Du använder en utdaterad webbläsare som inte längre stöds. Vänligen uppgradera din webbläsare för en bättre upplevelse av timbro.se

David Ahlin: Vaccineringen sätter det politiska ledarskapet på prov

Frågan om hur snabbt Sverige kan vaccinera befolkningen är just nu viktigare än något annat. Men klarar Sverige av att göra något riktigt snabbt, när det verkligen krävs? Går coronavaccineringen för långsamt lär det få politiska konsekvenser, skriver Smedjans krönikör David Ahlin.

Socialminister Lena Hallengren (S) och Folkhälsomyndighetens generaldirektör Johan Carlson samt Sveriges vaccinsamordnare Richard Bergström måste sätta ett ambitiöst mål för när hela befolkningen ska vara vaccinerad. Foto: Tove Forsberg/Regeringskansliet

Sedan i våras har både experterna och alla vi andra lärt oss mer om Coronaviruset. Antagandet att smittan skulle spridas i hela samhället och att en bredare immunitet skulle växa fram stämde inte. Motåtgärder sattes in sent och fler människor än nödvändigt har blivit sjuka. Samtidigt har läkarvetenskapen byggt upp kunskap om hur svårt sjuka patienter kan behandlas så att fler överlever.

Beslutsfattarnas agerande kommer att granskas. Lärdomar inför framtiden måste dras och ansvar bör utkrävas.

Men oavsett vad som hittills gått rätt eller fel i Sveriges hantering av Coronapandemin så finns en fråga som är viktigare än alla andra. Hur snabbt kan vi vaccinera vår befolkning?

Sverige står inför den största vaccineringskampanjen någonsin. Och just hastigheten i hela operationen kommer att ha stor betydelse. Är vi snabba kan vinsterna bli betydande, som Nordeas chefsekonom Annika Winsth redogjorde för i veckan. Nordea spår att ekonomin kan växa med 3,8 procent under 2021, och att arbetslösheten stannar på 8,3 procent. Men prognosen bygger på att många svenskar, inklusive alla riskgrupper och sjukvårdspersonal, vaccineras under det första halvåret.

Skulle vaccineringen i stället dra ut på tiden så blir läget ett annat. Enligt Riksbanken kan en försening kosta Sverige 25 miljarder kronor varje månad i förlorad BNP. Både Riksbanken och Riksgälden säger att det är av yttersta vikt att vaccineringen går så fort som möjligt.

Vaccineringen blir ett test av det offentliga Sveriges förmåga.

Vaccineringen blir ett test av det offentliga Sveriges förmåga. Det politiska ledarskapet sätts på prov. Klarar vårt land av att göra något riktigt snabbt, när det verkligen krävs?

Att vaccineringen är en nationell angelägenhet är tydligt när man tittar på de planer som rapporteras från olika håll i Europa. Det är så länderna tar sig an utmaningen.

I Storbritannien börjar vaccineringen den här veckan. Landets myndigheter har godkänt Pfizer-Biontechs vaccin och de har börjat få ut doser till landets 65 miljoner invånare. I mars eller april ska majoriteten av äldre, vårdhemsboende och personer med tidigare sjukdomar har immuniserats. Hälsominister Matt Hancock talar om ”ett av de största civila projekten i historien”.

Från Tyskland rapporteras att mässhallar, flygplatser och stora konsertlokaler ska användas för att vaccinera människor. Lokalerna byggs om för att kunna fungera som vaccinationscentraler för att komplettera den befintliga infrastrukturen.

Ett ambitiöst satt mål för när hela befolkningen ska vara vaccinerad vore bättre.

I Sverige har många av beskeden som hittills kommit från regeringen och Folkhälsomyndigheten verkat syfta till att spela ner förväntningarna. Det är synd. Ett ambitiöst satt mål för när hela befolkningen ska vara vaccinerad vore bättre.

Det finns en del oroande tecken. Enligt SVT:s granskning i förra veckan har bara en av Sveriges regioner, Region Skåne, en färdig vaccinationsplan för covid-19. Exempel på svar från andra regioner, som SVT redovisade, var ”vi har ingen nedskriven plan i nuläget. Arbetet pågår” och ”Arbetet med att förbereda för covid-19-vaccination pågår. Än så länge finns inte någon vaccinationsplan upprättat”.

Folkhälsomyndigheten har ansvar för att distribuera vaccin till regionerna, som sedan ska administrera förvaring och vaccinering. Nu uttrycker SKR, Sveriges Kommuner och Regioner, oro för att de inte ska få den information de behöver för att kunna slutföra sin planering.

”Det behövs en politiskt gemensam beslutad plan, en ambitionsnivå för vaccinationerna”, säger Emma Spak, chef för SKR:s hälso- och sjukvårdssektion till Di.

Några nya svar har kommit de senaste dagarna.

Enligt vaccinsamordnaren Richard Bergström har Sverige säkrat tillgång till vaccin så att det skulle räcka till hela befolkningen. Två miljoner svenskar ska ha börjat vaccineras mot covid-19 under det första kvartalet 2021. Boende och personal på äldreboenden kommer att få vaccinet först.

Men flera frågetecken återstår. Borde Sverige också, likt Tyskland, bygga tillfälliga vaccineringscentra som avlastar den vanliga sjukvården? Hur kan privata vaccinmottagningar bidra? Skulle det vara möjligt att vaccinera många grupper parallellt, i stället för sekventiellt? Finns ambitionen att göra det här tillräckligt snabbt?

Varje extra månad som vaccinet dröjer kostar miljarder.

Tiden det tar att vaccinera Sveriges befolkning kommer att bli avgörande. Det kommer att påverka när den ekonomiska återhämtningen kan komma igång på allvar. Tusentals jobb och företag ligger i vågskålen och varje extra månad som vaccinet dröjer kostar miljarder i förlorad BNP.

Risken är att olika beslutsfattare väntar på varandra och att processen fastnar i oklar ansvarsfördelning, vilket delvis verkar ha skett i våras när det handlade om att snabbt få fram skyddsutrustning, testning och smittspårning i stor skala.

Går vaccineringen för långsamt lär det få politiska konsekvenser. Att hantera ett nytt, helt okänt virus är en sak. Att inte klara av att leda samordningen av vaccineringen är något annat. Den skillnaden ser väljarna.