Du använder en utdaterad webbläsare som inte längre stöds. Vänligen uppgradera din webbläsare för en bättre upplevelse av timbro.se

Maria Eriksson: Förskola på jobbet

I centrala Budapest planerar ett ”co-working space” att öppna förskola i anslutning till kontorsplatserna. En intressant idé som skulle kunna lånas till Sverige, men här verkar politikerna i stället göra allt de kan för att motarbeta innovationer.

Bild: Trollbackco (CC BY-SA 4.0).

I ett öppet kontorslandskap sitter ett tiotal personer och arbetar koncentrerat vid varsin Macbook. De senaste åren har jag roat mig med att besöka så kallade co-working-ställen i olika länder. Argentina, Libanon, Tyskland, Sverige… Det här skulle ha kunnat vara vilket som av dem. Men just i dag befinner jag mig i Budapest på huvudkontoret för Loffice. 2009 öppnade de Budapests första co-working space och i dag har företaget en handfull kontor runt om i staden, ett i Wien och en sommararbetsplats vid Balatonsjön.

Jag träffar Máté Nádi, Loffices event manager, för att höra lite mer. Vi slår oss ned på terrassen utanför kontoret och han berättar snabbt och engagerat om verksamheten. Innovationskraft är det ord som kommer för mig. Han betonar särskilt de positiva effekter som uppstår när människor med olika kompetens sitter och arbetar så nära varandra. Det finns alltid någon du kan fråga eller prata med en idé om. Flera startups har börjat med en person och en kontorsplats här.

Det som händer här är inget unikt. Men det finns anledning att stanna upp och fundera över konsekvenserna.

Digitalisering, i stort, gör att vi kan utnyttja resurser mer effektivt. Ta till exempel de 24/7-pass som Loffice erbjuder för den som vill arbeta udda tider. ”För workoholics”, skämtar Máté, men faktum är ju att det gör att själva kontorsytan kan användas bättre. En traditionell kontorsarbetare har ett hem som står tomt åtminstone en tredjedel av dygnet och ett kontor som står tomt två tredjedelar av tiden.

Att kunna utnyttja dygnets och årets timmar mer som det passar en själv är en av de stora fördelarna med nya flexibla arbetsformer. Det kan låta banalt, men är omvälvande när man inser möjligheterna. Att jobba när det är mulet och vara ledig när det är sol. Att undvika pendlingskaos genom att inte åka till jobbet när alla andra gör det. Att förlägga semestern när resor är billigare. Att göra ärenden när det är tomt i butikerna.

För den enskilde individen är det praktiskt och ekonomiskt smart. Men samhället i stort vinner också på att infrastruktur med mera utnyttjas på ett jämnare sätt.

När hördes senast någon svensk politiker komma med ett innovativt förslag för skola och barnomsorg?

Mest nyfiken är jag på det projekt som Loffice kallar Coworkid och som ska startas inom ett år. Tanken är att ha barnpassning i anslutning till kontoret. I Ungern stannar de flesta kvinnor hemma åtminstone tre år efter att de fött barn. Det är både ett ekonomiskt och ett socialt fenomen, menar Máté, som beskriver hur Loffice vill försöka bryta den trenden. Genom att ha förskolan nära kontoret blir det mindre dramatiskt att börja arbeta.

– Vi vill återintegrera kvinnor på arbetsmarknaden.

Jag tänker på Sverige. Visserligen är synen på småbarnsmammors roll på arbetsmarknaden en annan. Progressiva politiker har sett till att nästan alla barn går till förskolan från tidig ålder.

Men hur anpassad är den efter ett modernt arbetsliv? Jag känner ingen som har förskola i anslutning till sin arbetsplats. Tvärtom verkar hämtning/lämning vara tidskrävande och stressfyllda inslag i vardagen för många barnfamiljer. Jag föreställer mig också att en förskola som drivs av ett co-working space skulle ha betydligt större förståelse för värdet av flexibla tider.

Det låter som en bra idé att låna till Sverige. När hördes senast någon politiker komma med ett innovativt förslag för skola och barnomsorg? Allt verkar handla om det motsatta: längre dagar, mer obligatorium, inga vinster.