Du använder en utdaterad webbläsare som inte längre stöds. Vänligen uppgradera din webbläsare för en bättre upplevelse av timbro.se

Inte konstigt att SVT är emot konkurrens

I syfte att ”belysa orättvisorna” med friskolesystemet har SVT skapat en hemsida där man kan göra massansökningar till friskolor, och på köpet ge dem en dos extra byråkrati. Det är ingen överraskning, med tanke på hur SVT:s rapportering om friskolor har sett ut hittills.

Det är SVT:s satirprogram ”Svenska nyheter” som ligger bakom hemsidan Skolko.se, där föräldrar enkelt (fram till i går, då den slutade fungera) kunde skicka massansökningar till friskolor i hela landet. ”Rikingarna kommer aldrig att anstränga sig för att integrera sig med er. Ni måste integrera er med dem! Och det är här den kommer in, webbsajten som jag har webbdesignat tillsammans med mitt top of the line webbdesignteam!”, skriker programledaren Jesper Rönndahl åt tittarna.

Resultatet är att friskolor nu svämmar över av mer eller mindre oseriösa ansökningar, som de måste lägga värdefull arbetstid på att hantera. Anders Östman, projektledare vid friskolekoncernen Thoren Framtid, berättar hur han fått in hundratals ansökningar från personer i län där Thoren inte ens har några skolor. En anonym friskolerektor berättar för I allmänhetens tjänst, en anonym public service-granskare, att han har ansökningar från hela landet att processa, vissa för barn som inte ska börja förrän om tio år.

Den välvillige kunde fortfarande tolka det som att SVT helt enkelt inte förstår hur friskolornas kösystem fungerar – fram till i tisdags, då programmets producent Michael Lindgren gick ut och dementerade det:

– Jag förstår att det blir en administrativ börda för vissa skolor, men barnen anmäls bara till de län föräldrarna själva valt. När man gör satir hör det lite till att några blir upprörda. I detta fall försöker vi – genom att göra en tjänst där man enkelt kan anmäla sig till många skolor – underlätta för föräldrar och belysa det orättvisa i själva kösystemet (…) Friskolesystemet och dess kösystem bidrar till segregation och gynnar de barn som har starkast föräldrar med högst utbildningsnivå.

Detta framgår, menar han, av Skolverkets senaste rapport om likvärdighet i skolan. Mycket riktigt kommer rapporten fram till att skillnaderna mellan skolor delvis kan ha med det ökade antalet friskolor att göra. Dock står det redan i sammanfattningen att skolsegregationen med avseende på elever med högutbildade föräldrar enbart har ökat marginellt under 00-talet. I stället verkar skolorna, enligt Skolverkets rapport, bli alltmer segregerade utifrån egenskaper som elevernas studiemotivation (oavsett socioekonomisk bakgrund).

Och vänsterståndpunkter har i sin tur länge florerat inom public service.

IFAU, Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, har in sin tur kunnat konstatera att friskolor, allt annat lika, i högre grad etableras i områden med högre andel utrikes födda, att friskolor förbättrar skolresultaten, och att betygsskillnaderna mellan skolor framför allt har påverkats av ökande boendesegregation.

Friskolorna innebär både ökad frihet för den enskilda, förbättrade skolresultat och att exempelvis studiemotiverade elever får chansen till en bättre skolgång. Inom vänstern florerar dock ståndpunkten att det är att föredra att alla har det lika dåligt än att det blir bättre, men inte lika mycket bättre för alla.

Och vänsterståndpunkter har i sin tur länge florerat inom public service.

Till exempel har I allmänhetens tjänst uppmärksammat SVT:s inslag om skolföretaget Academedias börsnotering. Kameran zoomar in på Socialdemokraternas plansch ”Högre skolresultat – stopp för vinstjakten” och Vänsterpartiets ”Skolan – inte till salu”. Stefan Löfven raljerar om ”60 000 barn som nu är till salu på börsen”. Politiker till höger lyser däremot med sin frånvaro.

Reportern frågar Rune Andersson, som investerat 800 miljoner kronor i friskoleföretaget, om han verkligen måste ta ut 70–80 miljoner i vinst för att det ska bli en bra skola. När han svarar att han inte tänker ta ut några sådana summor i vinst utan vill återinvestera i skolan, försöker hon avbryta honom.

Vid ett annat tillfälle skriver SVT Västerbotten om en friskola som gjort vinst att ”Joakim von Anka skulle vara stolt”.

När Timbro Medieinstitut 2013 granskade SVT:s rapportering om friskolor under tio månader hittade det bara ett enda inslag i Rapport och Aktuellt som inte hade en friskolekritisk utgångspunkt. Vinkeln är densamma i nästan alla regionala nyhetsprogram.

Timbro Medieinstitut hittade bara ett enda inslag i Rapport och Aktuellt som inte hade en friskolekritisk utgångspunkt.

När Jesper Rönndahl antyder att friskolor är rikemansreservat som andra stängs ute ifrån, kunde han inte ha mer fel. Det är tack vare friskolor och det fria skolvalet som driftiga föräldrar kan ge sina barn en chans till en bättre skolgång genom att utnyttja ett kösystem. Det står i skarp kontrast till hur Sverige såg ut före friskolorna och det fria skolvalet, när den som kom från en sämre del av staden satt fast i den kommunala problemskolan, och bara kunde byta om föräldrarna fick möjlighet att göra bostadskarriär.

Förbudet mot friskolor hävdes 1992. Det var inte många år efter att SVT förlorade sitt monopol på tv-sändningar i Sverige, och fick konkurrens av kommersiella kanaler. Kanske är det inte så konstigt att public service drömmer sig tillbaka till lättare tider, när det inte fanns någon konkurrens som kunde tvinga en att bry sig om vad kunderna ville ha.