Du använder en utdaterad webbläsare som inte längre stöds. Vänligen uppgradera din webbläsare för en bättre upplevelse av timbro.se

Amelia Andersdotter: Lägg inte skattepengar på sådant marknaden redan har löst

Vad kan Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) göra på tio år med tio miljarder av dina skattepengar? Ett svar på frågan är att de kan bygga ett eget mobiltelefoninät, utveckla en egen krypterad kommunikationsapp och lansera en egen IT-säkerhetsproduktlinje.

Förhoppningsvis kommer regeringen ta sitt förnuft till fånga och inte tillåta sådana utsvävningar. Sverige har redan fem av EU:s bästa kommersiella mobiltelefoninät och marknaden skulle göra ännu bättre ifrån sig om regeringen lät bli att beröva marknadens aktörer viktiga radioresurser.

Krypterade kommunikationsappar som Whatsapp, Wire och Signal är redan tillgängliga gratis för miljontals svenska konsumenter, så där kunde regeringen gott också hålla lite extra i slantarna.

Och IT-säkerhetsprodukter, hör och häpna, finns även de. Men det ligger alltså riktiga förslag hos Justitiedepartementet just nu om att stora kvantiteter pengar ska användas till att MSB ska utveckla just dessa saker.

För oss som nyss deklarerat är det här inga uppiggande nyheter. Det pågår nämligen samtidigt en utredning om huruvida polisen behöver ett helt nytt hemligt tvångsmedel – hemlig dataavläsning – för att kunna utreda brott trots att konsumentappar är så säkra. Hemlig dataavläsning har potential att skapa många problem för oss konsumenter, genom att ge polisen ett operativt incitament att förhindra att säkerhetsläckor i vanliga konsumentappar lagas. Anders Ygeman dubbelbestraffar medborgarna: å ena sidan ska vi inte få ha kvar de säkra kommunikationsappar vi redan har, å andra sidan ska vi pröjsa för att polisen minsann vill ha säkra kommunikationsappar ändå.

Å ena sidan ska vi inte få ha kvar de säkra kommunikationsappar vi redan har, å andra sidan ska vi pröjsa för att polisen minsann vill ha säkra kommunikationsappar ändå.

Det finns andra nackdelar. Sedan informationssäkerhet utanför statlig verksamhet i hög grad brutit sig loss från sitt försvarsrelaterade förflutna, har man börjat forska på saker som organisatoriska förutsättningar för hög säkerhet. Vid Örebro universitet har man byggt upp särskild expertis som i svenska arbetsmiljöer bekräftat vad som redan var känt från internationella sådana: informationssäkerhet som utgår ifrån bekanta rutiner, till exempel en säker kommunikationsapp som många anställda poliser redan använder på fritiden och därför känner igen, har bättre förutsättningar att uppnå sina mål.

Det blir helt enkelt lättare att göra rätt om man inte insisterar på att vara speciell. Det kommer kanske att ta tid innan samhällets kritiska tjänster lyckas förhålla sig till kommunikationsteknologi på ett pragmatiskt sätt, men jag ska ändå försöka mig på en hjälpsam analogi. Varken polisen eller Myndigheten för samhällsskydd och beredskap skulle få för sig att försöka bygga en egen ”batmobil”. De vänder sig i stället till privata biltillverkare som Mercedes och Volvo eftersom de förstår att de får bättre fordon om de gör det. Samma resonemang borde tillämpas på telekommunikation och kommunikationstjänster. Att lägga pengar på saker marknaden redan har löst är bara dumt.