit ansvariga för den.

Retoriken är missvisande, och låter dessutom ganska trött. Sverige är inget lågskatteland. Det totala skattetrycket år 2019 var 43,1 procent, det fjärde högsta i Europa efter Frankrike, Danmark och Belgien. SVT har i en kartläggning visat att kommunalskatten under de senaste tio åren har höjts i 270 av 290 kommuner.

Talet om skattehöjningar och mer pengar till offentligt drivna verksamheter, tillsammans med de politiska slagorden om ”nyliberalism”, tyder på en tilltagande idélöshet.

Högre skatter på investeringar, sparande och arbete skulle hålla tillbaka den ekonomiska återhämtning och den jobbtillväxt som hela Sverige just nu behöver så väl.